1 av 6
Bildspel: Sopor behöver inte vara sista steget. Den cirkulära ekonomin sluter cirkeln och ser till att avfallet blir en tillgång. Fotograf: West Cost Surfer / TT

Den cirkulära ekonomin ska rädda världen - och tillväxten

I går sopor - i dag en tillgång som kan användas om och om igen. Både H&M, Philips och Interface har redan omfamnat den nya cirkulära ekonomin som ska rädda världen.

En vanlig medborgare i Europa konsumerar mellan 10 och 20 ton resurser varje år. Den siffran skulle behöva vara 3, konstaterar Peter Hopkinson, professor i innovation och miljöstrategi vid Bradforduniversitetet i Storbritannien och en av de tidiga anhängarna av cirkulär ekonomi. Vi har sedan den industriella revolutionen skapat en ekonomi som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall - en linjär modell som fungerat bra så länge man antar att jordens resurser är oändliga, tillgängliga och billiga.

Men i dag, med råvarupriser som nästan tredubblats det senaste decenniet, vet vi att den linjära modellen är på väg mot sin död. Något annat måste till. Det är ju bara att sluta att konsumera, menar antikonsumtionsanhängarna. En idé som förståeligt nog har nått begränsad framgång. Inte heller har åratal av satsningar på resurseffektivisering gett tillfredsställande resultat. "Det tar oss bara en liten bit framåt och försenar tidpunkten för när ekonomierna är så resursberoende att det helt enkelt inte går längre", konstaterar Peter Hopkinson som ägnat många år av sin forskning åt just resurseffektivisering.

LÄS ÄVEN: Hon har hittat framtidens olja

Den cirkulära ekonomin bygger i motsats till slit och släng på att återanvända, laga och putsa upp. Det som tidigare betraktades som skräp blir en tillgång som kan användas igen. Och igen. Som på den gamla goda tiden. Men minus fattigdom. 

"Tanken på en cirkulär ekonomi är utmärkt. Det är en vidareutveckling och breddning av de begrepp som fanns på 1960- och 1970-talen, som kretsloppssamhället. Men cirkulär ekonomi går längre och är analytiskt mer genomtänkt. Att analysen förfinas är inte så konstigt när vi bor på en planet där vi börjar få ont om frisk luft och rent vatten", säger Klas Eklund, seniorekonom på banken SEB. 

För att påskynda en omställning talas det om att beskatta energi- och materialförbrukning i stället för arbetskraft där det ju inte råder brist. Även dessa förslag bygger på tidigare tankar om exempelvis grön skatteväxling, menar Klas Eklund. Det förlegade BNP-begreppet behöver också göras om, något som statistiker runtom i världen just nu ägnar sig åt. Med ett nytt sätt att räkna BNP kommer förståelsen för nya ekonomiska modeller att öka.

I likhet med professor Peter Hopkinson ser Klas Eklund den cirkulära modellen som ett sätt för miljövänner och affärsmän att tillsammans hitta en ny gemensam utmaning. "Det är en positiv utmaning som inte bara förbjuder eller straffar utan ger affärsmöjligheter. Det är ett sätt att se möjligheter och utveckla positiva affärsmodeller", säger han.

I en cirkulär värld där de biologiska materialen är giftfria och enkelt kan komposteras och de tekniska materialen som plast och legeringar är designade för att återanvändas med ett minimum av energiförbrukning och utan att göra avkall på kvaliteten, existerar inget avfall. Tanken är helt enkelt att minimera i båda ändar av den linjära modellen som startar med råvaruuttag och slutar med avfall genom att knyta ihop ändarna till en cirkel.

Den cirkulära ekonomin ska också baseras på förnyelsebara energikällor. Dagens jordbruk är exempelvis i grunden baserat på solenergi, men samtidigt används fossila bränslen i allt från konstgödsel till maskiner och produktionsprocesser.

Att de nya generationerna har en annan inställning till ägande gynnar också framväxten av nya cirkulära affärsmodeller, där ägande och produktansvar ofta stannar hos producenten. Det är behovet, användningen, tillgången som står i fokus. "Cirkulär ekonomi är en positiv modell, inte en antikonsumtionsmodell. Det är det som gör den så spännande. Man får återkommande pengaströmmar från samma material i stället för att låta dem gå förlorade i systemet", säger Peter Hopkinson. 

Efter EU:s årliga miljökonferens Green Week i somras är EU-kommissionen fast besluten att cirkulär ekonomi ska bli norm i Europa. Programförklaringen efter konferensen löd: "Mot en cirkulär ekonomi - en nollvision för sopor i Europa." Nu kvarstår bara ett beslut i parlamentet. 

Företag och regeringar ser cirkulär ekonomi som en möjlighet att hantera volatiliteten i råvarupriserna, men också som ett sätt att utmana och stimulera innovation i allt från design och materialanvändning till affärsmodeller. Att tänka belysning i stället för lampor som Philips, verktygsuthyrning i stället för försäljning som Hilti, fiskenät i stället för råolja som den amerikanska mattillverkaren Interface eller materialåtervinning i stället för sopförbränning som Ragnsells. 

"Det säljs som ett väldigt enkelt koncept men det finns ett antal svårigheter och de måste man ta tag i för att det ska fungera", säger Mats Williander, forskningsledare vid Viktoria Swedish ICT apropå begreppet cirkulär ekonomi. "Om ett företag behåller ägandet har de också kvar risken att produkten blir oattraktiv och osäljbar, en risk som kunden i dag står för. Men det kan hanteras genom att göra produkten modulär och uppgraderingsbar."

LÄS ÄVEN: Hans miljarder och hennes idéer ska förbättra världen

En annan utmaning är att företag inte agerar på en isolerad ö utan är involverat i en mer eller mindre komplex värdekedja. "Ta en personbil till exempel. Om en biltillverkare vill införa en cirkulär affärsmodell och underleverantörerna inte har något intresse av att deras moduler cirkulerar, då får man problem."

Men Mats Williander ser samtidigt en rad fördelar, som exempelvis att lättare kunna möta kundens behov. "Tillbaka till biltillverkaren. En singel kund och en familj har självklart inte samma behov, men genom att erbjuda kunden möjlighet till uppgradering utan att behöva köpa och sälja bilar kan det lösas på ett innovativt sätt över tiden."

Han betonar också lönsamhetspotentialen med cirkulära affärsmodeller genom att det mervärde som adderas till råvaran i produktionsprocessen kan bevaras genom återanvändning. Det ger kunden ett lägre pris och företaget högre lönsamhet. "Här finns helt enkelt pengar att tjäna. Intresset från näringslivet är väldigt stort. Genom internet of things kan företagen hålla reda på var deras saker är, hur de slits och hur de ska betalas och bytas ut. Det är ett tydligt fönster av möjligheter som öppnats", menar Mats Williander.

Delandeekonomin är kanske den del av den cirkulära modellen som fått störst fotfäste och uppmärksamhet hittills med innovativa affärsmodeller som hotellsajten Airbnb, bilpoolen Zip Car, musiktjänsten Spotify, filmuthyrningen Netflix och utbildningstjänsten Skillshare. 

Bakom de senaste årens snabba spridning av den cirkulära modellen finns en kvinnlig världsomseglare. Efter 71 dagar ensam på havet hade den då 28-åriga Ellen MacArthur inte bara slagit rekord i ensamsegling runt jorden utan också blivit nogsamt medveten om svårigheten med och vikten av att hushålla med begränsade resurser. När hon 2005 återvände till hemlandet England fick hon adelstiteln dame Ellen MacArthur. 

Fem år senare bildades Ellen MacArthur Foundation där hon med hjälp av den amerikanska konsultfirman McKinsey nu jobbar hårt för att lansera de cirkulära tankarna. Hon reser världen runt och har de senaste åren varit en av de prestigefulla talarna på World Economic Forum i Davos. 

