1 av 13
Bildspel: BILDSPEL - Klicka för att se några av världens hetaste svenskar internationellt. Anchisa Wallström, som är mer känd under namnet Foki, driver en av Sveriges största bloggar (fokis.se) och klädmärket Fokiwa som säljs på nätet och bland en rad återförsäljare. Hon studerade entreprenörskap på gymnasiet i Umeå och efter åtta år i Sverige flyttade hon tillbaka till Thailand. Fotograf: Robert Eklund / Stella Pictures

De är världens 77 hetaste svenskar

En halv miljon svenskar har valt att lämna sitt svenska hemland. VA.se har kartlagt de allra mest framgångsrika svenskarna utomlands.

"Dagens utvandring är tre gånger så stor som för hundra år sedan då många tog båten till USA."

Klicka >>här<< för att se hela listan med supersvenskar.

Framgångsrika fastighetsmäklare i New York, reklamare i London, kapitalförvaltare i Moskva, designchefer i Shanghai, livsmedelstillverkare i Ukraina, bloggstjärnor i Bangkok och direktörer i Paris. De är bara några av de 77 svenskarna som hör till de främsta inom sitt område och som lämnat Sverige för en internationell karriär.

Bland dem finns Skypegrundaren Niklas Zennström i London, finansmannen Thomas Sandell i New York, kapitalförvaltaren Karine Hirn i Shanghai och världsproducenten Nadir "Redone" Kayat i Los Angeles.

Men också personer som inte är lika kända för den breda svenska allmänheten, som Trita Parsi i Washington DC, lobbyisten Mats Persson i London och medieprofilen Anchisa Wallström i Bangkok.

Veckans Affärer har i en unik kartläggning synat vilka som är de mest framstående, antingen som tunga makthavare, kapitalstarka investare eller de främsta på sitt område och som har bosatt sig utanför Sverige.

Men innan fokus riktas mot dagens fixstjärnor behöver vi titta närmare på föregångarna.

Tetrapak grundades av Ruben Rausing på 1950-talet baserat på Erik Rausings innovativa förpackningsteknik och hade i början av 1980-talet vuxit till ett enormt privatägt bolag. Vid samma tid var Sverige ett land med ett fientligt samhällsklimat, globaliseringen stod för dörren och utmanade idén om folk-hemmet.

Företagen motsatte sig den hårda beskattningen på vinster, kapital och arv som höll uppe ett folkhem. Yuppier i snabba bilar och med mobiler stod i bjärt kontrast till den knegande genomsnittssvensken. Konfliktytorna var stora mellan företag och arbetare, entreprenörer och löntagare. Politikerna eldade på motsättningarna: Varför skulle inte vanliga löntagare också kunna äga andelar av bolag och tjäna pengar som kapitalisterna?

Det lades fram ett förslag om att skapa löntagarfonder. Företagarna blev chockade - konsekvenserna skulle bli ödesdigra. Familjen Rausing reagerade på förslaget om löntagarfonder med att i all tysthet utvandra till Storbritannien. När det upptäcktes 1984 ledde det till en stor samhällsdebatt.

"Man har alltid ett val och att lämna Sverige var ingen flykt, det var en flytt", sade Sigrid Rausing i en intervju 2006 och tillade:

"Om vi hade stannat i Sverige hade Tetrapak förmodligen inte funnits kvar i privat ägo eftersom vi inte hade haft råd med arvsskatten."

Andra svenskar utvandrade också, Adolf Lundin med sin familj till Schweiz och regissören Ingmar Bergman lämnade landet efter att ha blivit arresterad av polis mitt i sitt arbete på Dramaten, misstänkt just för skattebrott. Ingen gick säker. För dem somhade möjligheten saknades inte förebilder - aktieklipparen Erik Penser hade flyttat till den brittiska landsbygden redan 1976, där han än i dag är bosatt. Ikeagrundaren Ingvar Kamprad hade utvandrat till Danmark 1973 och Eva Hamrén-Larsson, dotter tillfastighetskungen Lars Erik Lundberg, flyttade till England 1983.

