Fotograf: TT

Ny reglering hinder för nya jobb

En ny reglering kring investeringar kommer att slå hårt mot innovativa tillväxtbolag och deras förmåga att skapa nya jobb i Sverige, det menar tre vd:ar och en chefsekonom för en fackförening.

Små innovativa tillväxtbolag är avgörande för att skapa nya jobb i Sverige. Sveriges tjugo största börsföretag sysselsatte 9,8 procent av de anställda i det privata näringslivet år 2000. År 2012 hade andelen sjunkit till 6,3 procent. 

Samtidigt införs en ny reglering som riskerar att bli ett avgörande hinder för kapitaltillförsel till bolag i tidiga skeden. Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, LAIF, som är baserad på ett EU-direktiv går betydligt längre än vad EU-direktivet kräver.

De nya jobben återfinns i ökande grad i nya branscher och nystartade företag. Runt 5 procent av de anställda arbetar i företag som ägs av eller drivs tillsammans med riskkapitalbolag. Ett mycket stort antal av dessa är mindre forsknings- och utvecklingsbolag. Med stora initiala kostnader i uppstartsfasen måste ofta dessa företags tidiga utveckling finansieras av externt ägarkapital. Det betyder att någon eller några andra än grundarna tror så mycket på affärsidé och tillväxtpotential att de investerar pengar i företagets utveckling. Detta kapital i en kritisk fas är ofta avgörande för utveckling av teknologi och marknadsbearbetning, innan intäkter överstiger kostnader.

Nu hotas en del av denna småskaliga investeringsverksamhet av en ny lag vars krav på registrering och rapportering ej står i proportion till den verksamhet som bedrivs, närmare bestämt då flera personer gör mindre investeringar genom ett bolag. Baserat på ett EU-direktiv trädde förra året en ny lag i kraft (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, LAIF. Lagen innebär att alla bolag eller fonder med fler än en investerare och som investerar detta kapital med en investeringspolicy till investerarnas fördel i Sverige skall registreras alternativt söka tillstånd hos Finansinspektionen.

Övergångsreglerna säger att detta skall ha skett senast den 22 juli 2014. Dessa nya krav har inte tillräckligt uppmärksammats varför det finns en risk att viss såddfinansieringsverksamhet för tillväxtföretag i Sverige påverkas negativt. Enskilda (direkt-)investerare omfattas inte.

EU-direktivet som beslutades i ljuset av senaste finanskrisen syftar till att skydda privata, ickeprofessionella investerare och öka transparensen. Tanken är naturligtvis god men effekterna av den svenska lagen kan bli allvarliga. Dock uppstår nu problem och kostsamma administrativa anpassningar för en viktig sektor inom svensk företagsfinansiering, som tillför kapital men även kunnande och erfarenhet till tillväxtbolagen vars mindre summor kan synas oväsentliga men tvärtom är desto viktigare. SVCA, Svenska Riskkapitalföreningen med flera intresseorganisationer har åtskilliga gånger varnat för konsekvenserna av det svenska sättet att införa EU-direktivet i lagstiftningen.

I Storbritannien har lagstiftaren och tillsynsmyndigheten varit betydligt mer lyhörda för kritik och valt en mer pragmatisk väg vid införandet av EU-direktivet i sina regelsystem. Den brittiska lagstiftningen har tagit hänsyn till affärsänglar och entreprenörers förutsättningar och infört begränsade och därmed mindre kostsamma och tidsödande processer som står i proportion till den verksamhet som bedrivs.

På senare tid har det i Sverige blivit allt vanligare att investerare går samman i antingen lite mer löst sammansatta "affärsängelbolag" respektive mer långsiktiga "såddfonder" vilka ofta har en förankring i innovationssystemet - de har initierats och drivs (med privat kapital) av en inkubator eller science park. Idag finns tolv sådana såddbolag aktiva och närmare tio håller på att bildas. Dessa såddfonder utgör en väsentlig del av investeringar i tidiga skeden i nya företag, särskilt tillväxtorienterade, inte minst då andra privat investerare ofta tar rygg på fonden och sam- eller följdinvesterar.

Försvinner det tidiga och riskvilliga kapitalet hotas hela tillväxtkedjan med multiplikatoreffekter! Sverige riskerar att halka efter i utvecklingen och de nya jobben som Sverige så väl behöver riskerar att dröja eller utebli. 

Projektet "Svensk Tillväxtsådd" finansieras av Tillväxtverket och stödjer som nationell nod utvecklingen av affärsängelfunktioner och såddfonder. Utifrån engagemang och kunskapsbas i detta projekt ser vi utmaningar i att alla berörda verksamheter i tid ska ansöka till Finansinspektionen i tid.

Vi vill på detta sätt informera och uppmana både investerare, såddfondsaktörer samt berörda myndigheter att förhindra negativa effekter för tillväxten! Förlorad tid kan innebära förlorad tillväxt och förlorade jobb i sektorer som i stället borde främjas.

Isabella de Feudis, vd SVCA, Svenska Riskkapitalföreningen
Gösta Karlsson, chefsekonom, Unionen
Magnus Lundin, vd Swedish Incubators & Science Parks
Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna


NYHETSBREV


Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Kontrolltornet på Arlanda fick nytt liv efter 15 år – och förvandlades till en lyxlägenhet
  2. Här är 7 busenkla grejer du kan göra varje dag – som gör dig smartare
  3. Svenska betalbolaget Bambora gick från startup till mångmiljardaffär på mindre än tre år
  4. Nu har Iphone 8 bilderna läckt ut – så ser ’slutliga’ designen ut
  5. Från miljonböter till polisrazzior - så kan Airbnb-uthyrning straffas runt om i världen
  1. Nu har Iphone 8 bilderna läckt ut – så ser ’slutliga’ designen ut
  2. Miljardären om Trump: "Han är ett skämt"
  3. Här är den blixtsnabba Tesla-utmanaren som kan komma att sopa mattan med Musk
  4. Nu har bostadspriserna börjat vända neråt - efter fem galna år
  5. Nu kan H&M-konkurrenten Uniqlo slutligen vara på väg att ta steget in i Sverige

SENASTE VA

VA Karriär