Fotograf: Jenny Leijonhufvud

Försvarsberedningen glömde näringslivet

I försvarsberedningens stora slutrapport nämns orden "privata aktörer" eller "näringslivet" endast två gånger. Det är förvånande, för vid en samhällskris kommer privata aktörer spela en avgörande roll, menar en av landets ledande krisexperter.

När försvarsberedningen överlämnade sin rapport för några veckor sedan var vi många som väntade med spänning på att få veta mer om hur beredningen såg på den civila krisberedskapen i allmänhet och de privata aktörernas roll i synnerhet. Det är en underdrift att påstå att hallelujastämningen uteblev. Frasen "Privata aktörer" nämns enbart två gånger i försvarsberedningens rapport på 152 sidor, detta trots den viktiga roll dessa aktörer spelar i samhällets krisberedskap. Det är förvånande, eftersom försvarsberedningen pekar på att "... den samlade förmågan att motstå och hantera allvarliga kriser och hot som föranleder höjd beredskap ska öka."

"Säkerhetsutmaningarna för Sverige ställer krav på en bred försvarsförmåga för att möta olika typer av risker, hot och händelser", skriver beredningen i sin rapport. Här har beredningen slagit huvudet på spiken. Men ensam är inte stark. Det handlar inte längre om att staten är garanten för att säkra den svenska krisberedskapen. I våra avreglerade marknader äger och driver svenska och utländska företag sedan många år tillbaka mycket av vår samhällsviktiga verksamhet.

Samma princip gäller naturligtvis inom det nyuppväckta civila försvaret. "Det civila försvaret är den verksamhet som genomförs i syfte att möjliggöra samhällets förmåga att hantera situationer då beredskapen höjs", skriver försvarsberedningen i sin rapport. Hur säkras de centrala flöden av varor och tjänster i vår globaliserade värld i händelse av en större störning i det internationella samhället? Våra nationella beredskapslager är som bekant avvecklade. Vilka garantier finns för att våra leverantörer i dag kan eller vill sälja något till oss i ett krisläge, där det finns andra som skriker med högre röst?

Inom krisberedskapen, som enligt rapporten ska utgöra grunden för det civila försvaret, pratar man ofta om termen "privat-offentlig samverkan". Det innebär att samverkan är en självvald överenskommelse mellan offentliga och privata aktörer. Det gemensamma arbetet syftar till att privata och offentliga aktörer tillsammans identifierar och påbörjar åtgärder för att öka robustheten och minska sårbarheten i samhället. På detta vis kan en gemensam riskanalys, gemensamt informationsläge och kostnader göras synligt och noggrant bestämmas vem som ansvarar för vad vid en kris och hur allting ska finansieras och styras.

Vi menar att vi måste öka ansträngningarna för integrera dessa privata aktörer i än större utsträckning i samhällets beredskap. Många lyckade enskilda exempel finns, men helhetsgreppet finns inte där.

Det vore önskvärt om försvarsberedningen i sin rapport betonat dessa mycket grundläggande frågor ytterligare. Utan det intresse och engagemang som den privata sektorn uppvisar skulle den svenska krisberedskapen vara avsevärt sämre. Det är tråkigt, men vi kan konstatera att det tidigare har diskuterats mycket om och med landets privata aktörer om just krisberedskapen i Sverige, men när försvarsberedningen väl har chansen att komma med konkreta förslag kring åtgärder inom privat-offentlig samverkan försitter man den.

De privata aktörerna spelar således en större roll i Sveriges krisberedskap än vad försvarsberedningens slutrapport tar höjd för. Näringslivets betydelse inom beredskapen är något vi dagligen ser när vi stödjer enskilda samhällsviktiga aktörer att öka sin förmåga att identifiera risker, upprätthålla sina mest kritiska leveranser och hantera oväntade händelser. Detta är något vi genom våra tjänster såväl som våra verktyg också ser när vi stödjer kommuner, landsting och nationella myndigheter i att identifiera vilka privata aktörer de har kritiska beroenden till.

"Målen för vår säkerhet är styrande för den samlade civila och militära försvarsförmågan såväl som för samhällets krisberedskap" skriver försvarsberedningen. Det gäller även den privata sektorn. En betydande och snabbt växande andel av samhällets mest kritiska åtaganden utgörs och utförs av privata aktörer. Att betona såväl samhällets behov av anpassning till denna verklighet och de privata aktörernas egna ansvar är något som Försvarsberedningen hade behövt lägga ett betydligt större fokus på.

Vi föreslår att försvarsministern tar initiativ till en bredare satsning på krisberedskap och det civila försvaret där näringslivet tillåtas spela en viktig roll. Ett sådant initiativ bör bygga vidare på de positiva exempel som i dag finns inom privat-offentliga samverkan, som exempelvis inom finansområdet, FSPOS, (Finansiella Sektorns Privat Offentliga Samverkan, FSPOS), energiförsörjning (Elsamverkansledningar), eller telekom (Nationella telesamverkansgruppen, NTSG).

Ovan nämna exempel "ryms" under olika departement och vi menar att det finns behov av ett interdepartementalt initiativ, vilket bör återspeglas i kommande försvarsberedningar. En inte helt otänkbar tanke är att försvarsministern bjuder in kollegorna på andra departement, som exempelvis finansdepartementet, näringsdepartementet (el, tele, it, transport mm), socialdepartementet (sjukvård, medicin mm) och jordbruksdepartementet (livsmedel, vatten mm), för att diskutera vägen framåt.

För att ytterligare öka möjligheterna till och förutsättningarna för privat-offentlig samverkan föreslår vi också att försvarsministern, med ministerkollegor, bjuder in företrädare för förslagsvis bransch- och intresseföreningar. Syftet med denna satsning på en "Strategi för näringslivets roll i krisberedskapen och det civila försvaret" är att ta ett helhetsgrepp. Det handlar inte om att duplicera befintligt fungerande arbete utan snarare utgöra en brygga mellan de olika sektorerna.

Näringslivet spelar en mycket stor roll för svensk krisberedskap och det civila försvaret. Låt oss tillsammans se till att ta höjd för detta, och det snarast.

Klas Lindström, vice VD 4C Strategies och krishanteringsexpert


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.