2 av 5
Bildspel: Daniel Ek är Spotifys ansikte utåt. Musiktjänstens värdering tickar stadigt uppåt - men det gör också förlusterna. Fotograf: TT

De nya nätmiljardärerna jagar Kamprad

Grabbarna på Spotify, Mojang, King och Klarna har rekordsnabbt blivit rekordrika. Och till skillnad från förra hajpen verkar värderingarna på deras nätslott hålla. Det svenska internetundret har numera världens ögon på sig och en sak är klar - de digitala miljardärerna kommer att bli fler.

PÅ FYRA ANONYMA adresser runtom i Stockholm - alla en bra bit från IT-bubblans Stureplan - ligger Spotify, King, Klarna och Mojang. Fyra bolag som på bara några år nått värderingar som gjort grundarna till miljardärer och satt en andra svensk IT-våg på världskartan.

MISSA INTE:  "Hela listan: Sveriges 136 miljardärer" 

Inget av bolagen är äldre än tio år och att det går att på relativt kort tid bygga företag med miljardvärderingar med Stockholm som utgångspunkt har inte bara sin bakgrund i vi svenskars teknikvänlighet och den moderna infrastrukturen.

Det handlar också om att det finns erfarna entreprenörer och ett växande intresse från det globala riskvilliga kapitalet som gör det möjligt att expandera tillräckligt snabbt för att hålla undan konkurrenterna.

Mobilspelssuccén King, som med "Candy crush saga" skapat årets mest beroendeframkallande spelfluga, kan spåra sina rötter direkt tillbaka till IT-pionjären Spray. Det var där de fem grundarna Sebastian Knutsson, Thomas Hartwig, Lars Markgren, Patrik Stymne och Riccardo Zacconi arbetade tillsammans för första gången. När Veckans Affärer nyligen (nr 47-48) intervjuade grundaren och produktchefen Sebastian Knutsson var han snar att framhålla att företaget gått med vinst ända sedan 2005, en prestation Spray aldrig riktigt lyckades med.

EN ANNAN LÄRDOM som förenar dessa snabbväxande bolag är att man ser möjligheten att bygga tjänster på internet som från början är globala, vilket gör intjäningspotentialen mångdubbelt större.

I Kings fall var den globala internettrenden sociala spel på Facebook och mobilen.

"Någon gång 2008 eller 2009 stod det klart för oss att de stora webbportalerna stadigt tappade trafik", säger Sebastian Knutsson. "Det märktes först i USA där räckvidden snabbt halverades när Facebook började ta plats. Så på hösten 2010 valde vi att avdela nästan hälften av organisationen för att fokusera på Facebook."

Satsningen lönade sig. "Candy crush saga" är det mest spelade spelet på Facebook och den app som drog in mest pengar i Apples Appstore under 2013.

LÄS MER: "Svenskar drar in enorma summor via Apple"
 
Ett annat framgångsmått är de återkommande ryktena om en nära förestående introduktion på Nasdaq, då till en värdering på över 5 miljarder dollar - beräknad utifrån att King faktiskt drar in otroliga 700 miljoner kronor i månaden på småsummor från sina spelare.

Värderingen känns snarare försiktig i jämförelse med musiktjänsten Spotify, som i december tog in ytterligare 250 miljoner dollar i kapital till en värdering av 4 miljarder dollar. Och det trots att förlusttakten ökar.

I efterhand känns det rätt självklart att världens mest uppkopplade folk, som gjort illegal fildelning till en nationalsport, också skulle bli det land där det lagliga alternativet föddes. Även Spotifys rötter går tillbaka till de svenska IT-pionjärerna.

Grundaren Daniel Ek hoppade av KTH efter bara ett par månader för att i stället arbeta sig upp på snabbväxande IT-bolag som Stardoll och Tradedoubler. När han började fila på idén om en laglig musiktjänst så hörde han av sig till Tradedoublergrundaren Martin Lorentzon som blev den förste investeraren. Sedan följde Napstergrundaren Sean Parker och välkända investerare som Fidelity och Goldman Sachs, men också lite oväntat Coca-Cola. Allt som allt har Spotify till dagens datum dragit in över en halv miljard dollar i riskkapital och penningbehovet verkar inte avta.

Fredrik Cassel är partner på Creandum, ett venture capital-bolag som profilerat sig med tidiga investeringar inom nordisk IT bland annat i Spotify.

"När jag började på Creandum 2003 fanns det ett sporadiskt intresse för svenska bolag. King fick ju redan 2005 in pengar från utländska fonder som Apax och Index, så fenomen är inte helt nytt. Men de senaste fem åren har Norden haft ett bra och starkt varumärke som drivits av bolag som Skype, Klarna, Spotify, och nu senast Supercell och Rovio."

"Entreprenörerna har också blivit mycket mer internationella i sitt sätt att bygga tidiga bolag."

Det ökade intresset från riskkapitalister leder till en kompetentare genomlysning av även onoterade bolag som Spotify. För att gå in i ett tidigt skede kräver de full insikt i företagets aktuella position.

DET HANDLAR INTE längre bara om att visa på tillväxt, utan framför allt att kunna tjäna pengar. "Värderingar av riktigt små bolag är mycket godtycke, det handlar mer om vad marknaden kan betala. Men vid större investeringar baserar man sig på underliggande siffror och isolerar vad som driver vinst och tillväxt. Man tittar på existerande marknader och ser om det är troligt att få samma genomslag på fler om samma mönster följs", säger Fredrik Cassel.

Ett annat bolag som varit mycket framgångsrikt på att få in kapital är den snabbväxande betalningstjänsten Klarna. Klarnas tjänst ger e-handlare möjligheten att fakturera och internetshoppare möjligheten att betala utan att lämna ut kortuppgifter.

Den första investeringen kom från affärsängeln Jane Walerud. Som grundare av Bluetail kunde hon räkna hem ett rejält kapital under 1990-talet och har dessutom fungerat som mentor för Handelsstudenterna och Klarnagrundarna Sebastian Siemiatkowski, Victor Jacobsson och Niklas Adalberth.

År 2010 fick Klarna 100 miljoner från Silicon Valley-baserade Sequoia Capital som tidigare investerat i bland annat Apple och Google. Affären sågs allmänt som ett kvitto på att Stockholms IT-bransch tagit steget ut på den internationella marknaden och höjde intresset ytterligare från det utländska riskkapitalet. I höstas värderades Klarna till 8 miljarder kronor.

LÄS MER: "Klarna sågades - nu värt 8 miljarder" 

Niklas Adalberth är i dag vice vd och förstår att man kan befara att det är ytterligare en IT-bubbla på gång när man hör om de höga värderingarna.

"Efter IT-yran finns det väl fortfarande en stämpel kvar på snabbväxande IT-bolag, men vi kan alltid berätta att vi faktiska är lönsamma. I dag är det ett annat tänk där lönsamhet prioriteras och riskkapital inte tas för givet."

DATASPELSSUCCÉN "MINECRAFT" BESKRIVS ofta som ett klassiskt svenskt snilleblixtföretag. En ensam utvecklare, Markus Persson som är mer känd under sitt nätalias Notch, arbetar på Stockholms spelutvecklare, bland annat King och utvecklar spelet "Minecraft" på fritiden. Onlinespelet är ett upptäckarspel där man vandrar omkring i ett okänt landskap som dessutom kan omformas genom att bryta olika material för att bygga nya strukturer.

Redan under testperioden kunde Notch säga upp sig och satsa helt på att slutföra utvecklingen. Tillsammans med Jakob Porsér och vd Carl Manneh grundar han i slutet av år 2010 Mojang som redan andra året omsatte 1,5 miljarder - en majoritet av omsättningen är ersättningar för spelrättigheter som går rakt in på Notch bankkonto.

"Hela resan med Mojang har varit smått overklig", säger Carl Manneh. "För oss handlar det på daglig basis om att göra spel. De finansiella framgångarna är framför allt ett kvitto på att vi gör rätt saker."

Mojang är fortfarande ett helt fristående bolag som ägs av grundarna med Markus Persson i spetsen. Men riskkapitalet hör av sig med jämna mellanrum - och med allt högre värderingar.

"I början kändes det väldigt orealistiskt. Nu har vi fått så många förslag på investering och uppköp och tankar kring hur det kan gå till att man vant sig vid tanken."

Carl Manneh är dock helt på det klara med vad framgångarna bottnar i. Och det handlar inte om riskkapital.

"Vår styrka gentemot konkurrenterna är vårt community, det nätverk som finns runt alla dem som spelar 'Minecraft'."

Markus Persson har från grunden byggt spelet i en direkt dialog med slutanvändaren på ett mycket nyskapande sätt. För honom var det ett ideologiskt val.

"Vi har en liberal syn på hur 'Minecraft' får användas. Många känner att de är delägare i framgången, de har fått tjäna pengar på Youtubefilmer eller skapa plugin till spelet. Det ligger ett jättevärde i vår relation med vårt community."

Mycket talar för att dagens värderingar för svenska nätreprenörer inte är luftslott.

"Fem år fram i tiden har vi folk med både tid och riktigt djupa fickor. Utan tvivel kommer det att bli bättre för entreprenörer som vill bygga tillväxtföretag med bas i Norden", säger Fredrik Cassel på Creandum. 

MISSA INTE: "Hela listan: Sveriges 136 miljardärer" 

NYA NÄTMILJARDÄRER

MARTIN LORENTZON; Spotify; 3 mdr kr

DANIEL EK; Spotify; 3 mdr kr

MARKUS PERSSON; Mojang 2,5 mdr kr

SEBASTIAN KNUTSSON; King; 1,6 mdr kr

PATRIK STYMNE; King; 1,6 mdr kr

LARS MARKGREN; King; 1,6 mdr kr

THOMAS HARTWIG; King; 1,6 mdr kr

VICTOR JACOBSSON; Klarna; 1 mdr kr

SEBASTIAN SIEMIATKOWSKI Klarna; 1 mdr kr

NIKLAS ADALBERTH; Klarna; 1 mdr kr

För hela miljardärslistan med alla texter, bilder, analyser och intervjuer.
Se Veckans Affärer nummer 51-52 2013. 

Relaterade artiklar


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST