1 av 5
Bildspel: Barn i 4-årsåldern arbetar för Stora Ensos leverantörer Fotograf: Staffan Ahlström

Avslöjande: Stora Enso och barnarbetarna

En del av barnen som samlar papper på soptippen är bara 4 år.  Men de är viktiga kuggar i storbolagets pappersproduktion. Nu kan Veckans Affärer och TV4:s Kalla fakta avslöja ännu en skandal hos svensk-finska Stora Enso.

Det tidiga gryningsljuset sprider sig o ver slumkvarteren i Sahiwal, en va xande stad i sydo stra Punjabprovinsen i Pakistan.

Trots den tidiga morgontimmen a r barnen redan pa va g till jobbet.

Na r de vandrat de dryga tva kilometerna till soptippen lyfter de ned sa cken de burit pa ryggen och bo rjar stoppa i papper som de hittar bland det o vriga skra pet. Defa r sa llskap av fler och fler barn.

I tio timmar per dag sliter de i stanken

och hettan pa soptippen. Med fyllda sa ckar tar de sig hem, to mmer sin sa ckar i va gen och fa r betalt fo r vad de samlat ihop.

Men vad barnen pa den pakistanska soptippen inte ka nner till a r att det egentligen inte a r mannen vid va gen som a r deras arbetsgivare. I sja lva verket utgo r de den fo rsta la nken i den inko pskedja som slutar hos den svensk-finska skogsindustrikoncernen Stora Enso.

Na r TV4:s Kalla fakta beso ker Sahiwal fa r reportageteamet bevisen i sin hand. De trettiotal barn pa soptippen som de fo ljer jobbar alla fo r samma arbetsgivare. Han visar kvitton, kvitton som talar sitt tydliga spra k.

Mottagare av avfallspapperet a r Bulleh Shah Packaging, samriskbolaget da r Stora Enso a r dela gare. 

Klockan a r 12.00 den 18 september 2012. I World Trade Center pa Klara- bergsviadukten 70 i Stockholm sta r Mats Nordlander, chef fo r Stora Ensos affa rsomra de Renewable Packaging, redo. Redo att bera tta om bolagets spa nnande insteg pa den pakistanska marknaden. 

Det ha r a r ett exempel pa Stora Ensos satsningar pa va rdeskapande tillva xtmarknader. Den pakistanska marknaden med o kande efterfra gan pa fo rpackningsprodukter och kartong erbjuder en attraktiv tillva xtmo jlighet fo r oss. Det nya fo retaget kommer att go ra det mo jligt att betja na va ra nyckelkunder a nnu ba ttre , bera ttar han.

Noggrant redogo rs fo r de finansiella transaktioner som samriskbolaget med det pakistanska bolaget Packages ger upphov till och hur affa ren efter den initiala investeringsfasen kommer att o vertra ffa koncernens ma l om en avkastning pa sysselsatt kapital om 13 procent.

Men om riskerna yttras inte ett ord.

Riskerna att ga in pa en ny marknad, riskerna med att kliva rakt in i Packages befintliga leveranto rsled, riskerna med att ta steget in i en del av Pakistan som ka nnetecknas av stora flyktingstro mmar, kvinnors utsatta situation och barnarbete. 

Det finns barnarbete i Packages leveranto rsled. I den arbetsplan jag lade fram fo r Stora Enso i Pakistan, och a ven fo r Indien som sedan togs bort av ledningen, skulle en expertgrupp tillsa ttas med fokus pa just barnens ra ttigheter men a ven pa ma nskliga ra ttigheter generellt , bera ttar Parul Sharma, en av Nordens fra msta experter pa ma nskliga ra ttigheter.

Vid tidpunkten fo r presskonferensen pa World Trade Center hade hon varit ansta lld pa Stora Enso i tre ma nader som chef fo r global responsibility inom affa rsomra det Renewable Packaging.

Innan jag bo rjade anlitade Stora Enso en konsult som informerade samtliga leve- ranto rer till Packages att han skulle beso ka dem. Det pa verkar ju sja lvklart resultatet. I sta llet fo r befintligt barnarbete i rapporten, fa r man en risk fo r barnarbete .

Parul Sharma la mnade Stora Enso i december 2012, bara ett halva r efter tilltra det. Jag hoppas att bolaget antog min plan, men det a r tveksamt. Den enda ga ngen jag ka nde en sorg o ver att jag sagt upp mig var na r jag ta nkte pa de enorma ha llbarhetsutmaningarna som finns i Pakistan och a ven i Indien. Jag var och a r tveksam huruvida Stora Enso fo rstod dem, sa rskilt fra n finskt ha ll.  

