1 av 6
Bildspel: BILDSPEL: Deras affärsmodell utklassar alla andra. På drygt ett decennium har Novo Nordisk gett aktieägarna en avkastning på 1 600 procent. Klicka vidare för mer info. Fotograf: Novo Nordisk

Deras affärsmodell utklassar alla andra

Till skillnad från sina svenska konkurrenter gör det danska bolaget allt rätt.Det har gett aktieägarna en avkastning på 1 600 procent på ett drygt decennium - och byggt Nordens största bolag.

Långsiktiga ägare, marknadsledning och egensinne.

Så lyder receptet som fört det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk upp till en ohotad förstaplats som Nordens största börsbolag.

För aktieägarna har det förstås varit en lysande affär, inte minst om avknoppningen år 2000 av enzymtillverkaren Novozymes tas med i beräkningen. För den aktieägare som behållit sina innehav i bolagen kan avkastningen summeras till mer än 1 600 procent.

Men det är inte det enda skälet till att avundsjuka blickar har kastats över sundet under de senaste 10-15 åren.

Bolagets affärsmodell har utklassat de andra stora bolagen inom 'big and bad pharma' och kan mäta sig med de mest framgångsrika inom amerikansk 'biotech hot'.

Medan Astra och Pharmacia tappade styrningen under 1990- och 2000-talet höll Novo Nordisk envist fast vid sitt fokus på proteinläkemedel - läkemedel uppbyggda av den mänskliga kroppens aminosyror - och fnös åt ständiga fusionsförslag från krisande konkurrenter. Medan stora delar av den övriga industrins ledarskap ägnade sig åt att hitta lämpliga partner att fusionera med i stället för att driva på bolagets forskare, lyste lamporna i Novos forsk ningslaboratorier långt in på natten.

Den ovanliga formen av huvudägarskap genom stiftelsen Novo A/S tillät ledningen med Lars Reiben Sörensen i spetsen att ta dessa beslut om svåra strategiska investeringar.

Stiftelsen kontrollerar 25 procent av kapitalet och 74 procent av röstmakten i Novo Nordisk och har enligt statuterna inte möjlighet att sälja de röststarka A-aktierna.

Det ligger nära till hands att tro att denna konstruktion förklarar varför bolaget höll fast vid sitt fokus när andra bolag sprang som yra höns efter alla möjliga nya och lovande teknologier för att bota diabetes. Ofta i form av små behändiga piller - som inte visat sig tillföra patienterna mycket, om ens något. Insulinets dominans vid behandling av diabetes är total.

När Novo väl gjorde sitt drag på forskningsfronten och investerade i en ny behand lingsteknik var det fortfarande ett injicerat protein, eller snarare ett fragment av ett protein, en analog till det kroppsegna proteinet GLP1.

Denna satsning utmynnade i Victoza, som lanserades 2009, och som i motsats till andra satsningar inom området på senare tid har satt spår i läkarnas behandlingsparadigm.

Fyra år efter sin lansering sålde Victoza för 2,1 miljarder dollar och väntas driva tillväxten i bolaget ytterligare några år till. Allt ett resultat av bolagets egen forskning och nära samarbeten med akademiska center i Norden.

Inga uppseendeväckande dyra licensavtal med andra bolag i sena kliniska faser, som annars är den riskabla metod som dominerar i industrin.

Förklaringen till dessa framgångar finns förstås också i marknadsledarskapet.

Framgång föder framgång.

Bolaget har vuxit fram ur myllan i en av världens mest diabetesdrabbade regioner, Skandinavien. Fokuseringen har genom årens lopp grundlagt en djup insikt om sjukdomen, en insikt som andra bolag helt enkelt saknar. Det tillåter bolaget att hålla en dialog med patienter och hälsovårdssystem på ett sätt som andra industrijättar bara kan drömma om. Det har också tillåtit bolaget att bygga en starkare identitet kring många av sina produkter, till exempel injektionssprutorna Novopen och Novofine, patientens mest påtag liga påminnelse om sin sjukdom. Novoprefixet dyker upp i ett par andra produkter.

Det mest tydliga exemplet på bristande insikt bland konkurrenter får industrigiganten Pfizer stå för. Bolaget hade länge satt sig för att komma in på marknaden för diabetes och metabola störningar, men saknade starka läkemedel att sälja. Det gällde att haka på en trend för att slå sig in.

När inhalerat insulin seglade upp som en ny mirakelkur i början av 2000-talet satsade bolaget enorma pengar. De finansiella resurserna var det minsann inget fel på.

På Novo Nordisk var entusiasmen för inhalerat insulin vid denna tidpunkt måttlig, vilket kan vara intressant att betänka när bolaget i dag talar om oralt insulin som nästa stora genombrott.

Pfizers äventyr slutade 2007 med en av läkemedelshistoriens dyraste magplask, nedskrivningar för 3 miljarder dollar, och stopp för hela satsningen.

Något år senare misslyckades samma bolag igen med ett initiativ på insulinområdet, när man bröt upp sitt samarbete med indiska Biocon, en framväxande aktör inom proteinläkemedel, förmodligen för att det indiska bolaget inte klarade att sätta upp den storskaliga tillverkningsprocess som krävs för att vara konkurrenskraftig.

Stordriftsfördelarna är viktiga vid tillverkning av stora och mycket komplexa proteiner. Och Novo Nordisks danska fabrik Kalundborg tillverkar hälften av alla insulinkristaller som förbrukas i världen.

