Regnskogen behöver bankerna

Jorden har förlorat sju procent av sina djur- och växtarter och är på väg in i den sjätte massutrotningen i planetens historia. Nu mer än någonsin behöver världens regnskogar bankernas finansiella muskler för att vända utvecklingen

Det är dags för svenska banker att bestämma vilken roll de ska spela – förhindra eller förvärra.

Banker äger, finansierar och investerar i företag och projekt som bidrar till tropisk avskogning och övergrepp mot urbefolkningar som lever i och av djunglernas rika mångfald av träd, växter och djur. Bolag i sektorerna biff, timmer, papper, soja och palmolja är de största skogsförstörarna.

Som exempel anklagar NGO:n Bank Track schweiziska Credit Suisse för att ha lånat ut 50 miljoner dollar till ett skogsbolag som Greenpeace kallar "det största hotet mot den indonesiska regnskogen".

En annan Schweiz-registrerad bank, UBS, finansierar Indonesiens största kolgruva med över 170 miljoner dollar. Dagbrottet påverkar 90 000 hektar skog och våtmarker i känsliga tropiska områden. Organisationen Global Witness pekar dessutom ut UBS som tvättomat som rengör smutsiga pengar från skogsskövling åt diktatorn i Ekvatorialguinea och – enligt flera namngivna källor – även åt försteministern av Sabah på ön Borneo.

LÄS ÄVEN: Professor: Försvunna arter signal om att jorden kan stå inför sin sjätte massutrotning

Hur sköter sig då de svenska bankerna? Nästa vecka lanseras årets ranking av bankernas hållbarhetsarbete i etikbarometern Fair Finance Guide. I fjol fick de sju aktörerna – Swedbank, SEB, Nordea, Danske Bank, Skandia, Länsförsäkringar och Handelsbanken – underkänt på sitt arbete mot avskogning. Att döma av bankernas svala respons under året som gått finns inget som tyder på att det skulle ha skett några större förbättringar sedan dess.

I en studie som gjorts av Mikaela Ring på KTH i samarbete med Swedwatch har internationella föregångsbanker på området intervjuats. Föregångarnas processer har sedan jämförts med hur svenska banker säkerställer att de inte bidrar till förödelse av skogar och utarmning av ekosystem. Analysen bekräftar att Sverige ligger efter. De svenska bankerna saknar solida åtaganden och policyer och har inget helhetsgrepp på området skog och biodiversitet.

Studien sammanfattar erfarenheter och tips i tre rekommendationer. En första åtgärd är att utforma en tydlig skogs- och biodiversitetspolicy som gäller både för investeringar och projektfinansiering och innefattar alla risksektorer.

I ett andra steg bör svenska banker utveckla screening och uppföljningsverktyg för att få koll på skogsförstörande projekt och företag. Här kan bankerna börja med industristandarder som till exempel Roundtable for Sustainable Palm Oil (RSPO) och Forest Stewardship Council (FSC), och sedan komplettera standardernas svagheter med egna stickprov och kontroller i företagens verksamheter i fält. Bankerna måste också definiera hur de ska arbeta med uteslutningar och effektiv påverkan för de bankkunder som inte håller måtten.

Slutligen handlar det om att införa nolltolerans mot grönvaskning och se till att bankens förvaltare och låneavdelningar arbetar mot samma mål som hållbarhetsavdelningen. Styrdokumenten för biodiversitet måste vara fria från svepande och otydliga formuleringar. Samma riktlinjer för screening, uppföljning och åtgärder mot skogsförstörande kunder ska gälla i hela bankens verksamhet och resultat och åtgärder ska rapporteras transparent.

Just grönvaskning är tyvärr inte ovanligt. Banker lovar grönt och skönt i sina CSR-broschyrer, men samtidigt finansierar de företag som skövlar och utarmar tropiska djungler. Swedwatchs studie illustrerar tydligt de här motsägelserna. UBS och Credit Suisse får fyra av fem möjliga poäng och scorar därmed bäst i en prestigefylld ranking av tankesmedjan Forest 500. Samtidigt finansierar de som sagt kolgruvor och andra skogsförstörande verksamheter, och anklagas för pengatvätt åt makthavare som driver på den globala skogsförstörelsen.

Inverkan på skog och biologisk mångfald har hittills varit en något av en blind fläck hos svenska banker. Låt oss hoppas att Fair Finance Guide 2015 blir en väckarklocka och att svenska banker tar till sig internationell praxis, men samtidigt håller koll på högerhandens investeringar. Till skillnad mot några av deras internationella kollegor. Nu mer än någonsin behöver världens regnskogar världens finansiella muskler för att stoppa den sjätte massutrotningen. Det är dags för de svenska bankerna att välja sida – bidra till att förhindra eller till att förvärra utvecklingen.

Relaterade artiklar


NYHETSBREV


Kalendarium

LYSSNA PÅ VA:S PODDAR

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Därför kraschade Ubers självkörande Volvo – nu stoppas testerna
  2. Så reagerar Trump på sitt största nederlag hittills
  3. Här är 16 saker du aldrig ska säga på jobbintervjun – om du vill bli tagen på allvar
  4. Nu blir det 40% dyrare att ha pengarna på banken
  5. Här är analytikerna som tror på stark comeback för Fingerprint – 200 procent över dagens kurs
  1. Nu blir det 40% dyrare att ha pengarna på banken
  2. Varför stäms Google plötsligt av ett pyttelitet svenskt bolag?
  3. Miljarder gick upp i rök på några minuter – här är 11 saker du behöver veta om Fingerprints massiva kollaps
  4. 27-åringen: Så tjänar jag extra pengar på fastigheter – mycket lättare än att jobba
  5. Håller McDonalds på att genomföra den största förändringen på årtionden?

SENASTE VA

VA Karriär