Kommunikationen kring existensen av barnarbete i leveranto rsledet i det nybildade pakistanska samriskbolaget var lika fra nvarande i ha llbarhetsrapporten fo r 2012, som pa presskonferensen. 

Under 2012 var Stora Enso inte inblandat i na gon form barnarbete, tva ngsarbete, brott mot ursprungsbefolkning eller diskriminering. Inga av de avvikelser funna under leveranto rsrevisioner under 2012 var relaterade till barnarbete , sta r det att la sa da r.

Stora Enso har säkert goda intentioner med sin kommunikativa profil kring csr. Men det som lyser igenom i vår analys gång på gång är att det saknas strukturerade, underliggande, konkreta arbetsprocesser för riskhanteringen på flera marknader. I vår analys kan vi se tydliga utmaningar som bolaget har mellan vad de kommunicerar och vad de gör , sade Sasja Beslik, chef för ansvarsfulla investeringar och identitet på Nordea, i samband med att banken i fjol sålde ut delar av sitt innehav i Stora Enso.

Men det som lyser igenom i va r analys ga ng pa ga ng a r att det saknas strukturerade, underliggande, konkreta arbetsprocesser fo r riskhanteringen pa flera marknader. I va r analys kan vi se tydliga utmaningar som bolaget har mellan vad de kommunicerar och vad de go r , sa ger Sasja Beslik, chef fo r ansvarsfulla investeringar och identitet pa Nordea som i fjol sa lde ut delar av sitt innehav i Stora Enso.

I samma rapport skriver Stora Enso att samriskbolaget Bulleh Shah fullt ut kommer att inordna sig under Stora Ensos ha llbarhetspolicy och en lokal organisation fo r att hantera csr-fra gor kommer att bildas. Det poa ngteras ocksa att Packages har en la ng tradition av att jobba med csr-fra gor.

Men inte heller i Packages ha llbarhetsrapport fo r 2012 na mns na got om barnarbete. 

Jag insa g ganska snart att sa la nge de ra dande ha llbarhetsperspektiven finns i Helsingfors sa spelar det ingen roll vilken typ av expertis som tas in i exempelvis Pakistan , sa ger Parul Sharma.

Yawar Mian, pakistanier boende i Stockholm och grundare av bland annat CSR Pakistan, fo rklarar hur djupt inba ddat barnarbete a r i det pakistanska samha llet da r mer a n 50 procent av befolkningen lever pa cirka 13 kronor per dag.

Det sto rsta problemet a r att barnarbete inte ens a r en fra ga fo r ma nga i Pakistan. A ven om internationella fo retag vill sa tta stopp fo r det, a r de ofo rmo gna att ta bort det fra n sina osynliga och spridda delar av fo rso rjningskedjan. I den fattiga landsbygden har familjer med ma nga barn da r fo ra ldrarna a r analfabeter eller outbildade inget annat val a n att skicka sina barn till arbete, sa ger Yawar Mian.

Fo retagen ma ste investera i genomfo rbara och effektiva program pa gra srotsniva men i Pakistan a r csr synonymt med filantropi. A ven fo r de riktigt stora fo retagen ra cker det att de donerar na gra tusen dollar sa kan de komma undan eftersom det sak- nas ordentliga riktlinjer fra n tillsynsmyndigheter som fortfarande betraktar csr som en frivillig aktivitet , fortsa tter han.

Yawar Mian befinner sig ofta pa plats i Pakistan och i en debattartikel om skandinaviska bolagsetableringar i Sydostasien som han publicerade fo rra ho sten pa Ha llbart Kapital, en sajt fo r omva rldsbevakning av kapitalmarknaden ur ett ha llbarhetsperspektiv som drivs av Emma Sjo stro m, doktor i ansvarsfulla investeringar vid Handelsho gskolan i Stockholm, fanns fo ljande kommentar: 

I ett nyligt mo te med verksta llande direkto ren i ett joint venture i ett multinationellt skandinaviskt bolag som har gjort en betydande investering i Pakistan, blev jag chockad o ver att ho ra vd:n sa ga: Vi vill inte att media i Finland ska fa reda pa att det finns barnarbete i leveranto rskedjan. Vi a r ett bo rsnoterat bolag och detta kan ha en negativ inverkan pa va r aktiekurs. Vi ma ste go ra na got a t det!  

Sommaren 2010 drabbades Pakistan av mycket sva ra o versva mningar, de va rsta pa 75 a r. Miljoner ma nniskor tvingades fly sina hem. 
Ett a r efter katastrofen hade ma nga av de omkring 10 miljoner barn som drabbades tvingats ut i arbete uppgav Ra dda Barnen i en rapport. I vissa av de drabbade om-ra dena har antalet arbetande barn o kat med en tredjedel. 

Det finns drygt 3 miljoner barn i Pakistan som arbetar, men siffran stiger hela tiden och situationen a r mycket alarmerande. Barnarbete a r mer frekvent ute pa landet , sa ger Muhammad Idrees Awan, jurist pa Ho gsta domstolen i Abbottabad i Pakistan.

Samma a r som de katastrofala o versva mningarna gick de internationella organisationerna, ILO, Unesco och Unicef ut med en ambition att tillsammans eliminera de va rsta formerna av barnarbete i Pakistan till och med 2016.

Notera att vi betraktar personer under 14 som barn medan den utvecklade va rlden betraktar personer under 18 som barn. Ef- tersom 42 procent av befolkningen i Paki- stan a r under 14 a r det ma nga barn som a r direkt eller indirekt inblandade i barnarbete , sa ger Shaheen Rehman pa Bunyad Foundation, en frivilligorganisation i Paki- stan som bland annat arbetar med fra gor kring barnens ra ttigheter. Bunyad arbetar ofta tillsammans med Unicef . Pa fra gan om hon kan ge na gra exempel pa bra och da liga projekt svarar hon:

Det goda exemplet a r att Ikea startade ett projekt med Unicef fo r ett tag sedan da r 80 000 barn som plockade bomull runtom i Pakistan skulle fa sto d. Det da liga a r att projektet inte fick sto d under de tre a r som utlovats. Barnen la mnades i sticket.

Hon ka nner va l till Packages och grun- darfamiljen Ali (se separat artikel), som spelat och fortfarande spelar en stor roll sa va l inom politik som inom na ringslivet i Pa- kistan. Enligt Shaheen Rehman har Packages bra fokus pa arbetsra ttsliga regler fo r sina ansta llda men i leveranto rsledet finns det ma nga svagheter.

Vanligen ko per stora fo retag, da ribland Packages, sitt a tervunna material fra n fo r- sa ljare som i sin tur fa tt det fra n sma akto rer. Unga team a r involverade. Vad jag ka n- ner till a r ma nga barn under 14 direkt involverade i a tervinningen av papper.

Att Stora Enso valt just Packages som samarbetspartner i Pakistan a r ingen slump. Stora Enso a ger sedan 1988 aktier i Packages, ett a gande sprunget ur Tetra Pak-grundaren Ruben Rausing som tillsammans med Babar Ali grundade Packa- ges 1955. I dag uppga r Stora Ensos a gande i Packages till 6,3 procent vid sidan av det 35-procentiga a gandet i Bulleh Shah. 

Ra materialet till pappersmaskinerna i Bulleh Shah i Kasur och anla ggningen i Karachi, som ocksa inga r i Stora Ensos samriskbolag, kommer fra n tva huvudsakliga ka llor, vetehalm fra n jordbruk i Punjabdistriktet, och avfallspapper fra n sto rre sta der runtom i Pakistan.

Enligt Packages ha llbarhetsrapport baseras o ver 75 procent av tillverkningen i Kasur pa a tervunnen fiber som samlats in fra n hela Pakistan.

I ba da inko psleden a r barnarbete vanligt fo rekommande.

I jordbruket hja lper barnen till med att sko rda och separera vetehalmen fra n annat utsa de. Jobben a r sa songsbetonade och omfattar cirka tva ma nader per a r. Under resten av a ret jobbar barnen med andra syss- lor pa ga rden.

Na r det ga ller avfallspapper kommer det antingen fra n barnen pa soptippen eller fra n fo retagens pappersinsamlingar da r risken fo r barnarbete a r mindre.

Packages och International Finance Corporation, en del av Va rldsbanken, har samarbetat sedan 2010 med att begra nsa leveranto rsledet till fa rre och mer formella akto rer, enligt en rapport fra n Multilateral Investment Guarantee Agency (Miga), ocksa en del av Va rldsbanken, fra n den 25 januari 2013.

Bulleh Shah a r medvetna om risken fo r barnarbete i leveranto rsledet, fra mst kopp- lat till mindre jordbruk och sko rdandet av vete och i den informella delen av insam- lingen av avfallspapper. Fo ljande a tga rder ska genomfo ras: krav i kontrakten med un- derleveranto rer att inte sto dja barnarbete, o vervaka status pa leveranto rerna och uveckla en screening-modell , heter det i rapporten.

Miga kra ver lo pande uppdatering av statusen.

Men trots alla konsulter, rapporter och en la ngvarig inblick i Packages leveranto rsled har det fram till nu ra tt total tystnad fra n det svensk-finska skogsbolaget, ett bo- lag som sa ger sig ba ra ha llbarhetsfanan ho gt.

Ett och ett halvt a r efter att samriskbolaget presenterades kryper Stora Enso fram i ha llbarhetsrapporten fo r 2013, som ova ntat publiceras en ma nad tidigare a n i fjol och samma dag de tar emot TV4:s Kalla Faktas reporter fo r en intervju. 

Inget av detta a r egentligen Stora Ensos fel. Ger man ett bolag fo rsta plats i ha llbarhetsindex upprepade ga nger sa blir attityden la ttsam och arbetet baserat pa ho g- mod i sva ra fra gor som ma nskliga ra ttigheter. Fo ra ndringsbena genheten blir va ldigt liten da , sa ger Parul Sharma.

Det gynnar inte barnen pa soptippen i Sahiwal. 

LÄS ÄVEN: "Långt ifrån bara barnarbete"

TIDSLINJE STORA ENSO OCH BARNARBETARNA

År 2000:
Det kritiserade fo r­va rvet av det amerikans­ka pappersbolaget Con­solidated Paper fo r na s­tan 5 miljarder euro genomfo rs, en affa r som har beskrivits som den sa msta som ett svenskt fo retag na gonsin gjort. 

År 2005: 
En rapport fra n Swedwatch tydliggo r motsta ndet mot brasilianska Veracel, ett av de sto rsta pappersmasse­ projekten i va rlden da r Stora Enso a r ha lftena gare. Motsta ndarna ha vdar att projektet tra nger undan sma ­ bo nder fra n sin mark, fo rsva rar den pa ga ende jord­ reformen, att utbredningen av eukalyptus sker pa regnskogens bekostnad, att det skapas fa nya arbetstillfa llen och att verksamheten skapar stora sociala problem i omra det. 

 
År 2007:
Under den nye vd:n Jouko Karvinens led­ ning sa ljs fabrikerna i USA och resterna av Consolidated Papers, med enorma fo r­ luster som fo ljd. 

Februari 2008:
TV4:s Kalla Faktas granskning visar att bolagets nordiska tillga ngarna mins­kat medan de o kat lika mycket i Latinamerika. Men na r verksamheten flyttar till andra sidan jorden fo ljer inte alltid la rdomarna om miljo ­ och arbetsra tt med. 

Februari 2009:
Fel i bokfo ringen pa 1,5 miljarder euro upp­ta cks. Finska Revisions­ na mnden ansa g att re­visionsfirman PWC inte sko tt sin uppgift.PWC fick anma rkning 2010. 

Januari 2011:
Stora Enso och Araucos samrisk­bolag Montes del Plata investerar 1,9 miljarder dollar i massabruk i Uruguay. Miljo organisationer var mycket kritiska till storskaliga planteringar av tall och eukalyptus. Driftsstarten, som fra n bo rjan var planerad till fo rsta kvar­ talet 2013, har fo rsenats ett antal ga nger. 

2012:
I en granskning i Veckans Affa rer av vd­lo ner i bo rsens storbolag stack Stora Ensos vd Jouko Karvinen ut na r den ja mfo rdes med bolagets vinster och fo rluster under a ren 2006 2011 eller med kursutvecklingen under motsvarande period. Han kvitterade ut 129 miljoner kronor samtidigt som resultatet summerade till knappt noll och kursen rasade 62 procent. Bo rsens mest o verbetalde vd lo d da rmed rubriken. 

Maj 2012:
I dokumenta ren Den tysta sko­gen som visades i SVT ges en skra mmande bild av hur Stora Enso agerar i Guangxiprovinsen i Kina mot de lokala marka garna. I samband med filmen skickades en skrivelse till den finska utveck­ lingsministern Heidi Hautala, med ansvar fo r statens a garpolitik. 

Juli 2012:
Stora Enso vann Svenska Greenwashpriset som delas ut av Jordens Va nner. De ha vdar att de a r ett miljo medvetet fo retag, som fra mjar biologisk ma ngfald. Eukalyptusplan­tage, sa kallad gro n o ken i Brasilien, a r en monokultur som sla r ut ma ngfalden och skapar grava sociala missfo rha llanden. Stora Enso har tidigare do mts fo r miljo brott i Brasilien, via intressefo retaget Veracel, och har nu etable­rat sig i so dra Kina da r alarmerande rapporter publicerats som beskriver miljo ­ och ma nniskora ttskra nkningar. 

December 2012:
Den svensk­finska ja tten Stora Enso har fa tt mycket
positiv kritik, a garbero m och fina utna mningar fo r sitt miljo arbete och fo r ett ansvarsfullt fo retagande. Men verkligheten visar till stora delar na got annat. Da rfo r blev ocksa Parul Sharma, en av Nordens fra msta experter pa ma nskliga ra ttigheter, kortvarig som chef fo r globalt ansvar pa den svensk­finska skogsindustrikoncernen. Den 18 maj 2012 tilltra dde hon som chef fo r global responsibility inom af­fa rsomra det Renewable Packaging. I december 2012 la mnade hon bolaget. 

2013:
Veckans Affärers artikel "Skogsja tten lever inte som de la r . Gransk­ningen av bolagets eta­ blering i so dra Kina visar pa ett bolag med en ha llbarhetsimage som mest a r ett va loljat pr­maskineri. 

April 2013:
Elva internationella miljö- och solidaritetsorganisationer, har la mnat in ett klagoma l hos FN:s ra d fo r de ma nskliga ra t­ tigheterna. Oegentligheter har uppsta tt i samband med fo re­tagets utbyggnad av eukalyptusplantager i Guangxi i Kina. 

Juni 2013:
Flera av de sto rre aktiea gar­na reagerar. Ba de SPP och Nordea dumpa­ de under som­ maren delar av sina innehav i Stora Enso. 

Juli 2013:
Finska finansinspektionen meddelar att man i na ra sam­arbete med Stora En­sos experter grans­ kat bolagets bokfo ­ring utan att hitta tecken pa fel. Fallet la ggs da rmed ned. 

Augusti 2013:
SVT:s "Dokument utifrån" sänder programmet Dubbel bok­fo ring . Da r bera ttas historien om en av na ringslivets sa msta affa rer na gonsin, fo rva rvet av amerikans­ka Consolidated Papers, som ock­sa blev startpunkten fo r en serie fo rso k att do lja ett misslyckandes verkliga konsekvenser. 

Augusti 2013:
Aktiespararna inleder en granskning av Stora Enso. Aktiespararnas förening i Sverige samarbetar nu bland annat med sin systerorganisa­tion i Finland fo r att tillsammans med bokfo ringsexperter analysera Stora Ensos datamaterial. De kra ver ansvar fo r den da liga

Augusti 2013:
Stora Enso har ga tt med pa att be­ tala 8 miljoner dollar fo r att avsluta ett na ra nio a r gammalt antitrust­ a rende i USA, i ett av Stora Ensos dotterbolag, som sa l­des 2007 och da refter har ga tt i konkurs. 

September 2013:
Sa kerheten och ar­betsmiljo n brister pa svensk­finska skogs­koncernen Stora Ensos fabriker i so dra Indien. Det visar en granskning av Swedwatch som gjorts i samarbete med Finnwatch. 

September 2013:
Stora Enso anses inte la ngre tillho ra Europas mest ha llbara bolag. Aktien a kte fo r fo rsta ga ngen pa tio a r ut ur Dow Jones Sustainability Index, DJSI. Det a r inte bara det a ldsta ha llbarhetsindex­et i va rlden det a r ocksa det mest prestigefyllda. 

Oktober 2013:
Finlands svenska televi­sion FST go r en uppfo ljning pa programmet Dubbel bokfo ­ring , Stora En­sos stora hemlighet . 

2013:
Flera skrivel­ser till finska ut­vecklingsminis­tern Heidi Hauta­la, ansvarig fo r statens a garpoli­tik, i Stora Enso. 

2014:
Veckans Affa rers och TV4:s Kalla Fak­tas avslo ­jande om Stora Ensos barnarbete i Pakistan. 

 

 

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. H&M tar upp kampen med Ikea – här är deras nya möbelsatsning
  2. McDonalds skrotar plastsugrören i en av kedjans största marknader – och Norden står näst på tur
  3. Förvaltaren: Dags att sälja kursraketen som tokhaussas av marknaden
  4. Storbanken: Bopriserna kommer fortsätta dyka
  5. Elon Musk hånar blankarna i Tesla: Deras korta positioner ”exploderar” inom 3 veckor
  1. Nu störtdyker försäljningen av bostäder i Stockholm
  2. Idag slog H&M:s senaste satsning AFound upp dörrarna – här är VA:s dom
  3. Den här skräckinjagande grafen visar hur Sveriges BNP riskerar att falla fritt i år
  4. Efter 100 000 simuleringar: AI har svaret på vem som vinner fotbolls-VM – och det är inte Tyskland
  5. H&M-aktien faller tungt på börsen idag – det här är anledningen

För dig som prenumerant