Den ökande handeln över landsgränser innebar också ökad rörlighet för människor. Faktum är att från början av 1970-talet och fram till i dag har cirka 1 miljon svenskar lämnat Sverige. Det kan ställas i relation till de cirka 1,5 miljoner svenskar som under perioden 1850-1930 lämnade landet, av vilka 1,2 miljoner bosatte sig i Nordamerika.

Dagens utvandring är med andra ord tre gånger så omfattande som för hundra år sedan då många tog båten för att fara tillAmerika.

"Svenskarna dras till den engelskspråkiga världen, mest populärt är London och New York."

En av de mest kända, samtida utvandrarfamiljerna är Jan Stenbecks. Han själv hade en internationell karriär, efter studier i USA och arbete på Wall Street gav han sig i kast med att förnya sin fars bolag och byggde upp ett modernt investmentbolag, mestadels från New York och Stockholm och senare även Luxemburg.

Familjen har fortsatt i samma bana - hans äldsta dotter Cristina Stenbeck bor med familj i London. Hennes syskon Sophie Stenbeck bor i Los Angeles och Max Stenbeck i New York - en talande bild av de svenska familjer som antingen genom en ärvd förmögenhet eller av egen kraft ges internationella möjligheter.

Men även framgångsrika direktörer har lämnat landet. Den internationellt mest kände svenske är Percy Barnevik, som flyttade till London redan på ABB-tiden, där han bor än i dag. Och tidigare Ericsson vd:n och styrelseproffset Carl-Henric Svanberg delar sin tid mellan London och Lausanne. Även den yngre generationen fortsätter att lockas av London. H&M-arvtagaren Tom Persson, som är son till Stefan Persson, bor där efter tidigare studier.

Svenskarna dras till den engelskspråkiga världen, mest populärt är London och New York. En tidig utvandrare till New York redan för fyra decennier sedan var en rödhårig ung tjej.

Ungefär samtidigt som 1968-vågen drog in över Sverige drabbades de unga av först Elvis- och sedan Beatlesfeber. Musiken var ett ställningstagande, en revolt. Barbro Ehnbom, student på Handelshögskolan, tog ett sabbatsår från doktorsstudierna och begav sig till USA 1970 med ambitionen att träffa sin idol - Elvis.

I New York skrev hon in sig för att läsa vidare på sin doktorsutbildning på Colombiauniversitetet. Sökte jobb, träffade förvisso inte Elvis, men fick en anställning. Snart avancerade hon på jobbet, blev befordrad och klättrade snabbt i karriären.

Plötsligt var hon ansvarig för marknadsundersökningar av förkylnings- och toalettartiklar på företaget Richardson-Vick Corporation, den firma som i dag går under namnet Vicks och mest är känd för en förkylningsprodukt med samma namn.

"Det gick fort. Jag stack ut, inte för att jag var tjej utan för att jag var annorlunda, kaxig med rött hår och från Sverige. Det var nästan omvänd diskriminering. Och jag såg det som att det skulle gå bra för mig, lika bra för mig som en ung man", säger hon i dag.

Från det jobbet till nästa - hon blir analytiker på Wall Street.

Det är 1970-tal och USA har en tillväxtboom. Sverige är långt borta. Hon gör karriär som analytiker på Wall Street-firman Rothschild där hon bevakar hälsoindustrin. Steget över till att jobba i branschen är inte stort.

"Jag var en av de första executive inom flera av de stora läkemedelsbolagen. Först som analytiker och sedan som investmentbankir på Wall Street", säger Barbro Ehnbom.

Hon var inte ensam om hungern att slå sig fram i metropolen New York, den största utmaning en svensk kan företa sig - världens finansiella och kulturella centrum och platsen där tiotusentals andra fajtas om exakt samma sak. Erkännande och framgång, och när man når dessa - vetskapen om att man kan närsomhelst förlora sin position. Barbro Ehnbom blev den första och enda kvinnan i ledningen för den amerikanska läkemedelsjätten som i dag heter Glaxosmithkline.

"Om du kan lyckas i New York, så kan du lyckas var som helst", säger Barbro Ehnbom på engelska.

"Numera betrakar jag mig som newyorkare", säger hon efter fyrtio år i staden, av vilka de senaste tjugo med egna rådgivningsfirma inom investeringar, Du Haan Groupe.

Barbro Ehnbom har en yngre syster i Sverige, Karin Ehnbom-Palmquist, som har stor kunskap om utlandssvenskar.

Hon har under lång tid jobbat på UD och tidigare varit svensk ambassadör i Australien och bott utomlands i tjugotvå år. Sedan fyra år tillbaka jobbar hon just med att organisera svenskar utomlands med föreningen Svenskar i världen. Ingen annan i Sverige har bättre internationell koll på dem som lämnat Sverige än denna förening. Det är de som gjort uppskattningar då Skatteverket saknar information om hur många som utvandrat.

"Det finns 550 000 svenskar som bor utanför Sverige, under kortare eller längre tid", säger Karin Ehnbom-Palmquist och tillägger att man inte räknar med dem som är på semester utan antalet bosatta. 

"De modigaste och mest företagsamma åkte först. Det gäller också i dag."

"Antagligen är det mer än så, men det är den uppskattning vi gjort."

Faktum är att inte ens Skatteverket vet hur många svenskar som lämnat landet då ett stort antal utvandrare inte anmäler sin utflyttning. Dock har det även i den officiella statistiken slagits rekord i antal registrerade utvandringar. I fjol lämnade 52 000 svenskar landet. Störst utvandring skedde till de nordiska länderna samt till engelskspråkiga länder. Drygt 3 000 personer valde att flytta till USA i fjol och 3 280 flyttade till Storbritannien. De mest populära Medelhavsländerna är Spanien och Frankrike.

Av den dryga halva miljonen svenskar utomlands är cirka 20 procent pensionärer som flyttat till ett varmare klimat, enligt Karin Ehnbom-Palmquist. Sedan tillkommer också så kallade "flyttfåglar", de som vänder hem på sommaren och åker ut under vintern.

"Majoriteten av utlandssvenskarna är förvärvsarbetande, studenter eller så har de flyttat för att de gift sig med någon utanför Sverige. Det är en väldigt heterogen grupp", säger hon och poängterar att arbete utomlands ofta är motivet till flytten.

Organisationen har fått en god bild av svenskarna utomlands genom sina cirka 120 ombud i 75 olika länder.

"Ombuden representerar oss som ett slags honorärkonsuler, som vi håller nära kontakt med bland annat genom träffar i Stockholm. Det svåraste för oss och andra är just att nå till utlandssvenskar, så den funktionen har våra ombud", säger hon.

Ett tydligt mönster bland utlandssvenskar att de flyttar runt i högre utsträckning än tidigare.

"Vi tycker oss märka att det är fler och fler som flyttar utomlands ett par år, vänder hem några år och sedan åker ut igen", säger hon och tillägger att hemflyttningar märks i statistiken: "Varje år återvänder 15 000-20 000 svenskar, vilket är den enskilt största grupp som kommer hit."

En annan stor förändring är samhällets inställning till denna grupp, menar hon. På 1970- och 1980-talet var det en förbisedd grupp. Regeringarna ansåg att de som lämnat landet inte heller med lätthet skulle kunna rösta i riksdagsval, något som nu-mera har förändrats.

"Särskilt var synen sådan att många ut-vandrade för att slippa skatt. Nu när förmögenhetsskatt och arvsskatt avskaffats så har inställningen förändrats", säger Karin Ehnbom-Palmquist.

Enkäter som gjorts av Svenskar i världen visar att många av de utlandsboende svenskarna är högutbildade, högpresterande och politiskt intresserade, även om de inte röstar i riksdagsvalen i lika stor utsträckning som de boende i Sverige.

Även om stigmat har försvunnit har en sak stått sig i mer än 150 år.

"Det sades om den stora utvandringen till Amerika att det var de modigaste och de mest företagsamma som åkte först. Det gäller fortfarande för dem som lämnar Sverige i dag."

Majoriteten av utlandssvenskarna - 100 000 - bor i USA. Där påträffas personer som den framgångsrike fastighetsmäklaren Fredrik Eklund på mäklarfirman Douglas Elliman i New York som under

kastning på 15,5 procent. Wall Street har noterat framgångarna och kapitalet har flödat in till fonden, han förvaltar därmed över 8 miljarder kronor. Forbes uppskattar hans förmögenhet till cirka 8 miljarder kronor. 

"Man vill tillhöra den stora världen och man vill utmana sig själv."

sina åtta år på firman sålt lägenheter för nära 1,3 miljarder dollar - motsvarande cirka 10 miljarder kronor. Men också denmedieskygge investeraren Thomas Sandell, som driver hedgefondsfirman Sandell Asset Management sedan 1998, och förvaltar 8 miljarder kronor. Tidningen Forbes uppskattar hans förmögenhet till cirka 8 miljarder kronor, vilket torde göra honomtill den rikaste svensken på Wall Street. En mindre känd utvandrare till USA är Trita Parsi, en av världens främsta Irankännare och en framstående expert på relationerna mellan USA, Iran och Israel som har gett ut två böcker i ämnet. Han bor med sin familj i Washington DC sedan han lämnade Sverige 2002.

"I mitt fall så handlade det främst om att de frågor jag brann för inom utrikespolitik enbart kunde adresseras i USA. Men det fanns även en tanke om att det professionella landskapet där inte hade samma restriktioner som jag ibland kunde uppleva i Sverige", säger Trita Parsi och tillägger att det amerikanska samhället är annorlunda.

"Det finns diskriminering i de flesta länder, men konkurrensen är så hård i USA att diskriminering blir väldigt olönsamt. Självklart finns det problem här med, men jämfört med Sverige är det mer mångkulturellt."

USA är det största utvandrarlandet, men nästan lika stor utvandring har skett till Spanien. Där finns 90 000 svenskar och ungefär lika många finns i Storbritannien.

Den enskilda stad med flest svenskar är London, där uppskattningsvis 40 000 svenskar är bosatta. En av dessa är Matias Palm-Jensen som med sin familj bosatte sig i den brittiska huvudstaden för två år sedan.

Matias Palm-Jensen är en känd profil i reklamvärlden. Han var med och byggde upp byrån Farfar som skördade stora framgångar, fick stora kundkonton och ännu fler priser i reklam-VM i Cannes. När gänget bakom firman lade ner bolaget, så var headhuntingfirmorna snabba med att erbjuda Matias Palm-Jensen jobb. Erbjudanden kom från hela världen och till slut valde han jobb på reklamjätten McCann i London 2011.

Vad var det som gjorde att han lämnade Sverige?

"Oavsett vilket land man kommer ifrån kan det kännas för litet efter ett tag, man vill tillhöra den stora världen och man vill utmana sig själv. Det är den ena förklaringen", säger han. "Den andra är att jag ville att mina barn skulle bli flytande på engelska."

Han menar att han också upplevde det 

"Förr eller senare vill man tillbaka till barndomsvänner, familj och släkt."

som svårt att ta nästa steg i karriären i Sverige.

"Det är svårt att göra det från Stockholm när man på morgonen kan få ett samtal om att man måste befinna sig på en middag i Milano samma kväll. Från Stockholm går kanske ett flyg ner, i London går ett plan varje timme. Det är lite lättare att ha London som bas - och sedan är också London kul!"

De tre barnen går i skola och familjen har kommit ordentligt på plats med sina två hundar.