Vid årets möte i januari presenterade hon en rapport som pekar på att ett skifte till den cirkulära ekonomin kan ge materialbesparingar på 500 miljoner dolar, 100 000 nya jobb och minska avfallet med 100 miljoner ton globalt under de närmaste fem åren. Rapporten lyfter också fram Project Mainstream, ett nytt initiativ från WEF i samarbete med Ellen MacArthur Foundation och McKinsey, som syftar till att ge företag konkreta råd kring hur de ska ställa om till cirkulära affärsmodeller. 

Men även om hon är en aktiv ambassadör är hon inte den cirkulära modellens skapare. Redan 1976 - samma år som Ellen MacArthur föddes - lämnades en rapport skriven av den schweiziske arkitekten Walter Stahel och den franska ekonomen Genevieve Reday med idéer om ett slutet kretslopp till EU-kommissionen. Och i slutet av 1980-talet skapade den tyske kemisten Michael Braungart och den amerikanske arkitekten William McDonough ett designparadigm som de döpte till "cradle to cradle" eller vagga till vagga. 

LÄS ÄVEN: Sveriges batteridrottning slår till igen

BOLAGEN SOM OMFAMNAT DEN CIRKULÄRA EKONOMIN

H&M "Vi har tänkt mycket på resursåtgången och miljöpåverkan i vår värdekedja. Hur kan vi sluta kretsloppet för textilier och minska beroendet av råvaror? Om vi ska fortsätta vara framgångsrika måste vi göra det med minskad resurspåverkan", säger Felix Ockborn, hållbarhetskoordinator på H&M. 

I februari förra året startade H&M klädinsamling. Alla koncernens butiker i samtliga 48 länder tar emot använda kläder, oavsett märke och skick. För varje lämnad påse med kläder får kunden en rabattkupong som är värd 50 kronor vid köp för 300 kronor. De insamlade kläderna tas sedan om hand av H&M:s globala partner, schweiziska Ico. 

"Det första vi vill göra är att höja volymen av textilier som samlas in och kommer in i kretsloppet och att de sedan används på det sätt som ger det högsta värdet", förklarar Felix Ockborn. Högst värde i kretsloppet för textilier är återbruk. I fjol gick mellan 40 och 60 procent av Icos insamlade kläder till second hand. 

När plagget inte längre kan användas kan det exempelvis användas till foder eller städmaterial. Det sista steget är att använda textilierna för att producera energi. 

Under första året samlade H&M:s butiker in 3 000 ton textilier vilket motsvarar 15 miljoner ttröjor. Nu är siffran uppe i 8 000 ton. I Sverige har vi tidigare slängt 8 kilo textilier per person och år. Upp till 95 procent av detta kan återvinnas. 

I den senaste H&M-kollektionen Concious Denim som halverat vatten- och energiförbrukningen jämfört med tidigare, finns två plagg som består av 20 procent återvunnet material från den egna insamlingen. 

"20 procent är vad vi kan nå i dag med den teknik som finns för att mekaniskt ta isär fibrerna. De pengar vi får in från Ico investerar vi för att utveckla teknik för återvinning. Andra utvecklingsområden är teknik för insamlings- och sorteringslösningar. I vissa områden finns det regleringar som gör det svårt att handla med textilavfall. Det är några av barriärerna vi jobbar med." 


INTERFACE "Det måste finnas ett bättre sätt." Ray Anderson, grundare av amerikanska Interface som är en av världens största mattproducenter, hade fått nog. "För tjugo år sedan fick vår grundare en fråga från en av våra stora kunder: Vad gör ni för miljön? Frågan etsade sig fast i hans huvud. Boken 'The ecology of commerce' av Paul Hawkin blev den ögonöppnare han väntat på. Han insåg plötsligt att han byggt ett framgångsrikt bolag, men ett bolag som plundrar jorden på dess resurser", berättar Rob Boogard, marknadschef förInterface i Emea. 

Det var 1994, hållbarhet betydde inget och det fanns få om någon att följa efter. Interface fick uppfinna hjulet på egen hand. "Han förklarade krig mot sopor och involverade alla anställda. Besparingarna skulle till största del återinvesteras för att ge nya besparingar på sikt." Steg två blev att alla negativa effekter bolaget hade på miljön skulle vara eliminerade 2020. 

Den främsta insatsvaran i mattproduktion är akrylgarner som produceras av olja, mycket olja. Mattindustrin brukar ibland kallas för en förlängning av oljeindustrin. "Vi ville ta fram material som inte var beroende av olja. Men nylonets uppfinnare sade till oss att det materialet var omöjligt att återvinna. Det var då Ray Anderson fick nog." I dag har Interface produkter som är gjorda av 100 procent förnybart material. 

Vem hade till exempel trott att uttjänta fiskenät som förstör kusterna i Filippinerna skulle bli en utmärkt insatsvara till mattor? "Fiskarna slänger sina uttjänta nät överbord, nät av samma högprestandanylon som vi använder. Vi har hittat en partner i London, en frivilligorganisation, som vi jobbar med i ett program där lokalbefolkningen plockar upp dem från stränderna och vi betalar dem per kilo. Efter ett år finansierade programmet sig självt", berättar Rob Boogard. Programmet ska expandera, exempelvis till Kamerun, och i Norge har Interface hittat en leverantör som gör högkvalitativt nylon av fiskenät. De hoppas att andra tillverkare ska följa efter. 

I Europa har Interface lyckats minska sitt klimatavtryck med 90 procent sedan startåret 1996. I Holland är en av företagets produktionsanläggningar helt klimatneutral. "Vår fabrik går på enbart förnyelsebar energi, vattencirkeln är sluten och vi producerar inget avfall. Jag känner inte till att det finns någon annan sådan produktionsanläggning. Om det finns skulle jag gärna vilja veta var."


PHILIPS När den holländske arkitekten Thomas Rau skulle bygga om sitt kontor ställde han krav. Krav på cirkulära affärsmodeller. "Light as a service, som modellen kallas, startade med arkitekten Thomas Rau. Nu har vi kört den i tre år och har mellan fyrtio och femtio projekt av den här typen", berättar Henk de Bruin, hållbarhetschef på Philips. 

Ett av de mer spektakulära projekten finns att se i Washington DC. Alla stadens garage med över 13 000 ljusarmaturer hanteras, övervakas och uppdateras nu av Philips i ett tioårigt kontrakt. Philips får ingen ersättning på förhand utan först som en del av den besparing på 2 miljoner dollar som årligen väntas som en effekt av övergången till ledlampor. 

De cirkulära affärsmodellerna har letat sig in även i andra delar av koncernen som exempelvis hälsovård. "Vi har avtal med ett antal sjukhus som bygger på användning i stället för ägande, Karolinska är ett av dem. Att inte sälja produkter utan leasingkontrakt ger en rad fördelar och är ett sätt att organisera vården mer effektivt. Vi vill göra mer preventivt, utanför vården. Framväxten av internet of things är en viktig del av dessa affärsmodeller", konstaterar Henk de Bruin. 

Han lyfter fram andra trender som gynnar framväxten av cirkulära affärsmodeller.  "Generation Y är personer mellan 18 och 25 år som bor i städer, sätter mer värde på funktionalitet än på ägande, har stora sociala nätverk, shoppar online, delar och sätter stort värde på hållbara varumärken."

I dag omsätter Philips 24 miljarder euro. Runt hälften av omsättningen kommer enligt Henk de Bruin från gröna produkter. På frågan hur stor andel den cirkulära affären kommer att stå för i framtiden svarar han: "Det blir nog ungefär i nivå med aktörerna inom kopieringsmaskiner. Det kommer fortfarande att finnas kunder som vill ha det allra senaste. "

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant