Fotograf: Jonas Ekströmer/TT

Professorn: Med så här låg ränta borde svenskarna få högre lön

Med nuvarande minusränta finns goda skäl för högre löneökningar till svenskarna enligt Lars Calmfors.

På kort sikt, med Riksbankens nuvarande minusränta, skulle något högre löneökningar i avtalsrörelsen 2016 kunna vara bättre än lägre löneökningar.

Det sade Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i det av Svenskt Näringsliv inrättade arbetsmarknadsekonomiska rådet, vid ett SNS-seminarium om lönebildningen på måndagen.

"Det finns goda argument för att sysselsättningen på längre sikt gynnas av låga löneökningar, men samtidigt finns det argument för att lite högre löneökningar med dagens låga ränta skulle vara bättre på kort sikt", sade han.

Anledningen till att högre löneökningar rent makroekonomiskt skulle kunna vara bättre i nuvarande konjunkturläge är den låga räntan. Med högre löneökningar, som lyfter inflationen, blir realräntan vid minusränta lägre än med lägre löneökningar och lägre inflation. En lägre realränta innebär mer konsumtion och investeringar, samt en svagare krona, vilket gynnar exportindustrin.

"På kort sikt kan det vara bättre med lite högre än lite lägre löneökningar. Lite högre löneökningar skulle faktiskt kunna vara fördelaktiga för industrin", sade Lars Calmfors.

Han sade att det därmed på kort sikt skulle kunna vara bättre att basera löneökningarna på Riksbankens inflationsmål, även om det egentligen skulle vara orealistiskt som prognos.

Han ville inte nämna några siffror, men tog som exempel upp att det kanske vore bättre med 3 procents löneökningar i kommande avtal snarare än 1 procent.

Lars Calmfors sade att det optimala vore att ha relativt höga löneökningar nu i utbyte mot löften om lägre löneökningar framöver när räntan är lägre, men konstaterade att sådana avtal knappast är realistiska.

På längre sikt finns goda argument för att det vore bättre med lägre löneavtal, för att öka sysselsättningen och få ned jämviktsarbetslösheten. Lars Calmfors konstaterade att den låga inflationen gjort att reallöneökningarna blivit betydligt högre än parterna rimligen kunde ha förväntat sig när de slöt avtalen 2013.

"Att reallöneökningarna blivit så här höga kan man se som ett starkt argument för låga löneökningar framöver för att få ned jämviktsarbetslösheten", sade han.

Samtidigt har också lönekostnadsandelen i ekonomin stigit något på senare år och är nu något över det historiska genomsnittet, vilket också kan ses som ett argument för låga löneökningar i kommande avtalsrörelse. Dessutom har lönekostnadsandelen i Sverige stigit relativt med viktiga konkurrentländer, där lönekostnadsandelen i stället gått ned.

"Här har vi ytterligare ett argument för att lägga lönerna i kommande avtal lågt", sade Lars Calmfors.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Så brädade han konkurrensen i ”världens hårdaste yrke” – slog alla rekord som dammsugarförsäljare
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  4. Affärsängeln bakom Malmös tech-succéer: ”Det är impact som gäller för mig nu”
  5. Tesla rasar på börsen efter beskedet att 3000 anställda sparkas
  1. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Svensk-brittiske miljardären: ”EU-kommissionen har lurat byxorna av Theresa May”
  4. SBAB går mot strömmen och sänker bolåneräntor
  5. Här är det klart vanligaste jobbet miljardärerna hade innan de blev snuskigt rika

För dig som prenumerant