Fotograf: Claudio Bresciani/TT

Det statliga lapptäcket hämmar svenska innovationer

Vi satsar stora belopp på forskning och utveckling men de kommersiella succéerna är få. Statlig innovationsfinansiering är ett lapptäcke som kunde göras betydligt mer dynamiskt och effektivt. Det skriver Hans Engblom, tidigare senior investeringschef.

Till skillnad från andra länder har Sverige många helstatliga Venture Capital-aktörer men för få privata. Det svenska ekosystemet för innovationsfinansiering kan göras mycket mer dynamiskt genom ett antal förslag som jag ska presentera nedan.

Sveriges ekonomiska tillväxt är beroende av innovationer. För att innovationer skall skapa tillväxt krävs ett välfungerande ekosystem för innovationsfinansiering. Sverige satsar årligen stora belopp på forskning och utveckling varav endast en liten del blir kommersiella idéer och succéer - detta kallas ofta "den svenska paradoxen".

Näringsminister Mikael Damberg har uttalat att statens roll skall förändras till "tidiga" skeden. Det är vällovligt men farligt. Utan helhetssyn på ekosystemet för innovationsfinansiering riskerar initiativet göra skada. För närvarande sker en 'snabbutredning' på Näringsdepartementets uppdrag. Förhoppningsvis täcker denna både det "tidiga" skedet och det "fortsatt tidiga men något senare" skedet där venture capital agerar.

Om regeringen endast gör 'en quick fix' avseende det riktigt "tidiga" skedet och tror att marknaden sköter resten så misstar man sig grovt. Statens roll skall i första hand vara att skapa ett ekosystem så att svenska innovationer kan bli tillväxtföretag. Det innebär att staten har ett ansvar för att alla delar av ekosystemet fungerar och frodas. Helhetssynen är viktig - alla länkar i finansieringskedjan måste vara lika hållbara. Först i andra hand, och där det är nödvändigt för systemets funktion, skall staten dessutom stimulera med kapitaltillförsel på olika sätt.

Ekosystemet för innovationsfinansiering kan förenklat sägas bestå av två delar - bägge beroende av varandra för att systemet i sin helhet skall fungera:

1. Tidiga investeringar från privata och statliga investerare samt statliga bidrag och mjuka lån.

2. Fortsatt tidiga investeringar, men mycket större belopp, från privata & statliga venture capital-aktörer (VC) samt andra privatinvesterare. I detta skede läggs stort fokus på skapandet av långsiktigt hållbara företag och deras internationella expansion. Bankfinansiering är endast möjlig till liten del i detta skede.

Statliga medel avsedda för företag i det första "tidiga" skedet erhålls t ex via Vinnova (bidrag) och Almi Invest (tidiga investeringar, alltid tillsammans med privatinvesterare). Därutöver erbjuder Almi och EKN krediter och garantier som kan komplettera när företagets intäkter tagit fart.

I det "fortsatt tidiga, men något senare" skedet finns t ex Industrifonden, en statlig stiftelse och VC aktör, som saminvesterar tillsammans med andra liknande privata aktörer. Inom VC sker nästan alltid saminvesteringar mellan olika VC-fonder för att sprida möjligheter och risker. Antalet VC i Sverige är idag för litet och behöver öka för att företagen under sin tillväxtresa skall få fler möjliga finansieringsalternativ och kombinationer av ägare med olika perspektiv.

Fler privata VC aktörer med olika specialistkompetenser ökar i sig möjligheten att driva fram nya tillväxtföretag. Företagen som VC investerar i bedöms ha stor kommersiell potential – den är dock endast bevisad i mycket liten skala – dvs risken är fortsatt stor.

Alliansregeringen har bidragit till att statens roll har komplicerats. Med fem miljarder kronor bildades nya statliga investeringsenheter som Fouriertransform och Inlandsinnovation. Riksrevisionsverket kritiserade nyligen att inte ens hälften av kapitalet är investerat. Därutöver infördes 2013 det s.k. Investeraravdraget vilket innebär att privatpersoner kan få en viss skatterabatt på investeringar i mindre företag.

Investeraravdraget bidrar dock endast i mycket marginell mån och kan omöjligt matcha det totala kapitalbehovet, speciellt inom Life Science och Cleantech/Energi där behoven av lång förberedelsetid och stora investeringar är akuta, långt innan företaget kan nå marknaden. Företag i dessa, liksom även andra sektorer, behöver ofta upp till flera hundra miljoner kronor, investerat i flera s.k. finansieringsrundor för att säkerställa tekniken och skapa marknadsanpassade produkter/tjänster.

Framförallt kostar det att skapa en attraktiv marknadsposition - inget säljer sig självt. Affärsutveckling i samarbete med kunder och partners är kostsam och helt avgörande.
Historiken och politiska beslutsfattares bristande insikter om hela ekosystemet förstärker oron att det huvudsakligen kommer tillfogas nya lappar till det "gamla statliga riskkapital-lapptäcket". Om exempelvis Fouriertransform enbart får en förändrad inriktning riskerar det att kosta skattebetalarna stora pengar.

Mina förslag
I Sverige finns tyvärr en politikertro på att forskning löser allt. Tillämpad forskning får dock bara ett värde om den kan nyttiggöras kommersiellt - här gör Vinnova nytta genom ekonomiska bidrag till kommersialisering av forskningsbaserade innovationer. Företag med andra typer av innovationer, t ex kring Internet-ekonomin etc måste dock också kunna söka liknande medel, framförallt för tidig affärsutveckling. Vinnovas uppdrag bör utökas avseende tidig affärsutveckling för alla innovativa företag.

Fördelen med sådana tidiga medel är att företagen lättare kan attrahera tidiga kunder och därmed blir mycket mer attraktiva för senare skeden av finansiering genom venture capital eller annan finansiering.

Staten måste också verka för att skapa ett dynamiskt ekosystem för venture capital - annars riskerar det som staten tillför i "tidiga" skeden bli verkningslöst. Helhetssynen är viktig - alla länkar i finansieringskedjan måste vara lika hållbara. Genom börsnotering kan tidvis tidiga företag erhålla kapital men det är mycket farligt att tro att det räcker.

Dagens börsklimat kan dessutom mycket snabbt förändras. Tidiga tillväxtföretag behöver också främst fokusera på potentiella kunder, snarare än bred aktieägarvård.
För att hela ekosystemet skall bli hållbart och långsiktigt behöver staten stimulera svenska institutioner (läs pensionspengar) att investera i svenska VC-fonder vilka sedan direktinvesterar i svenska innovationsföretag. De svenska institutioner som investerar i onoterat, investerar idag huvudsakligen i amerikanska riskkapitalfonder.

Bilda "Tillväxt Sverige", ett nytt bolag med uppdrag att utvärdera och saminvestera i nystartade svenska privata VC-fonder. Detta föreslogs av Ingenjörsvetenskapsakademin redan 2010 utan att regeringen lyssnade. Konceptet stöds starkt av Europeiska Investeringsbanken som helt dömer ut den nuvarande svenska modellen att ha många helstatliga riskkapitalbolag.

Staten skulle genom att nöja sig med lägre avkastningen på sin insats i respektive VC-fond (till förmån för övriga investerare i fonden), stimulera svenska institutioner ekonomiskt att investera i dessa fonder. "Tillväxt Sverige" bör konsultera 6:e AP-fonden, Skandia eller SEB avseende kompetens att utvärdera VC-fonders management team vilket är mycket viktigt. Stor erfarenhet av liknande system finns i utlandet.

"Tillväxt Sverige" bildas förslagsvis genom att:

* Industrifonden tar över gjorda investeringar samt personal i Fouriertransform och Inlandsinnovation – investerat bokvärde 2 miljarder kronor och 22 anställda

* Industrifonden erhåller kapitaltillskott från staten på 2 miljarder kronor att betala med

* Detta leder till en kassa i Fouriertransform och Inlandsinnovation ca 5 miljarder kronor - dessa medel fördelas på "Tillväxt Sverige" med 3 miljarder kronor och staten får tillbaka 2 miljarder kronor, dvs det hela blir statsbudgetneutralt

* "Tillväxt Sverige" investerar, varsamt över tid, de 3 miljarder kronorna i nya svenska privata VC-fonder tillsammans med svenskt & internationellt institutionellt kapital inklusive Europeiska Investeringsfonden. De nya VC-fonderna och redan existerande VC-fonder investerar i tidiga svenska innovationsföretag.

* Samordna 6:e AP-fondens fondinvesteringar och "Tillväxt Sverige"

* Tillåt institutioner, inklusive AP-fonderna, att investera mer medel i tidig svensk innovation och tillväxt

* Stimulera Nasdaq-OMX Sverige att introducera en matchningsplattform för onoterade bolag likt den Deutsche Börse planerar att lansera sommaren 2015

Resultatet blir, om staten t ex tillför en tredjedel (3 miljarder kronor) genom "Tillväxt Sverige", ett potentiellt nytt kapital på tio miljarder kronor över tid till tidiga svenska tillväxtföretag genom ett i huvudsak privat ekosystem med "Tillväxt Sverige" som nav och där Industrifonden fortsatt kan spela en viktig roll.

Helhetssynen är avgörande för att vi i Sverige, över många år, skall kunna skapa och stödja nya innovativa tillväxtföretag inom teknik, naturvetenskaper och miljö, vilka kan fortsätta stödja det samhälle vi alla är så stolta över.

Hans Engblom, nyligen pensionerad Senior Investment Manager på SEB Venture Capital. Numera styrelseledamot i ett antal företag.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. ”Dags att fyndköpa nischbanken som lockar med hög direktavkastning”
  3. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  4. Personalslakt på Fingerprint Cards: Tre av fyra får gå från Skånekontoret
  5. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Coca-Cola hoppar på senaste hälsotrenden – ska sälja kombucha

För dig som prenumerant