Ytterligare en utmanare på diabetesmarknaden, Astra Zenecas och Bristol-Myers Squibbs samägda bolag, står också inför utmaningar. Bristol-Myers Squibb har nu beslutat sig för att dra sig ur satsning på diabetes och Astra Zeneca tar över hela verksamheten, som präglats av förseningar och ett par lanseringar med måttliga kommersiella framgångar. Amerikanska Eli Lilly tävlade länge med Novo Nordisk om ledarskapet inom insuliner och diabetes, men har sedan 2000-talet blivit frånåkt och bolagets insuliner säljer nu inte ens för hälften av Novos insuliner.

Den tuffaste konkurrenten har i stället blivit Sanofi, som lyckats skaffa sig en storsäljare med Lantus, ett långverkande insulin. Lantuspatentet går ut 2015 och molekylen ser ut att bli en av de första stora biosimilar-produkterna på läkemedelsmarknaden, alltså en lågpriskopia som tillverkas av andra bolag. Eli Lilly. Ytterligare två kan vara på gång.

På sistone har olyckskorparna blivit mer högljudda kring Novo Nordisk. Just de höga priserna på insulinprodukter i USA har pekats ut som en sårbar punkt. För att bemöta en väntad prispress i USA låg Novo Nordisk i startgroparna med sitt nya ultralångverkande insulin, Tresiba, som skulle hinna ta över marknadsandelar innan de första "Lantusbiosimilar" godkändes.

Men den perfekta tajmningen för lanseringen omintetgjordes av det amerikanska läkemedelsverket Food and Drug Administration, FDA.

Som enda läkemedelsmyndighet i världen ansåg amerikanerna att säkerhetsprofilen för Tresiba inte var tillräckligt väl dokumenterad och lanseringen på den amerikanska markaden verkar bli av först efter Lantus patentutgång.

Och visst är beroendet av den amerikanska marknaden stort. Framgångarna i USA är uppseendeväckade, en dubblering över perioden 2009-2013, medan bolagets euro peiska försäljning legat nästan oförändrad.

Huvudscenariot på aktiemarknaden är att de billiga Lantuskopiorna blir en svår konkurrent till Tresiba, men det är svårt att se att de skulle utgöra ett hot mot bolagets befintliga insulinförsäljning i USA. På huvudkontoret i Baagsvard verkar inte minerna tyda på det.

"Vi har levt med lågpriskopior på insulin sedan det första patentet gick ut på 60-talet", säger bolagets forskningschef Mads Kroogsgaard Thomsen.

Behovet av bättre insuliner driver på.

Till stöd för optimismen ligger den obönhörliga statistiken. Antalet diabetiker i världen väntas öka från dagens 382 miljoner till nästan 600 miljoner år 2035. Endast hälften av dagens diabetiker har fått sin diagnos och betydligt färre erhåller relevant behandling.

Novo Nordisks mål är att öka antalet patienter som behandlas med Novoprodukter från dagens 24 miljoner till 40 miljoner år 2020, en årlig ökning med 8 procent. Kan bolaget samtidigt hålla i priserna på sina produkter är nya vinst rekord givna.

Den globala urbaniseringen, med stillasittande livsstil som följd, driver på utvecklingen.

Och den trenden syns inget stopp på.


"Ett nytt läkemedel kostar 3 till 11 miljarder dollar"
- Intervju med Mads Krogsgaard Thomsen, Chief Science Officer.

Hur ser utfallet av era investeringar i FoU ut jämför med industrisnittet?

"Vi lyckas bättre än genomsnittet inom diabetes care.
Vi har en omfattande erfarenhet och kunskap om hur nya läkemedel ska utvecklas, inte minst hur kliniska studier ska utformas."

"Det har gjorts externa studier som visar att kostnaden för att lansera en ny läkemedelsprodukt spänner mellan 3 till 11 miljarder dollar. Och vi placerar oss i den nedre delen av spannet."

Hur skulle du beskriva orsaken till era framgångar?

"Vi är helt fokuserade på proteinbaserade läkemedel. Vi ger oss inte in i komplicerad medicinsk kemi, design av småmolekyler. Vi designar bioläkemedel, läkemedel baserade på kroppens egna proteiner. Genom att hålla oss till detta område kan vi reducera antalet felsatsningar."

"Några av våra forskare har hållit på med samma proteinfamilj i 35 år. Då utvecklar du en extrem kunskap inom ditt område. Konkurrenternas affärsmodell bygger ofta på utveckling av småmolekyler, som antingen är antagonister (hämmare) eller agonister (aktiverare) av receptorer. Antingen av eller på."

"Vår modell urskiljer sig. Vi härmar Moder natur. Vid en viss tidpunkt behöver kroppen mer av till exempel insulin. Vid en annan tidpunkt behövs mindre. Det är en biologisk process, inte digital. Innovationspotentialen för denna affärsmodell är större."

Er starka position på insulinmarknaden hotas av generika. Räcker innovationspotentialen till för att hålla bolaget växande?

"Vi har levt med generisk konkurrens sedan det första insulinpatentet gick ut på 1930-talet. Det finns ett stort behov av nya och förbättrade insuliner. Med Tresiba kommer vi att ha den bästa basala insulinanalogen och med Levemir kan vi möta prispressen."

"På längre sikt tror vi mycket på insulin i piller. Inga sprutor. Det kommer helt att förändra tillvaron för diabetiker. Insulinmarknaden kommer att fortsätta växa, även i värde, och vi räknar med att fortsätta ta marknadsandelar."

---
Den här artikeln publicerades ursprungligen i magasinet. Klicka här för att utan kostnad provläsa ett nummer av Veckans Affärer.   

Relaterade artiklar


TOPPDELAD

Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium