1 av 2
Fotograf: Henric Lindsten

Rektorns revolution - så ska han ändra Sveriges elitskola

Handelshögskolan i Stockholm är fortfarande en skola för eliten som omgärdas av stereotyper. Det tänker den nye rektorn Lars Strannegård ändra på. "Vi ska utbilda våra urduktiga studenter att förändra världen."

KLAPP, KLAPP, KLAPP. Han bryter sorlet från de bubbeldrickande studenterna.

"Welcome to Stockholm and Handelshögskolan. " Studenterna, ett nittiotal, har kommit hit från alla världens hörn men har minst två gemensamma nämnare. De är studiemotiverade och de har valt Stockholm och Handels för sin utbytestermin i stället för london School of Economics eller andra prestigeskolor. Det gör förstås den nyblivne rektorn stolt, en stolthet som lyser igenom när han talar till dem. Även om han hållit välkomsttal många, många gånger förut.

"Det är så här Handelshögskolan är. Det är inte alls bara backslick", säger han när vi återvänt till hans kontorsrum.

Lars Strannegård

Rektorns väg till makten:
1991 startar konsthall. Är med och drar i gång konsthallen röda sten under Älvsborgsbron.  1992 Upptäcks av Wallenberg. Får ett stipendium från familjen Wallenberg för att läsa en MBA vid Georgetownuniversitetet i Washington. Men efter byråkratiskt trassel åker han hem och återlämnar stipendiet.  1998 doktor i hållbarhet disputerar vid Göteborgs universitet på doktorsavhandlingen "Green ideas in business".  2001 Till Handels. Första boken "Already elsewhere" publiceras. Forskartjänst på Handelshögskolan i Stockholm.  2006 Professor i Uppsala Gästprofessor och sedermera professor i företagsekonomi med inriktning mot organisation vid Uppsala universitet.  2013 Tillbaka till Handels. Vd för Handelshögskolans dotterbolag IFL under ett halvår efter att den tidigare vd:n Justin Jenk fått sparken.  2014 Nyutnämnd rektor Utnämns till rektor för Handelshögskolan i Stockholm efter en tumultartad tid i skolledningen. 
Röster om rektorn:
Daniel Sachs, vd Proventus "Hans intresse för konst, hållbarhetsfrågor och jämställdhet gör honom till en väldigt relevant och spännande rektor för Handelshögskolan i en tid när näringsliv och samhälle förändras snabbt. "  Lin Lerpold, associerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm "Han representerar en ny generation i rektorsämbetet där hans långa erfarenhet inom vidareutbildning och intresse för samhällsfrågor, särskilt kultur, kommer att vara en stor tillgång. Dessutom är han mycket trevlig och social och kommer att vara en bra frontfigur såväl internt som externt."  Kerstin Sahlin, professor vid Vetenskapsrådet "Han har alltid varit duktig på att kombinera olika kunskapsområden och erfarenheter från näringsliv, forskning och kulturengagemang och hittat sin egen väg att gå. " 

Det är dessvärre inte helt sant. Att det råder mångfald bland utbytesstudenterna, som för dagen samlats i det angränsade styrelserummet, råder det inget tvivel kring. Det gäller även mastersprogrammet i stort, det vill säga de två påbyggnadsåren där utbytesstudenterna hamnar. Där är målet om 50 procents internationella studenter på god väg att nås.

Värre är det med mångfalden i den svenskspråkiga grundutbildningen, kandidaten, som är den del som Handelshögskolan är mest känd för.

Men det ska Lars Strannegård - som är både yngre och uppfattas som mer vidsynt än sina företrädare - ändra på.

Bilden av finansskolan på Sveavägen ska förändras. Det ska bli tydligare att Handelshögskolan inte bara är för dem som är intresserad av ekonomi i snäv mening utan också för dem som har ett brett samhällsintresse. En skola där fördomar byts mot insikter, en skola där nya förebilder skapas, en skola där studenterna lär sig att tänka både analytiskt och innovativt genom en mer nydanande undervisning.

Floskler kan tyckas. Om det inte vore så att de kom från lars Strannegårds mun. Hans bakgrund och forskning gör dem trovärdiga.

"Vi ska på olika sätt förmedla att vi är en samhällsvetenskaplig skola, för det är vi. Vi ser på världen genom en ekonomisk lins, för det tycker vi är ett bra sätt att förstå den på. Om vi kan förmedla det, kan vi förhoppningsvis även få hit andra typer av forskare och elever och därmed bli attraktiva för fler. "

"Handelshögskolan omgärdas av all deles för många stereotyper och fördomar. Det är extremt störande", säger han med eftertryck.

Trots att i princip bara ett sommarlov förflutit sedan han tillträdde har han redan hunnit sätta sin prägel på skolan.

I ljusgården projiceras ett videoverk av konstnärsvännen Maria Friberg, en utställning som syftar till självreflektion och väcker frågor som vem är jag, vad gör vi här på jorden och hur rör vi oss framåt.

De två möttes under IT-boomens absoluta klimax. lars Strannegård hade just återvänt från Stanforduniversitetet i kalifornien och var mitt uppe i ett forskningsprojekt om den nya ekonomin.

"Genom en antropologisk studie på ett dotcombolag ville jag undersöka hur ett företag egentligen fungerade, vad som var poängen och hur folk jobbade. på samma sätt som man studerar en söderhavsö vars befolkning man inte vet något om."

Maria Friberg gjorde bildmässiga tolkningar och tillsammans skrev de boken "Already elsewhere - om lek, identitet och hastighet i affärslivet". Boken blev inträdesbiljetten till författarvärlden. Att skriva böcker vid sidan av forskning och vetenskapliga artiklar blev hans melodi. De dussintal böcker som bär hans namn rör sig mellan allt från misslyckandets dynamik till organisering, ämnesområdet han disputerade i 1998 vid Göteborgs universitet.

Uppvuxen i en akademikerfamilj, med både mamma och pappa i läkarkåren, togs det för givet att han och hans tre äldre syskon skulle utbilda sig och underförstått doktorera. Ämnesvalet var långt ifrån lika självklart.

Med en konstsamlare till morfar och en pappa som tillsammans med några kompisar drev galleri vid sidan av sin professorstjänst, gick en stor del av barndomen i konstens och kulturens tecken. Kulturvetarlinjen eller ekonomlinjen?

Valet var svårt. Ett extrajobb på Bukowskis fällde avgörandet.

"Jag tyckte att det var så mycket snack om pengar och så lite prat om innehåll. Då slog det mig att det kanske var bättre att jag läste ekonomi och hade konsten och kulturen vid sidan av."

Ett tag såg det dock mörkt ut för honom att komma in på någon högskoleutbildning över huvud taget. Med föräldrarna i Kuwait i syfte att bygga upp ett nytt universitetssjukhus, checkade han in på internatskola i Sigtuna.

"Det var inte direkt en massa party utan mer umgänge. Vi drack te, rökte och struntade helt i skolan. Betygen blev urusla. 2,0. Men efter ett tag tog jag mig i kragen. " 


Hans inställning till skolan under Sigtunaåren var kanske inget han pratade med de 280 nyinskrivna studenterna om, studenter som han en och en tagit in på sitt rektorsrum under de gångna två dagarna. Snarare har han uppmuntrat dem att våga testa, experimentera och utmana och inte vara rädda att framstå som dumma.

Den sista har just lämnat hans rum när vi träffas.

"Det gick åt mycket handsprit", säger han och ler när vi skakar hand. Att möta de nya studenterna för ett samtal på tu man hand är en gammal tradition som sträcker sig hela vägen tillbaka till 1909 när skolan startade. Men att den över hundra år gamla skolan skulle vara en mossig institution som aldrig kan förändras värjer han sig mot. Och det märks på hans reaktion att han mötts av kritiken tidigare. Är det svårt att förändra saker här?

"Ja det är det absolut. Men det finns också en poäng med det. Det här är en akademi och akademin har sett likadan ut i tusentals år, man forskar och man undervisar. Det gjorde man i Bologna på 1200-talet också. Det finns struktur och sätt att sprida kunskap som är så fruktansvärt sinnrikt utformade. Och en enorm kraft och kapacitet i det som kan uppfattas väldigt hierarkiskt och stelbent. "

Eventuell trötthet från dagens alla möten med eleverna är plötsligt som bortblåst.

Han beskriver engagerat det sinnrika och coola i den kunskapsspridning som sker genom forskarnas publicering av artiklar, kunskap som därmed kommer hela världen till del samtidigt som det lyfter såväl forskaren som institutionen bakom.

"Vi har jobbat med delandeekonomin i sexhundra år. Så det där att folk säger att det är så mossigt med akademin, det tycker jag är snack. " Att han manar till försiktighet i förändringsarbetet betyder långt ifrån att han inte ser saker som behöver förändras eller förbättras. Ett sådant område är hållbarhet, sade han i samband med sitt tillträde i juni.

"Att bidra till en hållbar utveckling i näringsliv och samhälle är vår viktigaste uppgift, både vad gäller forskning och utbildning av framtidens ledare och innovatörer", sade han då.

Vad betyder det i praktiken?

"Det handlar om att vi ska ta oss an våra stora utmaningar, hantera vår framtid. Här har vi möjlighet att utbilda våra urduktiga studenter till att förändra världen i stället för att det kommer ut mer av samma, fler medlemmar i fåra skocken. "

Han tar ett exempel:

"Vi bestämmer att studenterna ska jobba med vattenbrist. Fram till december ska studenterna reflektera kring och analysera möjliga lösningar, gräva djupt i utmaningar och därmed flytta sina egna referensramar. Det ska vara ett praktikfall med tillhörande föreläsningar som sedan ska betygsättas. " Handelshögskolan har fått kritik, såväl inifrån som utifrån, för att vara sena på bollen när det gäller hållbarhet. Andra högskolor, som Handelshögskolan i Göteborg och Ekonomihögskolan i Lund har varit på frågan längre.

"Men Handelshögskolan i Stockholm går sin egen väg, en väg som syftar till att få in hållbarhet som en bärande idé. " I en värld som förändras i en allt snabbare takt kommer problemen som studenterna står inför när de lämnar skolan om fem år inte att se likadana ut som de gör i dag. Därför är kritiskt tänkande och sensitivitet två förmågor som han vill att de ska utveckla.

"Det låter som årtusendets klyscha, men teknikutvecklingen går ju väldigt snabbt. En affärsidé som taxifenomenet Über skulle aldrig ha kommit fram om inte Google maps funnits. Men vad kan teknikutvecklingen egentligen innebära? Det är den känsligheten, nyfikenheten vi måste laborera med. "

Han passar på att leverera en liten nyhet.

"Vi kommer att starta ett nytt centrum här, 'Mistra, Center for sustainable markets', som ska forska kring hållbara marknader. " Genom att tydligare kommunicera Handelshögskolan som en samhällsinriktad skola hoppas han kunna attrahera nya grupper av elever, elever från alla Sveriges hörn och inte bara storstäderna, elever med olika etnicitet och inte minst fler tjejer.

"I dag har vi 40 procent tjejer. Det är ju för få, särskilt med tanke på att tjejerna har bättre betyg och vi vill ha hit de bästa.

Men bilden av Handels, inte minst byggnaden, skrämmer. " Om Handelshögskolans forskningsorganisation var tänkt att stå som föredöme för eleverna har man lyckats dåligt hittills.

Där är snedfördelningen än större. Bara en av Handelshögskolans sex forskningsinstitutioner, Företagande och ledning, har en kvinnlig professor som chef. Enligt Lars Strannegård är det inte inflödet av doktorander som är den stora flaskhalsen utan att högskolan lider av samma problem som i näringslivet i övrigt.

"Vi har ett female faculty boosterprogram där vi försöker stötta med mer forskningstid så de har möjlighet att meritera sig. Men vi tycker inte att det är bra att det ser ut på det här viset. Det är ett gigantiskt problem."

Att den fjorton personer starka styrelsen endast består av en kvinna, Ulla Litzén, ser han inte som ett lika stort problem då styrelsen främst hanterar frågor utanför kunskapsproduktionen och forskningen, som att hitta pengar till den fortfarande i huvudsak privatfinansierade skolan. Men som förebild ur ett jämlikhetsperspektiv duger den inte. Det håller han med om.

Sin jämställdhetsiver till trots sitter han själv mitt i ett aktuellt diskrimineringsfall.

Det stammar från när han i fjol blev inslängd som chef för Handelshögskolans utbildningsföretag IFL. Justin Jenk, den tidigare chefen, hade fått sparken till följd av en insiderskandal. Det ledde senare till att även Handelshögskolans dåvarande rektor, Rolf Wolff, fick lämna sin tjänst.

Kvinnan, som är anställd forskare vid Handelshögskolan, har framställt krav på skadestånd för diskriminering och brott mot lagen om anställningsskydd. Oavsett utgång har den senaste tidens turbulens skakat om på många sätt och gjort Lars Strannegårds förändringsarbete än viktigare.

Och det fanns en anledning till att styrelsen valde just honom. Han är stöpt i en annan form än sina företrädare. Det bådar gott.

VA:s tidigare chefredaktör Pontus Schultz brukade säga att han var det närmaste en kvinnlig chefredaktör tidningen hade kommit. Han efterträddes av Anna Körnung. Kan du dra några paralleller?

"Den liknelsen stämmer även här", säger han och skrattar. "Jag tror absolut att nästa rektor på Handelshögskolan kan bli en kvinna. "


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.