Fotograf: Ramon Espinosa/TT

Kuba - nästa Kina eller Vietnam?

Högt kvalificerad arbetskraft, en marknad som skriker efter investeringar, beläget i spänningsfältet mellan Nord- och Sydamerika. Det finns skäl att vara optimistisk kring Kuba, där planekonomin börjar släppa sitt hårda grepp. Det menar en docent i sociologi.

Ett land med elva miljoner invånare och högt kvalificerad arbetskraft, med en marknad som ropar allt högre efter investeringar, mitt i spänningsfältet mellan Nord- och Sydamerika – låter det inte lockande?

Om inte ett mirakel så åtminstone ett mysterium: Helt integrerad i den sovjetiska planekonomin, efter Sovjets upplösning svårt pressad av USA:s allt hårdare blockad, reser sig 55 år efter revolutionen Kuba nu ur sin strikta socialism och öppnar för privat företagsamhet och marknadsrelationer. Dock med siktet ställt på en annan utveckling än den Kina eller Vietnam gått.

Landets högsta politiska ledning heter fortfarande Castro, men nu är förnamnet inte Fidel utan Raúl. En militär och pragmatiker sitter vid rodret sedan flera år tillbaka. Under Raúl Castros ledning har en ekonomisk reformprocess inletts med tydliga avtryck i en växande privat företagsamhet. Några mil väster om Havanna byggs nu en stor internationell djuphamn kapabel att ta emot de allra största containerfartygen, med Brasilien och Singapore som viktiga deltagare. Projektet har kostnadsberäknats till över 950 miljoner dollar. Företag som deltar i projektet har mött mycket fördelaktiga villkor, och det sägs att den nya investeringslag som antogs i april kommer att inkorporera viktiga element därifrån.

Lagen har redan debatterats ordentligt i internationella media. Även i Veckans Affärer har den utsatts för polemik i oktober. På en punkt skiljer den sig (ännu) från de villkor som gäller i Mariel-projektet; bortsett från anställda i ledande positioner och specialister ska all personal rekryteras genom kubansk förmedling. Hur detta ska tolkas är en viktig fråga.

För Latinamerika verkar den frågan vara ointressant. Parallellt med ett allt starkare politiskt utbyte växer det ekonomiska samarbetet mellan Kuba och allt fler länder i regionen. USA:s blockad tycks inte kunna hindra den utvecklingen, och både näringsliv och allmänhet i USA är alltmer öppet kritiska till en blockad som hindrar dem från att delta.

Inom EU har den återhållsamma politik som länge gällt, nu börjat krackelera. I januari i år skrevs ett avtal om politisk dialog mellan Kuba och Nederländerna, vars hamn i Rotterdam är inkörsporten för kubanska varor till Europa. Den Amsterdambaserade Romar Group, med ekonomiskt samarbete med Kuba sedan nästan tjugo år, har nu lanserat en Cuba Financial Fund för investeringar på Kuba. Även Frankrike är tidigt ute, med ett regeringsbesök i Havanna i april. Syftet? Bland annat att underlätta franska investeringar i landet.

EU öppnade redan i februari för politisk dialog med Kuba. I april inleddes förhandlingarna i Havanna, och nu i november kom nya signaler från EU-ambassaden i Havanna att EU är beredd att öka importen från Kuba. Det kan ses som ett tecken på att EU ser ljusningar inte bara i den kubanska ekonomin utan även i dess politik – planekonomins hårda grepp om medborgarna är på väg att ersättas av en samarbetspolitik.

Detta är absolut nödvändigt om den svåra väg regimen nu utstakat ska accepteras och kunna fungera. De stora hindren är idag av ett annat slag. En sedan decennier allt starkare statlig byråkrati har svårt att släppa greppet. Med sina låga löner (i lokala pesos) försvarar tjänstemän sina positioner och de möjligheter de ger till bättre inkomster. Samtidigt hotas hundratusentals av arbetslöshet när regeringen börjat minska den offentliga sektorn. Att finna bra sysselsättningar ute i samhället är inte så lätt.

Hur investeringslagen kommer att fungera i det avseendet återstår att se. Det finns skäl att vara optimist: för Kuba är det livsviktigt att kunna locka och behålla utländska investeringar, med bra utfall för båda parter. Till den kubanska revolutionens stolthet hör också att den har kunnat ge alla medborgare en bra ubildning, ofta högre än vad arbetsmarknaden efterfrågar. Med rätt diplomati och lite tålamod bör investerare kunna utveckla ett gott samarbete i rekryteringen av arbetskraft, till båda parters fördel.

Till sist, även om Kuba tillhört det socialistiska blocket är Kuba idag inte en ensam överlevare från Östeuropa innan muren föll. Att landet klarade de enorma påfrestningarna efter Sovjets upplösning handlar inte minst om att ön har så många goda entreprenörer. Det bevisades gång på gång under planekonomins stora kris på 90-talet, och det syns idag överallt i samhället. För utländska investerare gäller det att skapa kreativa och förtroendefulla relationer på arbetsplatsen – då kommer sådana egenskaper till sin rätt.

Bertil Egerö, docent emeritus i sociologi vid Lunds universitet


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Butiksdöden slår till: Skokedjan stänger nästan alla sina butiker
  2. Bolagen som utklassar allt och alla - här är Sveriges 728 Superföretag 2018
  3. Hedgefondstjärnan Mitteregger tvingas stänga fonden för nya kunder - har blivit för stor och framgångsrik
  4. IKEA-sfären storköper i H&M - ökar mest i aktien efter familjen Persson senaste kvartalet
  5. Warren Buffett förutsåg Sears fall – för 13 år sedan
  1. Bolagen som utklassar allt och alla - här är Sveriges 728 Superföretag 2018
  2. Butiksdöden slår till: Skokedjan stänger nästan alla sina butiker
  3. Topp 10: Aktierna med starkast köpsignaler just nu
  4. Ikea sålde 1 miljon vegankorvar på två månader
  5. Bytte läkarlinjen mot kampanjen Flygfritt 2019 – ”Jag är tacksam för att klimatförändringen fått mig att leva här och nu”

För dig som prenumerant