Som ekonom skolas jag till miljöanalfabet

I det långa loppet är vi alla döda menade den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes. Och han har helt rätt, i alla fall om vi fortsätter tänka kring ekonomi på det sätt som idag lärs ut på landets ekonomiutbildningar.

Jag sitter i aulan på Handelshögskolan i Stockholm. Vi är ett hundratal studenter som följer vår professor med blicken när han rör sig längs katedern. Han förklarar att målet med företagande enbart är att maximera aktieägarnas förmögenhet. Det finns såklart andra synsätt, fortsätter han och pekar mot projektorduken. Exempelvis CSR-modellen. Det är idén om att företag även ska ta ansvar för hur de påverkar samhället. Till exempel miljön "... and other fluffy things" säger han på engelska och river av en skrattsalva från publiken.

Handels i ett nötskal, tänker jag. På ekonomutbildningen ser man det ekonomiska systemet som frikopplat från planeten vi bor på. Som om vi levde på Mars. Vill man lära sig mer om kopplingen mellan miljö och ekonomi får man plugga något annat. Vi får istället lära oss teorier som bortser från naturvetenskaplig fakta. Ta grundkursen i makroekonomi som exempel. Bristerna med begreppet BNP, som att det inte tar hänsyn till miljöförstöring, fick utrymme på endast en av kursbokens 600 sidor. Samtidigt är just BNP centralt när länders framgång ska utvärderas.

När mätningarna av människans så kallade ekologiska fotavtryck startade på 1960-talet räckte det med ett halvt jordklot för att täcka konsumtionen. Förra året var den siffran uppe i ett och ett halvt jordklot. Uttryckt på samma sätt skulle det behövas nästan fyra jordklot om alla människor levde som medelsvensken. Utsläppen måste därmed minska. Men det enda som lett till en nedgång i det totala koldioxidutsläppet är den senaste ekonomiska krisen. BNP-tillväxt, som det ser ut idag, står alltså i motsats till jordens överlevnad. Men om jag ska tro på det jag lärt mig på min ekonomiutbildning så är ökad BNP ändå det främsta måttet på samhällsutveckling.

Handels och övriga ekonomiutbildningar i Sverige är tyvärr inte ensamma om att bortse från miljön. Ekonomistudenter runtom i världen har protesterat mot bristande undervisning och på vissa håll marscherat ut från lektioner. Alltfler ekonomer hävdar att undervisningen måste moderniseras och börja lära ut teorier om hur vi ska kunna leva inom planetens gränser.

Under 100 år har min lilla skola utbildat allt från börs-vd:ar och finansministrar till Nobelpristagare i ekonomi. Beslutsfattare som har en stor påverkan på samhällsutvecklingen. Därför skrämmer det mig när jag tänker på att jag och mina kursare tillhör den generation som kommer att konfronteras med globala problem som klimatförändringar, hotad vattenförsörjning och en befolkning på 9 miljarder människor. Utmaningar som vi förväntas tackla med ett par rostiga ekonomglasögon från 1800-talet.

Diplomerad miljöanalfabet, viskar jag för mig själv. Så borde det stå på mitt examensbevis från ekonomutbildningen på Handelshögskolan i Stockholm.

Dennys Bello
ekonomistudent på Handelshögskolan i Stockholm som sitter i Världsnaturfondens WWF:s Ungdomsråd


Vill du läsa fler spännande nyheter från VA?
 
Gör som 55 000 andra och anmäl dig till vårt nyhetsbrev här: 

Relaterade artiklar


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.