1 av 7
Bildspel: Valutan för en ny värld? Klicka vidare i bildspelet för faktarutor: Så ställer sig de svenska bankerna till bitcoin och tunga röster om bitcoin. Fotograf: TT

Vad en bitcoin egentligen är värd

Bitcoin är nätvärldens största snackis just nu. Åsikterna går isär kring kryptovalutans framtid. Men även om internetvalutan kraschar och slutar som en parentes så har vi kommit ett stort kliv närmare en digitalisering av finansmarknaden för bitcoin är en symbol för någonting mycket större. Och det kommer att skaka om banker och andra finansaktörer rejält.

Tror du att världen förändrades på World Economic Forum som ägde rum i Davos i januari? Tanken är inte orimlig, för tillställningen hade det ambitiösa mottot "reshaping the world" och länge var den här sortens möten mellan världens mäktigaste helt avgörande för världsutvecklingen. Sedan kom internet och förändrade allt. Framför allt betydelsen av att vara en mellanhand.

I dag sprids nya idéer och koncept lätt som en vind över världen och prövas, förkastas, byggs på och förändras i ett rasande tempo.

Teknologier och idéer behöver inte längre höga tillskyndare, de utvecklas och sprids ändå om de efterfrågas.

Ett koncept som har sina rötter i den här globala gräsrotsrörelsen och som dessutom i sitt eget maskineri till fullo anammar nätverkstanken är bitcoin.

I bitcoin och andra så kallade kryptovalutor, det vill säga digitala pengar som ges ut med hjälp av kryptering, ser förespråkarna verktyg som inte bara ska göra betalningar snabbare och billigare, utan även på riktigt digitalisera finansmarknaden.

Andra ser bara ett substanslöst verktyg för spekulation eller penningtvätt och tvivelaktig handel.

Låt oss skala av det tekniska utanpåverket och gå direkt till det verkligt revolutionerande med bitcoin, nämligen att det är en mellanhandsfri valuta.

Om du bara ska veta en sak om bitcoin så är det vad du behöver veta. För det är tillbaka till denna egenskap som större delen av intresset för och motståndet mot bitcoin kan härledas.

Mellanhänderna i finanssektorn är nämligen många, gamla och lönsamma. Det rör sig bland annat om betalkortsföretag, penningöverföringsföretag och banker. Men lika många som mellanhänderna är möjligheterna för kryptovalutorna att skaka om. Frånvaron av mellanhänder skulle innebära betydligt snabbare och billigare betalningar menar vissa.

Svensken är en flitigare kortanvändare än genomsnittseuropén och varje dag gör svenskarna miljontals köp med sina betalkort. När ett bankkort dras tas upp till 3 procent av summan i anspråk av kortföretag och banker i utbyte mot ett visst skydd för det säljande företaget och den köpande konsumenten.

Chris Dixon, partner på det amerikanska riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz och en av USA:s främsta affärsänglar inom IT-sektorn som bland investerade tidigt i bolag som Skype och Kickstarter, illustrerar betydelsen av betalavgifter genom att påpeka att vid en nätbetalning kan hälften av vinstmarginalen ätas upp av betalavgifter i stället för att återinvesteras i verksamheten, beskattas eller gå tillbaka till konsumenten.

"Av alla dessa val är det sämsta möjliga att ge bankerna 2,5 procent för att flytta data över internet", menar Chris Dixon.

Att skicka pengar över landsgränser kan vara en dyr och långsam process även om handlarna på marknaden är många. Företagen tar ibland närmare 10 procent av den överförda summan som betalning för sina tjänster.

Det rör sig om en global jättemarknad. Enligt Världsbanken skickar gästarbetare årligen hem drygt 400 miljarder dollar från rika länder genom den här sortens överföringar. För dessa vore blixtsnabba och avgiftsfria betalningar en uppenbar fördel.

De ivrigaste förespråkarna menar att kryptovalutorna är alternativet till de friktionsskapande mellanhänderna i dagens penningväsende.

Men handling väger tyngre än ord. I dagsläget har bitcoin nackdelar som begränsar användningen. Det är fortfarande inte helt lätt att överföra pengar från nationella valutor till bitcoin, överföringar kan ta tid och växelkursen svänger betydligt. Dessutom är allmänhetens kunskap om kryptovalutor liten och mediebevakningen fokuserar ofta på kryptovalutornas mörkare och mer sensationella aspekter.

LÄS ÄVEN: "Bitcoin i fritt fall efter tekniska problem"


Men det finns inga tecken
på att intresset för bitcoin kommer att avta. Tvärtom. Under slutet av förra året exploderade växelkursen för bitcoin. Sedan dess har ämnet varit uppe för diskussion på högsta nivå.

I slutet av januari höll staten New Yorks finansiella regleringsorgan en offentlig utfrågning om virtuella valutor för att utreda hur ett eventuellt regelverk kan byggas. I ett uttalande gjorde den högste tjänstemannen för myndigheten det klart att i valet mellan att motverka penningtvätt eller att tillåta innovation kommer det första alternativet alltid att väljas.

Under World Economic Forum i Davos var finansmarknadens digitalisering på agendan och Nobelpristagaren Robert Shiller kallade då bitcoin för en klassisk bubbla och som valuta betraktat en återgång till medeltiden. När Federal Reserve-chefen Ben Bernanke i november uttalade sig försiktigt positivt om kryptovalutor flög bitcoins växelkurs i taket medan den kinesiska Folkbankens ingripande mot landets gryende bitcoinmarknad i december fick kursen att falla tungt.

LÄS ÄVEN: "Därför är bitcoin bankernas största skräck" 

En svensk som är kritisk mot bitcoin är David Nordfors, han är forskare inom kvantfysik och tidigare knuten till Vinnova och Stanford. Han var med och startade KK-stiftelsen men är i dag ordförande för Silicon Valley-baserade IIIJ Innovation and Communication vars syfte är att stötta utvecklingen mot en innovationsekonomi. Han menar att bitcoin har fundamentala svagheter och vill inte beskriva det som en valuta utan snarare som ett virtuellt spekulationsobjekt.

"Jag vågar ha mina besparingar i kronor därför att det finns ett helt land som heter Sverige där det finns miljontals människor som skriver sina kontrakt och får sina löner i kronor. Bitcoin har ingen sådan ekonomi."

Förväntningarna på en stigande växelkurs lockar innehavaren att lägga sina bitcoin på hög i stället för att spendera dem, menar David Nordfors.

"När växelkursen går upp hundra gånger på ett år verkar vissa tro att det är ett argument för bitcoin. Men valutor är till för att köpa och sälja saker med. Budskapet är solklart: Köp inte pizza med bitcoin. Köp inte en bil heller, förresten. En billig bil 2010 skulle ju ha kostat sju miljoner dollar i efterhand, eller hur? Hade bitcoin haft en centralbankschef så hade den behövt avsättas så som bitcoinvalutan svänger."

"Jag tror att framtidens valutor kommer att handla om IT, kryptologi och databehandling. Men risken finns att folk kommer få en misstro mot alla nyheter efter bitcoin. Det kan bli som när dotcombubblan sprack och ingen ville röra dotcombolag på många år."

I en studie av David Yermack, finansprofessor vid New York University, över växelkursen de första elva månaderna förra året visades att bitcoin är mångdubbelt mer volatil än världens stora valutor samtidigt som den verkar leva i ett eget ekosystem och inte påverkas av de makroekonomiska händelser som flyttar andra valutor i gemensamma eller motsatta riktningar. Det försvårar för företag och privatpersoner som vill försäkra sig mot valutarisker. Växelkursens vilda svängningar har fått vissa förespråkare att argumentera för att insatserna borde fokuseras på att utveckla bitcoin som betalmedel snarare än som en fullödig valuta i konkurrens med de nationella valutorna.

När det påpekas att bitcoin inte backas upp av någon underliggande tillgång kontrar kryptotillskyndarna med att konventionella nationella valutor inte heller backas upp av något annat än centralbanken.

I slutändan handlar frågan alltså om huruvida man lägger sin tillit till algoritmer eller till långt ifrån felfria människor.

En som inte köper det argumentet är Björn Segendorff, forskare och rådgivare på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.

"Centralbankers och privatbankers balansräkningar har ett värde som man gör anspråk på via mynt, sedlar och bankkonton. Men det finns ingen tillgång av något slag som man teoretiskt skulle kunna göra anspråk på med hjälp av bitcoin. Det är en enorm skillnad", säger han.

Det har varit magert med officiella svenska uttalanden kring virtuella valutor och Björn Segendorff berättar att frågan inte ägnas någon särskild uppmärksamhet av Riksbanken utan ingår i den allmänna omvärldsbevakningen.

"Användningen av virtuella valutor är en ytterst marginell företeelse. En del centralbanker i andra länder som har uttalat sig om bitcoin har en annan roll än Riksbanken, till exempel tillsynsfunktioner eller konsumentskyddsfunktioner. Vårt mandat är att främja ett effektivt och säkert betalningsväsende och därför finns i dagsläget inget behov för Riksbanken att ta ställning."

Inte heller Finansinspektionen visar något särskilt intresse för kryptovalutor utan täcker frågan i en allmän omvärldsanalys. Enligt Johan Terfeldt, enhetschef på Finansinspektionens betaltjänstenhet, finns det i dag fyra-fem svenska bitcoinföretag registrerade hos myndigheten. Enligt honom har FI heller inte fått särskilt många klagomål på bitcoinföretag.

Svenska och internationella banker har inte ställt sig positiva till bitcoin. I november intervjuade VA Robin Teigland som är docent vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon berättade att svenska bitcoinentreprenörer upplevde att de motarbetades av storbankerna. Men sedan dess har det hänt saker.

LÄS MER: "Intervjun med Robin Teigland från november" 

"Alla har börjat fråga om bitcoin. En av de stora svenska bankerna har ringt och vill att jag ska komma och diskutera bitcoin med dem. 'Hur ska vi göra? Vad ska vi jobba med?', frågar de", säger Robin Teigland.

Men medan debatten pågår är gräsrötterna i full gång och letar tillämpningar att slå mynt av. Och etablerade riskkapitalbolag har i sin tur fått upp ögonen. Det Silicon Valley-basera-de riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz, vars grundare Marc Andreessen låg bakom den tidiga webbläsaren Mosaic som anses ha populariserat internet, gjorde i december förra året den dittills största investeringen i ett bitcoinföretag genom att satsa 25 miljoner dollar på plånbokstjänsten Coinbase. Samma månad växte Coinbases kundbas med 10 000 per dag.

LÄS MER: "Bitcoin-febern har nått Silicon Valley"

I det svenska riskkapitalbolaget Creandums globala databas över bitcoinekosystemet finns ungefär 320 företag av olika storlek och inriktning. Ett av företagen med störst intäkter är svenska Kncminer. Från sin bas på Birger Jarlsgatan i Stockholm har det mindre än ett år gamla företaget sålt specialdatorer för bitcoin-mining för över 200 miljoner kronor. Antalet svenska företag oavsett bransch med en liknande omsättningstillväxt är lätträknade.

LÄS: "Intervju med Creandum: Vi backar gärna de som fäller bankerna"
LÄS: "Intervju med Kncminer - svenskarna som tjänat mest på bitcoin" 


Enligt François Velde, senior ekonom vid Federal Reserve i Chicago, genomförs det i snitt 30 bitcointransaktioner per minut. Det kan jämföras med antalet Visatransaktioner på 200 000 per minut.

Än så länge är digitala valutor alltså inte mer än ett tomtebloss på den finansiella himlen, men i morgon kan det vara en supernova. För inte minst flyttar bitcoin den finansiella fantasifronten framåt. Ovanpå bitcoinprotokollet kan nämligen långt mer komplexa finansiella tjänster än pengaöverföringar byggas.

Peer-to-peer-lending, utlåning av pengar i ett nätverk till obekanta individer utan inblandning av andra finansiella aktörer, är något som skulle kunna växla upp rejält i omfattning med hjälp av kryptovalutor och slå mot storbankernas resultatrader.

Ett annat exempel är mikrobetalningar, det vill säga överföringar av ytterst små summor som inte är ekonomiskt gångbara i dagens betalsystem men har en mängd intressanta tillämpningar. I dessa ser Marc Andreessen från Andreessen Horowitz ett alternativ till medieföretagens problembarn betalväggarna. I stället för att erbjuda webbplatsbesökaren allt eller inget, så skulle mikrobetalningar kunna användas för att ta betalt en minimal summa för varje sidvisning, videospelning eller för en tidsenhet. På ett liknande sätt kan en liten kostnad för att skicka mejl införas - för liten för att påverka en vanlig användare men tillräckligt stor för att förstöra lönsamheten i spamutskick.

Andra arbetar med att återskapa finansiella funktioner i bitcoinvärlden. Tanken är att tillgångar representerade i bitcoin automatiskt ska matchas mellan köpare och säljare för att eliminera behovet av mellanhänder. David Morris, amerikansk analytiker och finansskribent, går längre och spekulerar kring möjligheterna att bygga in termerna i ett kontrakt i hårdvara eller mjukvara vilket enligt honom öppnar för en framtid med lån utan banker, kontrakt utan jurister och aktier utan mäklare. Ett befintligt exempel på den här sortens lösning är varuautomaten. När du stoppar in pengar och väljer vara har du uppfyllt din del av kontraktet och automaten ger ifrån sig sin vara.

LÄS ÄVEN: "Google pressar priserna - gratis aktiehandel"

Men bitcoinprotokollet öppnar för betydligt mer avancerade tillämpningar, till exempel bilar som blir obrukbara om inte lånebetalningar görs i tid. Mike Hearn, en av bitcoins huvudutvecklare, understryker dock att den här sortens tillämpningar av hårdvaruskäl ligger minst ett årtionde framåt i tiden.

Kryptovalutorna har alltså inte bara potentialen att omdana de befintliga betalningssystemen och finansiella tjänsterna utan även att skapa helt nya branscher och finansiella innovationer. I en sådan värld skulle många av dagens finansiella tungviktare få samma arbetsmarknadsutsikter som extremt välbetalda växeltelefonister.

I internets barndom var det svårt att över huvud taget koppla upp sig, och antalet tjänster var begränsat. För många var dock den enorma potentialen uppenbar även om inte alla enskilda tjänster var det.

I dagsläget dras kryptovalutorna med barnsjukdomar men deras uppenbara fördelar är lockande för generationer av internetanvändare som har vant sig vid enkelhet och delaktighet.

Löftet om blixtsnabba och avgiftsfria betalningar kanske inte kommer att infrias av bitcoin eller någon annan kryptovaluta inom en överskådlig framtid. Mer än något annat kanske bitcoin är ett uttryck för en önskan om vad pengar kunde vara i en digitaliserad tidsålder. När innovationerna inte kom inifrån finanssektorn tog internetfolket sakerna i egna händer. Nu är idén lanserad och den kommer inte att försvinna även om dess första manifestationer gör det.

Finansbranschen har länge varit en märklig värld. Den skyhöga lönsamheten till trots så stoppar höga regel- och kapitalbarriärer banbrytande aktörer eller produkter att kliva in. Apples och Samsungs tävlan kommer kunderna till del i form av allt smartare telefoner. Något liknande finns knappast inom finanssektorn. I dragkampen mellan kunderna och de finansiella företagen har de senare länge haft övertag.

Bransch efter bransch har fått se spelreglerna ändras av digitaliseringen. De stora finansiella aktörerna verkar dock inte ha alltför bråttom med att anpassa sig. Utan krävande konkurrens och krävande kunder finns det ingen anledning att på allvar utvecklas i en riktning som gynnar kunderna i form av snabbhet och lägre priser.

Men i en värld med livskraftiga alternativa penningväsenden skulle maktdynamiken skifta. Förutom en teknisk kapprustning mellan nya och gamla aktörer skulle kundernas förväntningar ändras. Ställda mot hotet från verklig konkurrens skulle finansjättarna pressas att hålla sig relevanta och innovativa.

"Folk som inte känner varandra har självorganiserat sig globalt och skapat något som faktiskt funkar och utmanar traditionella institutioner som vi har haft jättelänge", säger Robin Teigland.

"För mig är bitcoin en symbol för någonting mycket större, man måste se på helheten. Det handlar om att bryta ned den gamla synen på det finansiella systemet. Allt som har med pengar att göra börjar man ifrågasätta nu när bitcoin har ett sådant momentum. Folk börjar tänka: 'Wait a minute, varför ska vi göra så där och inte så här?'"

Finansiella innovationer i all ära, men den största lockelsen med kryptovalutor kanske ändå är att de lovar att öka konkurrensen inom finansindustrin.

Och där kanske vi har svaret på frågan vad en bitcoin egentligen är värd.

LÄS MER: "Intervju med Creandum: Vi backar gärna de som fäller bankerna"

---
Den här artikeln publicerades ursprungligen i magasinet. Klicka här för att utan kostnad provläsa ett nummer av Veckans Affärer.

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant