Fotograf: Joel Nilsson

Han flydde från kriget och blev miljardär - nu ska han rädda världen

Han kom hit som Ungernflykting 1956 och blev en av världens mest framgångsrika aktieinvesterare. I dag är László Szombatfalvy 87 år och satsar en halv miljard på att se till att världen inte går under.

De redan rika blir bara rikare. Klyftorna ökar. Den franske nationalekonomen Thomas Piketty nådde rockstjärnestatus när han i våras satte förmögenhetsdiskussionen på kartan med sin bok "kapitalet i det 21:a århundradet". 

"Har du något bra förslag på hur man ska göra med de stora förmögenheterna i världen? ", frågar László Szombatfalvy när jag efter lång tids övertalning träffar honom i hans hem för en exklusiv intervju. 

Jag skakar på huvudet. 

"Men det har jag", säger han och ler och sätter i gång: 

"Thomas Pikettys lösning är en närmast konfiskatorisk, progressiv förmögenhetsskatt på stora förmögenheter. de skapas oftast genom att begåvade människor utvecklar företag som blir värda åtskilliga miljarder. det gynnar hela samhället och det vore oklokt att bromsa processen. "

"Jag tror att det är mycket bättre att sätta in stöten i efterhand, men innan den stora förmögenheten fördelas mellan arvingarna. Men pengarna ska inte hamna i statskassan utan allmännyttiga stiftelser och de rika ska själva ska få bestämma vilket eller vilka ändamål de ska användas till. "

Laszlos 4 råd till alla unga

1. Var medveten om att du inte bara är medborgare i ditt land utan även världsmedborgare. 

2. inse att dina och dina barns levnadsförhållanden mycket mer kommer att bero på beteenden hos medborgare i andra länder, än dina och dina landsmäns beteenden. 

3. Ta till dig att utan ett globalt överstatligt politiskt styrorgan som kan hantera globala risker är sannolikheten för megakatastrofer ojämförligt större. 

4. kräv handling av dina valda politiker! Bort med strutsarna - du har inte råd med dem!

Jag blir inte förvånad. För det är nämligen precis vad han själv gjort, ungerskfödde László Szombatfalvy. 

"När jag för fyra år sedan föreslog min hustru att vi skulle sätta in lejonparten av vår förmögenhet på tio miljoner aktier i Castellum i en stiftelse ville hon inte vara med. Hon tyckte att det skulle vara bortkastade pengar som i sammanhanget inte skulle göra någon skillnad. "

Men han hade bestämt sig. De delade upp förmögenheten genom en bodelning inom äktenskapet - fem miljoner aktier i Castellum som i dag är värda drygt en halv miljard kronor till hustrun och lika mycket till honom. Aktierna slussade han i två omgångar till sin nybildade stiftelse Global Challenges Foundation. Hans syfte var att genom stiftelsen minska riskerna för de riktigt stora katastrofer som hotar mänskligheten.

Det är en ganska lång 87-årig man iförd vit skjorta och gråa byxor som tar emot mig i hallen. Ett antal mjukisdjur av storlek större sticker ut i den annars traditionella, stilrena Östermalmsvåningen. 

"De är lättskötta", säger han och skrattar. 

Vi slår oss ned i soffan i arbetsrummet ungefär samtidigt som ledare från 125 av världens länder börjar gnugga morgonsömnen ur ögonen i New York. I kalendern står den 23 september och de är inbjudna av FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon till Climate Summit. Om någon timme när portarna slagits upp och skådespelaren och klimatambassadören Leonardo DiCaprio har öppningstalat hoppas Ban Ki Moon på konkreta åtgärder från såväl politiker som näringslivet. László Szombatfalvy är mer tveksam. 

"Jag har inga stora förhoppningar. I bästa fall kommer de överens om att de behöver samarbeta och att det är viktigt att vi verkligen gör något. Men jag hoppas att jag har fel."

I efterhand kunde konstateras att FN-chefen nått en viss framgång med en del nya löften. Men inga bindande. 

"Min syn förklaras inte av en inneboende pessimism utan på vetskapen om att det handlar om ett systemfel. "

Han sätter sig lite bekvämare i soffan och dricker en klunk vatten. 

"Tyvärr har det internationella politiska systemet inte hängt med i utvecklingen. det nya världssamhället saknar politisk styrning. Politikerna erkänner till exempel numera att klimatfrågan är viktig och att det handlar om enorma risker, men de kan inte komma överens om de nödvändiga åtgärderna. Än mindre om de etiska frågorna hur kostnaden ska fördelas mellan länderna eller vårt ansvar för våra barns, barnbarns och deras generationers framtid. Nu är det kortsiktiga nationella intressen som styr."

LÄS ÄVEN: Från Volvochefer till miljardärer på fyra år

Anser du att FN inte fungerar? 

"FN hade ett väldigt viktigt huvudmål, nämligen att säkra den eviga freden efter atombomben. Men konstruktionen blev en kompromiss som gör det omöjligt för FN att nå upp till flera av sina mål. Det var uppenbart redan från början. Redan 1958 kom det mest detaljerade förslaget på hur FN skulle reformeras. Sedan dess har flera, ännu farligare, globala hot identifierats som kräver globala lösningar och global politisk styrning. " Att hitta en fungerande modell för ett globalt beslutande organ, helst genom en reformering av FN, är en av de viktigaste uppgifterna för Global Challenges Foundation och László Szombatfalvys egen hjärtefråga. 

"Stiftelsen ska påskynda skapandet av en global rättsordning med ojämförligt bättre förutsättningar att effektivt, rationellt och rättvist hantera de aktuella och framtida globala problemen och riskerna", heter det i stiftelsens stadgar. Det ska göras på två sätt. Dels genom att sprida information om att det nuvarande politiska systemet inte förmår att hantera de största globala problemen och vad detta innebär för risker för mänskligheten. Dels genom att initiera och finansiera forskning om hur en acceptabel global styrmodell skulle kunna se ut. 

Han reser sig, går bort till bokhyllan på andra sidan rummet och hämtar en tegelsten med titeln "Världsfred genom världslag", skriven av två amerikanska jurister på 1950-talet. 

"Den här boken innehåller en hel del bra tankar om hur FN borde reformeras även om den har över femtio år på nacken. "

Boken är en del av den kartläggning av befintliga idéer om en ny global rättsordning som Global Challenges Foundation hittills ägnat en del tid åt. Nu ska stiftelsen undersöka på vilka punkter de befintliga idéerna brister och sedan försöka hitta vägar att avhjälpa bristerna. 

Resan mot ett nytt fungerande globalt beslutsorgan, troligen ett FN omgjort från grunden, är påbörjad. Men själv räknar han inte med att vara med när och om det införs. 

"Jag vet två saker. Dels att en global rättsordning blir verklighet förr eller senare, dels att det inte händer under min livstid." 

László Szombatfalvys upplevde andra världskriget på nära håll som tonåring. Hans minnen av krigets vidrigheter gjorde att han alltid sett behovet av ett globalt organ som FN för att bevara freden. Han ogillar starkt kapprustningen i världen och ser en total nedrustning som den bästa vägen framåt. 

"Världens totala militära kostnader ligger på mellan 27 och 30 miljarder kronor per dag och trenden har varit stigande. Detta är naturligtvis världens största slöseri med mänskliga och materiella resurser, särskilt mot bakgrund av att praktiskt taget samtliga stater bedyrar att de vill ha fred. Genom att skapa en global rättsordning med en central FN-styrka som garanterar alla staters säkerhet skulle vi kunna spara 20 miljarder kronor per dag. Lyckas vi tidigarelägga införandet av det nya systemet med bara en enda dag, så har vi fått en hygglig avkastning på en halv miljard. Och då har vi inte räknat med de största vinsterna, besparingar i mänskliga liv och lidanden", säger han hoppfullt. 

Det var efter tre års juridikstudier som kommunistregimen i Ungern kom i kapp honom. På universitetets anslagstavla hängde det plötsligt en dag information om att ingen student kunde få ut examen utan att ha avlagt ett prov i marxismleninism. 

Ett tjugotal böcker skulle läsas in. 

"Då vände jag på klacken och gick. "

I stället gjorde han sin hobby till sitt yrke. Två år senare var han professionell trollkarl. Det gav honom mat på bordet och en betydligt lugnare tillvaro i politikens skugga än den som gällde för många av hans akademikerkamrater. 

Men så kom Ungernrevolten, ett misslyckat folkuppror mot den sittande kommunistregeringen och mot Sovjetunionens inflytande. År 1956 flydde cirka 8000 ungrare till Sverige. László Szombatfalvy var en av dem. 

"Jag var 29 år och kände mig dövstum. Jag kunde inte ens engelska. I min hand hade jag ett litet häfte med sexhundra ord översatta från ungerska till svenska. "

Efter tre års diversearbete och ett år på Påhlmans Handelsinstitut fick han jobb på Svenska Shells ekonomiavdelning. Han läste Hermods företagsekonomiska kurs på kvällstid och började intressera sig för aktieplaceringar. Riskanalysen blev en naturlig del av hans placeringsstrategi. 

"Som tonåring räknade jag på sannolikheter vid olika kortspel för att komma fram till den perfekta spelstrategin. I mina aktieplaceringar gällde det att jämföra sannolikheterna för olika utfall. En av mina grundprinciper var att aldrig sätta något på spel som jag inte hade råd att förlora - eller annorlunda uttryckt att inte förväxla det osannolika med det omöjliga."

Hans modell nådde framgång. Stor framgång. Han kom att bli en av världens mest framgångsrika aktieplacerare med 30 procents avkastning per år i 46 år. År 1987 hade han tjänat tillräckligt och sålde ut hela sin portfölj utom de då aktuella Handelsbankens indexaktier. När de löstes in 1999 valde han att placera sitt kapital i fastighetsaktier med låg risk som endast krävde ett minimum av arbetsinsats från hans sida. 

Vad fick dig plötsligt att bli medveten om andra stora hot mot mänskligheten, större än krigshotet? 

"Det hände inte plötsligt. Jag läste ju tidningar. Och när jag läste om klimathotet och andra miljöförstöringar för tionde gången, då tänkte jag att det här ska jag ta reda på mer om så småningom när jag slutat med det jag håller på med. "

Under 1990-talet satte han i gång att läsa in sig och fundera djupare i två ämnen som intresserade honom och som dessutom var sammanvävda med varandra; moralen och hoten mot mänskligheten. 

I början av det nya seklet började László Szombatfalvy skriva. År 2010 debuterade han som författare till "Vår tids största utmaningar" och året därpå kom en bok om moraliska beslut "Känslor och förnuft" ut. 

Med stiftelsen Global Challenges Foundation vill han få politiker och allmänhet att inse att den nuvarande hanteringen av de globala riskerna är ett oförsvarligt hasardspel med miljarder människors eller rentav hela mänsklighetens framtid som insats. 

Han hoppas på en reaktion. Snabbare än hans egen. 

"Vi måste sprida kunskaper i hur man bedömer risker. Hittills har såväl FN:s klimatpanel IPCC som medierna enbart fokuserat på de mest sannolika alternativen. 

Men att sannolikheten bara är 1,6 procent för katastrofscenariot med 6 graders temperaturhöjning beror på det ganska optimistiska antagandet att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären stabiliseras kring dagens nivå på 450 ppm visar man inte. Tänk om var 63:e skidlift skulle störta, hur många skulle vilja åka skidlift då? Men hela mänsklighetens framtid, den kan vi bara strunta i", säger han och skruvar sig upprört i soffan. 

Men skrämmer inte de värsta scenarierna bara bort människor? 

"Det finns en falang som menar att man inte ska skrämma upp folk för då blir de handlingsförlamade. Jag tror inte på det. Om det finns ett allvarligt hot mot ens barn och barnbarn då vill man veta det och göra allt för att avvärja det. "

Tanken är inte att László Szombatfalvy, Margot Wallström, Johan Rockström eller någon av de andra i stiftelsens styrelse ska ge sig ut på gatorna och demonstrera. Med information, debattartiklar, riskrapporter och den riskindikator som presenterades förra hösten när några av världens främsta riskexperter samlades i Stockholm för att diskutera hur IPCC:s nya data borde tolkas och omvandlas till konkreta handlingar, ska Global Challenges Foundation påverka. 

De opinionsundersökningar som stiftelsen genomfört i år i nio länder talar sitt tydliga språk. De visar en allmänhet som både förstår klimathotets allvar och vill se starkare politiska insatser för att komma till rätta med problemen. 

Men när samma frågor i somras ställdes till samtliga svenska politiker på valsedlarna till riksdagsvalet ville mer än 81 procent inte ens svara på frågan om hur stora klimatrisker vi kan acceptera utan att vidta effektiva motåtgärder. 

"Det bekräftade våra misstankar att en stor majoritet av politikerna inte kan eller vill tänka i risktermer. "

Vad hoppas ni åstadkomma med att synliggöra riskerna? Visa att det osannolika inte är det omöjliga? 

"Vi vill att flertalet, såväl bland allmänheten som bland politikerna, ska förstå att det är orimligt att acceptera en- eller tvåprocentiga sannolikheter när hela mänsklighetens framtid står på spel. Vissa politiker är säkert rädda för att synliggöra risker för då kommer de att avkrävas handling. Vi vill att allmänheten ska ge politikerna råg i ryggen att våga fatta obekväma beslut."

Stora demonstrationer, inte minst på Manhattan där över 300000 personer samlades två dagar innan Climate Summit i den största klimatdemonstrationen någonsin, visar i likhet med stiftelsens opinionsundersökningar på en allmänhet som tröttnat på det tröga politiska kvarnhjulet. 

"Jag vill uppmana VA:s läsare att gå in på globalchallenges.org, och anmäla sig som ambassadör för Global Challenges Foundation. Vi vill gärna nå tunga beslutsfattare som vill påverka i rätt riktning."

Nästa tillfälle att påverka såväl politiker som näringsliv blir i samband med World Economic Forum i Davos i januari 2015. 

Där hoppas Global Challenges Foundation få uppmärksamhet för sin riskårsbok med de tolv främsta globala riskerna, inte minst genom styrelseledamoten Johan Rockströms medverkande vid konferensen. 

Risken finns att styrelsen tappar en viktig ledamot nu när Margot Wallström har blivit Sveriges utrikesminister. Hur länge hon kommer att vara det återstår att se, men via henne kommer Global Challenges idéer också i fortsättningen att nå rakt in i hjärtat hos såväl svensk som internationell politik. 

Och det ökar sannolikheten för att László Szombatfalvy - precis som när han var en hyllad stjärninvesterare - kommer att få en bra avkastning på sin förmögenhet. 

HELA LISTAN: Sveriges 147 miljardärer


Vill du läsa fler spännande nyheter från VA?
 
Gör som 55 000 andra och anmäl dig till vårt nyhetsbrev här: 

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant