Fotograf: StockSnap

Larm från stressforskare: Gränslösa arbetsplatser ger rekordstress

Antalet sjukskrivna på grund av stress har fördubblats 2009-2013. Det hävdar Aleksander Perski, docent vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet: "Vi har gränslösa arbetsplatser idag", säger han.

Försäkringskassan registrerade 18 491 sjukskrivna på grund av stress under 2009. Den siffran har hoppat upp till hela 35 570 personer år 2013 – siffrorna för 2014 är inte klara ännu.

Det betyder att det har skett nästan en fördubbling av antalet sjukskrivna för stress under åren 2009-2013.

"Vi ser sjukskrivningar på grund av stressrelaterade sjukdomar på alla nivåer i samhället", säger Aleksander Perski, som är docent vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

LÄS ÄVEN: "Professorn: Vi borde bara jobba två timmar per dag"

Boven i dramat är arbetsplatser som saknar tydliga gränser för hur mycket som måste göras och vad som är en acceptabel nivå.

Många, särskilt yngre personer, jobbar mer än vad som behövs, resonerar Aleksander Perski.

Saken blir inte bättre av att gränserna mellan jobbet och hemmet suddas ut.
Inte minst på grund av den snabba digitala utvecklingen som gör oss tillgängliga vartsomhelst och närsomhelst.

"Det är inte ovanligt att arbetsgivare kontaktar personal under både kvällar och helger", säger Aleksander Perski.

Effekten låter inte vänta på sig. De som vill prestera kör på och sedan är risken stor att om det går för långt drar en negativ spiral med sömnsvårigheter igång.

20 procent i gruppen som är sjukskriven på grund av stress klagar på sömnstörningar, medan 10 procent redan har så allvarliga störningar att de kräver behandling.

"Konsekvensen är att vi får väldigt trötta människor på våra arbetsplatser", säger Aleksander Perski.

Det innebär att man inte bara får personer som jobbar sämre, utan att det också uppstår många onödiga fel just på grund av tröttheten.

Är vi alltså återigen på väg mot det som skedde runt millennieskiftet då många brände ut sig?
"Ja, det ser ut så", säger Aleksander Perski.

Många vill också ha en aktiv fritid. Det i kombination med gränslös kommunikation gör att bägaren lätt rinner över.

En del av problemet består i att arbetsgivarna ser fördelar med personer som inte vågar sätta sina egna gränser – det vill säga att man kan prestera mer med färre personer.

Sjukskrivningarna drabbar samtidigt samhället. Med stora kostnader som följd. Gaenomsnittstiden för att ta sig tillbaka till arbetslivet ligger på 3-9 månader, enligt Aleksander Perski.

Ytterst handlar det om att våga sätta ned foten innan det går för långt, men här är trenden att få vågar protestera mot sin arbetsgivare. Det finns vissa faktorer som ändå underlättar situationen.

En är att den överrepresenterade gruppen med yngre personer har lättare att komma tillbaka snabbare till arbetslivet. En annan är en större förståelse från samhället att man kan drabbas av stressrelaterade sjukdomar. En tredje är att arbetsgivare är mer kunniga om problemet nu.

Men det hjälper alltså inte fullt ut, utan kurvan för sjukskrivningar på grund av stress pekar spikrakt uppåt.

"Man måste fundera över hur mycket man kan pressa folk när det gäller prestationer", säger Aleksander Perski.

Hur ska någon ta sig ur en negativ spiral med sömnsvårigheter och annat?
"Byt jobb, be om hjälp, och om folk erbjuder hjälp ta emot den", säger Aleksander Perski.

Många lider av ett duktighetssyndrom och det är väl lite fult att förlora ansiktet?
"Jo, särskilt kvinnor drabbas hårt. Vi hade en jätteökning 2005, men nu är vi faktiskt tillbaka på siffror som är högre än vad vi hade de åren", säger Aleksander Perski.

Missa inget spännande. Följ Veckans Affärer på Facebook.


Vill du läsa fler spännande nyheter från VA?
 
Gör som 55 000 andra och anmäl dig till vårt nyhetsbrev här: 

Relaterade artiklar


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA