Fotograf: Horst Friedrichs/TT, Magnus Hjalmarsson/TT, Pascal Saez/TT. Montage av VA.

"Om 50 år finns väldigt få jobb kvar"

När Google samlade världens skarpaste hjärnor till konferens utanför London stod hoten mot framtiden högst på agendan.

HÅLL TONEN POSITIV! Instruktionen från värdföretaget Google var tydlig när några av världens främsta hjärnor nyligen träffades utanför London.

Den prestigefyllda konferensen Zeitgeist har gjort sig ett namn som en av de främsta tankesmedjorna och den samlade hjärnkapaciteten förväntas leverera insikter inom politik, ekonomi, kultur och miljö i korta Tedliknande föredrag.

Men årets talare - bland andra MIT-forskaren Andrew McAfee, amerikanska Unicef-vd:n Caryl Stern, Googles styrelseordförande Eric Schmidt, nationalekonomerna Nicholas Stern och Dambisa Moyo, naturfilmaren sir David Attenborough, regissören och miljöaktivisten Yann Arthus-Bertrand och kanske det största dragplåstret av dem alla, astrofysikern Stephen Hawking - hade en diger uppgift.

För hur ska vi egentligen angripa de utmaningar och risker vi står inför: otillräcklig ekonomisk tillväxt i kombination med en kraftigt ökande befolkning, de största ekonomiska klyftorna någonsin, ökade koldioxidutsläpp, stigande havsnivåer och smältande isar? Eller det faktum att det gigantiska kliv vi just nu ser inom artificiell intelligens och självlärande system, även medför stora risker. Kommer tekniken förgöra eller förbättra människans levnadsvillkor? "Teknikutveckling är den bästa nyheten som just nu existerar! " Ekonomiforskaren Andrew McAfee, som bland annat författat den uppmärksammade boken "Race against the machine" om interaktionen mellan digitaliseringen och sysselsättningen, har sitt huvudbudskap tydligt. En graf som visar hur kurvorna för produktivitet, sysselsättning, medianinkomst per familj och BNP per capita i USA har hängt ihop och pekat uppåt i princip sedan grunden till den industriella revolutionen lades, belyser teknikens odiskutabla betydelse för mänskligheten.

Han konstaterar dock raskt att stora förändringar i ett samhälle inte kommer utan utmaningar och visar fler grafer där kurvorna för kapital och sysselsättning numera har börjat spreta åt olika håll.

"När tekniken utvecklas i snabbt takt, hamnar människor på efterkälken. Om femtio år kommer det att finnas väldigt få jobb", sammanfattar han.

Han ger däremot inte något svar på hur människan förväntas försörja sig, eller vad konsekvenserna av massarbetslöshet antas bli. I stället serveras en grundläggande princip.

"Om vi tror att framtiden är en bättre plats att vara på, då är vår uppgift enkel. Vi kan skydda det förflutna från framtiden. Eller så kan vi skydda framtiden från det förflutna. Och det är det som är vårt jobb", menar Andrew McAfee.

Mindre positiv är Stephen Hawking. "Om en överlägsen, främmande civilisation skulle skicka ett sms till oss och meddela att de om några årtionden planerar att ta över jorden, skulle vi då svara 'Okej, ring när ni är framme'? Nej, troligen inte", svarar världens förmodligen just nu mest kände levande forskare själv via sitt helt nya, datorbaserade kommunikationssystem eftersom han är totalförlamad och inte kan prata.

AI rymmer enorm potential, som möjligheten att eliminera sjukdomar och fattigdom. Det vi däremot måste säkerställa är att datorernas mål är lierade med våra egna, annars riskerar vi att datorn tar över världen och det - konstaterar Stephen Hawking krasst - "skulle vara ett stort misstag - förmodligen mänsklighetens största någonsin".

Ytterligare ett misstag vi människor riskerar att göra är att bli alltmer protektionistiska, enligt den zambiska ekonomen Dambisa Moyo. Hon varnar för att den globala tillväxten förväntas stabiliseras kring 2 procent, när vad världen snarare behöver är en årlig tillväxttakt på 7 procent för att kunna se en minskning av fattigdom och en ökning av levnadsstandard i utvecklingsländer.

Protektionism, minskad frihandel och fler statligt anställda som en konsekvens av färre jobb, anses vara de huvudsakliga förklaringarna till den låga prognosen.

"Världen har nått en ny lägstanivå när det kommer till global likgiltighet. Vi får inte låta det ske, vi måste fortsätta att utmana våra politiska och ekonomiska system", uppmanar hon.

Att leverera ett visst mått av framtidsoptimismen hamnar på värdföretagets lott och sökjätten försöker ge svar på frågan vad vi kan förvänta oss av det faktum att fem miljarder människor år 2020 antas ha tillgång till smarta telefoner. Googles chef för området "search", Amit Singhal, pumpar effektivt ut budskapet.

"Alla människor kommer att ha samma tillgång till samma information och därmed vara bättre rustade att ta hand om sig själva, sin familj och sin omgivning. " Även författaren Douglas Coupland, främst känd för sin bok "Generation X" från 1991 pratar om ämnet "sök" och försöker svara på frågeställningen: Vilken är egentligen vår tids viktigaste fråga och framför allt - vad säger den om oss människor? Han kommer fram till följande resultat:

"Vi människor söker alltid efter pizza, söker efter en mening med livet och är smartare än vi tror."

Förhoppningsvis stämmer hans tankar, åtminstone när det gäller det sistnämnda.

För att åter citera Stephen Hawking:

"Vår framtid är ett lopp mellan teknikens utveckling och vår visdom. Låt oss försäkra oss om att människans visdom vinner."


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.