"Någon sade till mig att London är en handelsstad, folk från alla möjliga länder samlas här. Efter sex månader känner man sig som en Londonbo", säger han.

"Sedan är det en mycket svårare plats att jobba på. Jag hade visserligen en internationell plattform innan jag flyttade, men det är ändå så att man känner att konkurrensen är otroligt mycket större."

Matias Palm-Jensens mor var fransyska, och hans far har bott i Frankrike i 35 år, så helt obekant är han inte med världen utanför Sverige.

"Jag hade en fot i den andra världen tidigt", poängterar han.

Hur kommer det sig att svenskar - och i synnerhet svenska reklamare - är så framgångsrika internationellt?

"Jag tror att det finns en inställning bland svenskar som passar bra - att vara jämlik och icke-hierarkisk. Det är värdeord som vi svenskar har i vårt dna, en ärlighet och snällhet. Det kanske låter paradoxalt för internationellt leder det inte någonstans, men vi har en trygghet - jag behöver inte gå över lik, för jag kan alltid gå hem", säger han.

"En kille jag träffade som är från Brasilien, han och många andra slåss för ett nytt liv, att inte behöva återvända till sitt hemland. Medan för oss, vad är det värsta som kan hända? Att få återvända hem till Sverige. Det är inte så farligt. Vi svenskar har det bra."

Att barnen kastats in i nya sammanhang på privatskolan i London har sina för- och nackdelar, menar han.

"De vet att detta är ett äventyr som vi bara ska göra några år. Att David Beckhams och Brad Pitts barn går omkring på skolan, och klasskamraterna pratar om att åka till Mystique på julen och frågar om man ska samåka med privatjet är något helt annat än Sverige. Barnen vet att detta inte är på rikigt utan ett äventyr och att vi sedan åker vi tillbaka. Jag menar, att träffa Mick Jagger på skolan är ju bara på låtsas. Efter två tre år börjar de tro att detta är det normala, så där går gränsen, vi kommer vända hem då."

När familjen återvänt till Sverige och barnen är större vill han göra en ny vända utomlands och han vet redan nu vilket land han ska till.

"När man ser fransoser vid restaurangbord kan man tro att de är väldigt högljudda och inte konflikträdda. Men då är de bland vänner, annat är det på kontoret. Frankrike är de strukna skjortornas värld. Jag tror jag kan åstadkomma mycket i Frankrike."

Karin Ehnbom-Palmquist på organisationen Svenskar i världen konstaterar att många som Matias Palm-Jensen som planerar vändorna ut i världen, till slut åter-vänder till Sverige.

"Förr eller senare vill man tillbaka till barndomsvänner, familj och släkt. Men många säger att deras förvärvade erfarenheter inte uppskattas till fullo när de har återvänt. Vi måste bli bättre på att dra nytta av de hemvändande utlandssvenskarna."

Trita Parsi har inte bott i Sverige på drygt ett decennium. Han konstaterar att även om han ogillar en rad saker med USA, exempelvis deras syn på våld, är beslutet att vända hem svårt.

"Det är inte ett lätt beslut att flytta tillbaka om det innebär att mina tre barn kan komma att utsättas för den främlingsfientlighet som tycks växa i Sverige just nu med tanke på att de inte alls upplever sådant i den delen i USA som vi bor i."

Karin Ehnbom-Palmquist ser Trita Parsi och den halvmiljon svenskar som ännu inte vänt hem som en stor resurs som borde användas bättre.

"Det är en viktig grupp att värna om. De kan hjälpa till med att främja bilden av Sverige." 

SÅ GJORDE VI
VA:s lista bygger bland annat på samarbete med Svenskar i världen, vars cirka 120 ombud runt om i världen har fått nominera framgångsrika utlandssvenskar. I kartläggningen har vi bedömt ekonomisk makt, inflytande och framtida förutsättningar. 

Klicka >>här<< för att se hela listan med supersvenskar. 

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant