Fotograf: Wikimedia Commons

Glöm bankerna - här finns de nya pengarna

Utvecklingen inom finansiering går snabbare än någonsin när helt nya alternativa finansiella aktörer växer fram som svampar ur jorden. Här är de viktigaste trenderna att hålla koll på.

Ekonomin förändras snabbt när digitaliseringen river ned traditionella inträdesbarriärer och öppnar för helt nya distributions- och affärsmodeller. Finansbranschen verkar dock inte ta vara på den uppsjö av digitala nymodigheter som stöpt om så många andra branscher.

Men även om finansbranschen inte är intresserad av digitaliseringen, så är digitaliseringen definitivt intresserad av finansbranschen.

Billiga och lättillgängliga digitala byggstenar kan nämligen allt snabbare formas till komplexa produkter som konkurrerar direkt med finansjättarnas kärnverksamhet inom utlåning och finansiering. Lägg till detta en snabb framväxt av mobila tjänster, entreprenörskulturen på nätet, peer-to-peer -tekniken, big data och intrång från andra branscher och du har receptet på en cocktail som kan skaka om rejält.

Crowdfunding och peer-to-peer-utlåning som använder sig av nätverkens inneboende kraft och nätets förmåga att massmobilisera förändrar redan i dag sättet att finansiera idéer och företag. Digitaliseringen lovar också snabbare och billigare betalningar, courtagefri aktiehandel och slimmade, nätbaserade banker.

LÄS MER: "Han kläckte finansieringen alla vill åt" 

Finansmarknadens roll i ekonomin är att verka som ett smörjmedel och allokera medel över tid och mellan dem som har kapital och dem som har idéer. I en uppkopplad tidsålder måste inte matchningen ske genom att en entreprenör stryker slipsen, tar på sig söndagskostymen och uppvaktar en banktjänsteman eller riskkapitalist. Den kan ske betydligt effektivare genom att kreativa människor pitchar sina idéer direkt till den avsedda kundkretsen på nätet.

På crowdfundingplattformar pytsar investerare in större eller mindre summor i idéer de tror på och vill se förverkligade. Och crowdfunding har använts för att finansiera allt från museum och minirobotar till datorspel, filmer, musik, 3D-skrivare och smarta klockor. Entreprenörerna i sin tur kan behålla kontrollen över sina aktier och sin strategi. På köpet får de ivriga early adopter till sin produkt.

Crowdfundingportaler som Kickstarter, Indiegogo och inte minst det Stockholmsbaserade Fundedbyme växer så det knakar. Så gör även marknaden. Världsbanken uppskattar att 96 miljarder dollar årligen kommer att gå via crowdfunding år 2025, att jämföra med drygt 5 miljarder dollar i dag.

LÄS ÄVEN: "Så ska Europas näringsliv räddas när bankerna sviker" 

Crowdfunding är lika mycket en produkt av digitaliseringen som ett hjälpmedel för nya innovationer. Digitala byggblock och teknologi som många drömde om för tio år sedan finns i dag tillgänglig för entreprenörer att sätta samman till nya produkter - till ständigt lägre kostnader. Uppstarter som förut behövde flera miljoner dollar i kapital kan nu klara sig med några tiotusentals dollar för att bevisa att idén funkar. Och crowdfunding gör det allt enklare att samla in den summan.

Klimatet efter finanskrisen har varit perfekt även för peer-to-peerlånarnas framväxt. Räntorna har fallit, krediter har blivit en bristvara och bankernas impopularitet har ökat. Allt medan kunderna vant sig vid snabba nättjänster.

På P2P-plattformar matchas låntagares förfrågningar med långivares anbud utan att någon traditionell mellanhand är inblandad. Plattformarna agerar lånemäklare och står för kreditkontrollen av låntagaren. Den som investerar sina pengar i de säkraste lånen på världens största P2P-plattform, Googlefinansierade Lending Club, får en avkastning på mellan 7,7 och 15,3 procent, enligt Financial Times. Det är skyhögt över räntorna som bankerna kan erbjuda. Å andra sidan saknas än så länge insättningsgaranti och dessutom finns risken för betalningsinställelser.

LÄS ÄVEN: "Unga ser inte vitsen med banker" 

Men P2P växer snabbt och i april kommer lagstiftning på området i Storbritannien. Svenska Trustbuddy som är noterat på First North ökade utlåningen med 300 procent i fjol och enligt en undersökning växte peer-to-business-marknaden (P2P-lån riktade till företag) med 218 procent i Storbritannien mellan 2012 och 2013.

Det krävs heller inga större summor för att agera långivare. En undersökning av det brittiska P2P-företaget Ratesetters kunder visar att snittkunden är fyrtio år och har 35 000 pund i årsinkomst.

"Många banker ser nog P2P som ett nyttigt tillskott till ekosystemet", säger Mike Sutcliff, global chef för digitala tjänster på IT-managementkonsultfirman Accenture.

"Bankernas portföljer är inte designade för att låna små summor till individer. De gillar bolån, billån och lån till medelstora företag. "

Men finns det något fundamentalt med tekniken som gör att större summor inte kan lånas ut?

"Ingenting kommer att stoppa P2P-lånen från att växa på det området. "

Vissa banker ser på utvecklingen med oro. USA:s största bank, Wells Fargo, har förbjudit sina anställda att låna ut sina egna pengar via P2P. Andra bygger hellre väderkvarnar än vindskydd när förändringens vindar blåser.

I en debattartikel i Financial Times från december i fjol skriver Francisco Gonzalez, styrelseordförande för Spaniens näst största bankgrupp, BBVA, att bankerna håller på att förlora sitt monopol på bankverksamhet och att de måste förbereda sig för konkurrens från framför allt teknikföretag - eller gå under. I slutet av februari köpte BBVA den helt nätbaserade amerikanska banken Simple för 117 miljoner dollar.

LÄS ÄVEN: "Facebook blir bank" 

Ihärdiga rykten menar att teknikjätten Apple är på väg att lansera en mobilbetalningslösning, understödd av företagets databas från Itunes med över 500 miljoner registrerade kontokort. I Kina låter e-handelsfirman Alibaba, som har 80 miljoner registrerade användare, sina kunder investera pengar de har parkerade i företagets onlinebetalningstjänst. Näthandlaren utnyttjar sin kunddatabas för att beräkna kreditvärdigheten hos låntagare och andelen dåliga lån är lägre än hos de statliga bankerna. För kunderna kan avkastningen vara upp till femton gånger högre än om de hade pengarna på en bank. Sedan juni 2013 har Alibaba på detta sätt attraherat 65 miljarder dollar.

Det klarast lysande exemplet både på mobilens kraft och på hur betalsystemen kan separeras från systemkritiska banker kommer från Afrika. I Kenya använder omkring hälften av landets vuxna befolkning sig av den mobila betaltjänsten M-Pesa och 40 procent av landets BNP rör sig genom tjänsten. Detta i ett land där stora delar av befolkningen saknar tillgång till banker, datorer och annat än äldre mobiler.

LÄS ÄVEN: "Afrikansk kontantdödare kommer till EU" 

Men utrymmet för effektivare betallösningar är stort även i världens rikaste länder.

Trots att det i dag går att skicka information från Borås till Bangalore på några millisekunder kan en pengaöverföring ta upp till fem dagar om den görs mellan olika svenska banker och på "fel" dag. Det är lika lång tid som det tog för en kurir att färdas mellan Stockholm och Helsingör på stormaktstiden.

LÄS ÄVEN: "Kortjättarnas bakslag - priserna tvingas ned" 

Utbudet av appar och finansiella lösningar för mobilen växer ständigt. Det svenska appföretaget Tink har hamnat i blickfånget på sistone. Som styrelseordförande sitter en tidigare vd för nätmäklaren Avanza, Nicklas Storåkers.

LÄS ÄVEN: "Appekonomin revolutionerar sättet att göra affärer" 

Med Tink, som i december hade 100 000 registrerade kunder, kan man kartlägga och analysera sin privatekonomi i mobilen. Data över kundens köpmönster är tänkt att bli Tinks intäktskälla.

Men i den digitaliserade ekonomin är inträdesbarriärerna låga och ingen sitter riktigt säker. Bankdroid är en svensk privatekonomiapp med öppen källkod som är snarlik Tink. Gemensamt för båda är att de saknar lönsamhet. Skillnaden är att Bankdroid utvecklas på hobbynivå av en enskild programmare som aldrig har haft för avsikt att tjäna pengar på sin idé och appen har heller inte marknadsförts. Tink har i dag nio anställda och kontor i centrala Stockholm.

Näthandlarna Avanza och Nordnet slog de gamla aktiemäklarna på fingrarna när de lanserade nättjänster och lägre courtage. Men snart är det dags för nästa steg när den Googlefinansierade appen Robinhood lanseras som erbjuder courtagefri aktiehandel. Utmanarna blir utmanade.

LÄS MER: "Sökjätten pressar priserna - gratis aktiehandel" 

Exemplen illustrerar att det som pågår inte är en tydlig strid mellan trögrörliga giganter i ena ringhalvan och kvickfotade uppstickare i den andra. Det är en allas kamp mot alla.

En som betonar betydelsen av den här konturupplösningen är Mike Sutcliff på Accenture.

"I det här nya digitaliserade ekosystemet är den avgörande frågan hur snabbrörligt ett företag är. De som inte svarar tillräckligt snabbt kan i stället snabbt tappa marknadsandelar. "

Från Hongkong kommer ett exempel på vad som kan hända när talang börjar verka utanför rigida och konservativa finansiella strukturer. Lägre löner och minskat fokus på innovation efter finanskrisen 2008 har fått många tidigare välbetalda banktjänstemän att hoppa av från storbankerna och i stället starta egna företag bland annat inom peer-to-peer-utlåning och crowdfunding. Det är en av förklaringarna till att andelen anställda inom den finansiella sektorn i Hongkong faktiskt är högre i dag än innan finanskrisen, enligt tidningen Quartz.

Efter att finanssektorns subprimelån kastade in världen i en utdragen ekonomisk kris har något av en regulatorisk tvångströja satts på storspelarna i branschen. De införda och föreslagna regeländringarna suger upp resurser och minskar experimentlustan.

Systemkritiska aktörer måste vara mer försiktiga än förr. När utvecklingen sker så snabbt och på så många olika håll kan slagordet "too big to fail" i stället komma att vridas om till "too big to succeed", det vill säga "för stora för att lyckas".

Men de traditionella bankerna ska ändå inte räknas ut helt. De må tyngas av regulatoriska pålagor, höga kostnader och usla rykten. Men de har viktiga försvarslinjer kvar. Bankernas kundstockar är enorma och ännu ganska trögrörliga.

Och heta appar som utvecklas i Silicon Valley - eller i en studentlägenhet i Stockholm - kan kopieras av bankerna. Om de öppnar upp sina tekniska plattformar kan externa utvecklare dessutom börja bygga tjänster ovanpå dem i stället för vid sidan av.

"I USA använder sig finansiella uppstickare av big data, sociala medier och datatrafiksanalys för att snabbt skräddarsy erbjudanden till kunderna. Men bankerna kan lika väl använda sig av det. Och jag är säker på att de kommer göra det. Gränserna suddas ut", säger Mike Sutcliff på Accenture.

Men även om de traditionella bankerna tar till vara på utvecklingen - eller börjar leda den - kommer de att göra det som nedslimmade, ödmjukare och mer lyhörda varianter av sig själva.

LÄS ÄVEN: "Vad en bitcoin egentligen är värd" 

Från sina befästa torn kommer stormännen säkert kunna försvara en del områden. Men också behöva ge upp en del andra. I en tid med livskraftiga och kaxiga digitala konkurrenter finns ingen plats för vinstmarginaler på uppemot 15 procent och miljardutdelningar för impopulära banker som erbjuder primitiva digitala lösningar, konton som nästintill saknar ränta och betalningar med 1600-talshastighet. Finansbranschen kommer att behöva retirera till sin tänkta roll som ekonomins smörjmedel och inte agera motor. I den här utvecklingen finns bara en tydlig vinnare. Kunden.

---
Den här artikeln publicerades ursprungligen i magasinet. Klicka här för att utan kostnad provläsa ett nummer av Veckans Affärer.   

Relaterade artiklar


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.