De tre grundarna till Villanest, som erbjuder privat boende för seniorer. Fotograf: Villanest/Press

Åldringsboomen är en guldgruva för affärerna

Åldersboomen innebär att allt färre ska försörja allt fler. Men ur ett affärsperspektiv är den växande andelen äldre en guldgruva - den enda av världens naturtillgångar som står på tillväxt.

Agnes står på scen i ett fullsatt Folkets hus i stockholm.

Hon lyfter handen för att ta ned en flaska som står längst upp på en hylla. Det går långsamt och hon har svårt att få grepp om flaskan. till slut får hon ned den och för den mot munnen.

Det är Nobel Week Dialogue och Agnes heter egentligen Paulina Modlitba Söderlund. genom att ikläda sig Agnes, Age gain now empathy system, har hon åldrats från 34 till 80 år på några minuter.

Bredvid Agnes står Joseph Coughlin, chef på MIT Agelab. Det är han som är pappa till Agnes, dräkten som ska ge oss en inblick i åldrandets fysiska effekter.

I publiken trängs en mängd nobelpristagare som 2014 års medicinpristagare May-Britt och Edvard Moser och Daniel McFadden, som fick ekonomipriset år 2000, med företrädare för näringsliv, organisationer och en stor andel studenter. Alla är här för att diskutera "the age to come", åldersboomen, en samhällsförändring som närmar sig med stormsteg, men som vi hittills har ägnat märkligt lite uppmärksamhet.

De som föds nu kommer att leva till 100 år sägs det. Effekterna kommer att bli tydliga betydligt snabbare än så. Antalet personer över 60 år kommer att mer än dubbleras under de närmaste 35 åren. Från dagens 841 miljoner till cirka 2 miljarder 2050.60-plussare kommer då att motsvara cirka 21 procent av befolkningen, enligt statistik från FN.

Av dagens cirka 9 miljoner svenskar är 1,6 miljoner över 65 år. År 2060 kommer de att vara 2,7 miljoner eller 25 procent av befolkningen. Om pensionsåldern ligger kvar på 65 år betyder det att var fjärde svensk kommer att vara pensionär om 45 år.

Att förre statsministern Fredrik Reinfeldt nyligen lyfte frågan om en höjning av pensionsåldern känns, trots upprörda röster, ganska relevant i ljuset av denna framtidsspaning. Arbetsmarknaden och företagen är i många fall illa förberedda på att ta hand om en senior arbetskraft. Inte heller i forskningen finns det mycket kunskaper att hämta i motsats till de mängder som finns när det gäller att rekrytera och behålla den yngre arbetskraften.

Fortfarande förutsätts de flesta lämna arbetsmarknaden helt när de fyller 65. Men den nuvarande modellen är inte hållbar. Mer flexibla anställningsformer, ändrad syn på löneutvecklingen, en anpassad utbildning och ett omvänt mentorskap är några exempel på anpassningar som skulle behöva införas.

Men vissa företag har ändå förstått att utnyttja denna alltmer arbetsvilliga grupp. Asda, ett dotterbolag till den amerikanska detaljhandelskedjan Wal-Mart, erbjuder exempelvis den äldre personalen att bara jobba i högsäsong eller ta långa ledigheter under vintern.

Det amerikanska läkemedelsbolaget Abbott Laboratories låter veteranerna ha en fyradagarsvecka eller ta 25 extra semesterdagar per år.

I väntan på att de stora bolagen ska agera tar många seniorer saken i egna händer och beslutar sig för att starta eget. Seniorentreprenörerna är en starkt växande grupp, såväl internationellt som i Sverige där de startar fyra nya bolag per dag, enligt statistik från den nordiska It-koncernen Visma. Genom att stanna kvar längre på arbetsmarknaden blir de äldre inte bara många fler utan också mer köpstarka, friskare och med helt andra krav på sitt åldrande än tidigare generationer.

Krav som befintliga system, i många fall skattefinansierade, inte längre kommer att klara av att tillfredsställa. I dessa gap mellan utbud och efterfrågan uppstår en mängd nya affärsmöjligheter.

Bostäder, vård och omsorg, transporter, bank och försäkring, och utbildning är några av de områden där gapet väntas bli som störst när silvertsunamin drar in över världen.

Men det finns självklart en mängd andra som kommer att tjäna gott på de friska, äventyrstörstande pensionärerna. resor med "vuxenhotell", underhållning, träning och mode lär också se ökad efterfrågan från en grupp som har både starka ben och gott om pengar.

70 är det nya 50 som tidningsdrottningen Amelia Adamo inte missar ett tillfälle att påpeka.


AFFÄRSMÖJLIGHETER:

Bostadsmarknaden - väljer själva var de ska bo

"fastighetsmarknaden kommer att se annorlunda ut i framtiden. Rent konkret innebär det att vi inte kommer att ha några segregerade äldreboende. Det är betydligt smartare att bygga integrerat och använda våra befintliga bostäder till vård och omsorg. Ska man satsa på nya affärer ska man satsa på det här området", menar Tore J Larsson, professor vid Centrum för Hälsa & Byggande på KTH.

I dag finns det tre typer av boende för äldre. 55-plus där man slipper stökiga barnfamiljer, trygghetsboende för personer över 75 år där det finns tillgång till en viss service men som inte kräver ett så kallat biståndsbeslut från kommunen, samt vård- och omsorgsboende som kräver biståndsbeslut.

"Vi är en aktör i mellanboendeformen. Där har det varit tuffare för fastighetsutvecklare att få lönsamhet", säger Stéphanie Treschow, vd och en av tre grundare till Villanest. Hon har internationell erfarenhet från utveckling av innovation för äldre, inte minst genom sitt arbete för organisationen Access Health International med kontor i bland annat Singapore, världens näst snabbast åldrande land.

De andra grundarna är Adele Treschow, som har en bakgrund från design och marknadsföring, och Sofia Fagring, som tidigare jobbat med finans- och fastighetsutveckling.

Till Villanest kommer man kunna flytta när man vill och bo hur länge som helst, utan beviljande från kommunen.

"Det är för den ansvarstagande pensionären som vill bestämma över sitt eget boende och sitt eget åldrande och inte lägga beslutet på sina anhöriga."

Mot en fast avgift kommer de boende att erbjudas måltider och ett stort aktivitetsutbud. Att aktiviteterna ingår i avgiften är viktigt för att få ett högt deltagande och samhörighet, menar Stéphanie Treschow.

"Det är också viktigt att bjuda in alla generationer till huset så att verksamheten blir gränsöverskridande. Fastighetens restaurang ska exempelvis vara tillräckligt attraktiv för att locka in vilka gäster som helst."

I konceptet, som utvecklats i samråd forskare, näringsliv, kommuner och landsting, ingår också en hälsohub där nya tekniska verktyg, wearables, preventiv vård som exempelvis kost- och motionsråd, ska finnas tillgängligt.

"Vi har precis stängt den första investeringsrundan och nu letar vi aktivt efter en första fastighet i Stockholm."

Entreprenören Göran Mellberg hade kommit till samma slutsats som Henrik Salamon på Enriched Life - varma klimat förkortar rehabiliteringstiden och får människor att må bra. Med mångårig erfarenhet av byggbranschen såg han behovet att på ålderns höst flytta till varmare klimat. Idén bakom seniorboendet Bovieran hade fötts.

I dag ägs Bovieran till 80 procent av fastighetsbolaget Balder och verksamheten växer stadigt.

"Vi bygger mellan fyra och sex projekt om året, från Stockholm och söderut", berättar vd Anders Lundberg.

I dag uppgår beståndet till femton projekt med vardera 48 lägenheter. Lägenheterna är placerade runt ett stort atrium där de boende kan träffas, äta och umgås i en trädgård med Medelhavsklimat.

Det finns uppenbarligen ett stort behov av detta unika seniorboende. Alla pågående projekt är redan sålda.

"Vi tittar på att utveckla produkten så att man kan bygga på lite mer stadsmässiga lägen. En annan ambition är att de boende ska kunna bo kvar när de blir äldre", säger Anders Lundberg.

"Allt är förberett på det även om vi inte har något vårdpaket i anläggningen. Det kommer att ske i offentlig regi."

Det är den sociala gemenskapen i boendet som lockar mest, tror Anders Lundberg.

Vård och omsorg - Kraven stiger liksom betalningsviljan

Vård- och omsorgsområdet kommer att förändras väsentligt och tvingas bli betydligt mer patientstyrt, menar Tore J Larsson, professor vid Centrum för Hälsa & Byggande på KTH.

"Vi kan inte betrakta vården som om den bara angår de stora sjukhusen. Att distribuera vård och omsorg kommer att se annorlunda ut i framtiden. Vad är det för service som efterfrågas? Kanske en kombinerad rörmokare, IT-tekniker och hemtjänstassistent."

Han har jobbat hårt för att övertyga kommunerna att de måste betrakta omsorgen på samma sätt som flygbolagen betraktar sina flygplan.

"Inom flyget hålls det noga reda på var flygplanen är, hur de mår och vart de är på väg. Samma synsätt borde gälla inom omsorgen och vårdkedjan, en service central som håller reda på dig."

Den nya generationen äldre har helt andra krav på vården än tidigare och kan inte förvänta sig att den statligt finansierade eller utförda vården ska kunna möta dessa behov.

På det fyrstjärniga hotellet Talassia i Murcia, söder om Alicante i Spanien, bor ett antal svenska strokepatienter. Under två till fyra veckor får de all vård och rehabilitering de kan behöva.

"Vi har svenska terapeuter, logopeder och neuropsykologer på plats plus spansk personal. Vi erbjuder en intensiv och personlig rehabilitering i en vacker miljö", berättar Henrik Salamon, grundare och vd av Enriched Life som drivit rehabiliteringsverksamhet i Spanien sedan 2007.

"Vi har tagit fram ett rehabiliteringsprogram med hjälp av medicinsk expertis från KI och Danderyd och anpassat det till vår verksamhet. Vi har också ett medicinskt råd som kontrollerar kvaliteten och utvecklar programmen."

Enligt Henrik Salamon är det många patienter som kommer tillbaka år efter år, trots att kostnaden är hög, mellan 20000 och 63000 kronor, beroende på hur mycket Försäkringskassan ersätter.

För att komma i kontakt med patienterna jobbar Enriched Life med information på nätet, genom intresseorganisationer och annonsering.

"Det var när jag tidigare drev en resebyrå och märkte hur bra människor mådde av att vara i ett varmt klimat. Landsting har ju tidigare skickat för klimatvård, men på grund av resursbrist är det många som inte gör det längre. Dessutom får strokepatienter efter en tid alldeles för lite tid med logopeder eller annan rehabilitering i Sverige i dag."

Hittills har cirka 150 patienter fått rehabilitering genom Enriched Life.

"Utmaningarna är att få upp ögonen för alla som behöver rehabilitering och få Försäkringskassan att ta snabbare och mer jämlika beslut. I Region Skåne får man exempelvis ingen ersättning alls", säger Henrik Salamon som tror att finansieringen även framöver kommer att vara en blandning av statligt och privat.

Varken hemtjänst eller äldreboende använder i dag tekniska hjälpmedel i den utsträckning de skulle kunna, menar Sofia Widén på Access Health Organisation.

"Det är dels en budgetfråga, dels en ovana att använda teknik." Mariadele Arcuri Rossoni är konstnär och ingenjör.

"Allt började egentligen när min älskade mormor Adele åldrades. När personer i hennes närhet började gå bort blev hon mer och mer ensam och tappade kontakten med omvärlden."

Interaktiva "Tavlan säger hej" blev hennes lösning, en kombination av ett spel och en upplevelse som kan stimulera äldre till ett både fysiskt och psykiskt aktivare liv. Allt som behövs är en tv och en minilaptop utrustad med Mariadele Arcuri Rossonis hårdvara.

Machine Says Hello, bolaget bakom innovationen, är baserat i Norrköping och har bland annat fått finansiering från Almi, EU, Hälsans Nya Verktyg och Kulturbryggan.

"Nu letar vi efter partner för finansiering och lansering. Vi funderar också på att gå vidare med produkten för användning inom rehabilitering, men då måste vi få andra typer av godkännanden."

Transport - Rullstol? Nej tack!

Mobilitet har stor betydelse för utförande av aktiviteter, välbefinnande och hälsa. Ett åldrande samhälle innebär att transportsystemet behöver anpassas efter olika grupper av äldre. Tekniska hjälpmedel i trafiken behöver utvecklas och trafikmiljön måste anpassas efter ändrade resmönster.

"Dagens äldre har väldigt svårt att se sig själva i en elrullstol eller med en rulllator, men en produkt som Zoom kan erbjuda ett aktivt liv och en design som tilltalar", säger Björn Larsson på Zoomability som startades för fyra år sedan i Västerås.

Den elektriska fyrhjulingen Zoom är framtagen för att personer som har svårt att gå lättare ska kunna ta sig fram i kuperad skog och natur och kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Den är lättare, snabbare och coolare än andra typer av elrullstolar men uppfyller inte alla de tekniska krav det skattefinansierade systemet ställer.

"De hjälpmedel som finansieras via skattsedeln är styrda av tekniska regelverk som begränsar möjligheterna att tänka nytt. Den som vill komma åt det senaste måste finansiera det ur egen ficka."

Att den är attraktiv visas inte minst när ett hundratal skadade amerikanska krigsveteraner i fjol valde en Zoom framför andra elfordon när de fick finansiering av en privat fond, fordon som inte ersattes av statliga Veterans Association.

Utbildning - Yngre kan lära äldre

Vi kommer att behöva tänka om när det gäller utbildning i takt med att vi lever längre. Kanske kommer vi i framtiden att skaffa oss en ny eller en kompletterande utbildning mitt i livet, satsa mer på att löpande tillgodogöra oss den snabba tekniska utvecklingen och lära oss av de yngre.

En aktör som tagit tanken på omvänt mentorskap på allvar är Elots. I Elots, som grundades 2011, lär studenter ut digitalkunskap på datorer, surfplattor och smarta mobiler till äldre.

"Vi drog i gång Elots under gymnasiet och började med att åka ut till pensionärsföreningar och hålla kurser. När vi tog studenten 2013 kunde vi satsa på verksamheten på heltid", berättar Christoffer Sundberg, en av grundarna till Elots och utsedd till supertalang av Veckans Affärer.

Hans partner i Elots heter Puja Abar.

Genom en extern investerare, företaget Lars Wingefors med vd Per Fredriksson som är en affärsängel från Värmland, kunde verksamheten expandera. I dag jobbar cirka trettio studenter för Elots.

"Nu siktar vi på att komma in i såväl den privata som kommunala äldreomsorgen. Vi har redan etablerat samarbeten med olika stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad och med Aleris och ska snart initiera ett samarbete med SEB för att lära deras kunder betala räkningar på internet. Men det är inte klart ännu."

Christoffer Sundberg säger sig se "tusen utmaningar inom äldreomsorgen" som skulle kunna förbättras genom ny teknik. Exempelvis har Elots ett samarbete med Aleris för demensvården.

"Vi tittar på att ta fram ett spel för Ipad som demenspatienter kommer att jobba med i grupp och som genom simulation ger patienterna möjlighet att i större utsträckning klara av sina vardagssysslor."

Tack vare god omsättningstillväxt räknar Christoffer Sundberg och Puja Abar med att verksamheten ska gå breakeven nästa år.

Finans och försäkring - slösa istället för att spara

Gammal och fattig är en syn som är på väg att förändras. I alla fall i västvärlden.

De grupper som nu passerar pensionsstrecket har både mer finansiellt sparande och större tillgångar än tidigare, inte minst i fastigheter som stigit i värde. Det har påverkat banksektorn, exempelvis genom att private banking blivit en mycket bredare produkt än tidigare.

I dag finansieras barnens bostäder ofta genom att öka belåningen i föräldrarnas fastigheter samtidigt som skatteregler tenderar att öka inlåsningseffekten på bostadsmarknaden.

Vid sidan av seniorlån, som innebär en högre belåning på sin fastighet i syfte att öka konsumtionen och behålla tidigare levnadsstandard även efter pensionen, och privata vårdförsäkringar, har det varit tunnsått med innovationer på området mot den växande gruppen av äldre.

"I dag är i princip allt fokus inriktat på hur pengarna ska ackumuleras men inget på hur de ska förbrukas, som till exempel en försäkringslösning där man köper sig ett boende som kan växlas över till ett vårdboende eller på annat sätt anpassas efter behov", menar Björn C Nilsson, pensionskonsult åt företag och institutioner.

Den schweiziska banken Lombard Odier Funds har förstått värdet av den nya växande målgruppen äldre och startat fonden Golden Age. Med en mix av bland annat vårdbolag, läkemedel och livförsäkringar har fonden avkastat mellan 10 och 32 procent de senaste tre åren.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant