Barack Obama beundrar Volvos nya hybridbussmotor Fotograf: Scanpix

Innovationstrenden skapar nya affärer

Barack Obama är inte ensam om att imponeras av Volvos nya hybridbussmotor. Svenska storbolag håller världsklass när det gäller innovation där idéerna i dag kommer lika mycket utifrån som inifrån. Den hetaste trenden, "open innovation" vänder helt upp och ned på sättet att skapa nya affärer.

Torslanda på Hisingen i Göteborg. Året är 2005. I styrelserummet har Volvokoncernens ledningsgrupp just samlats för ett av årets månatliga produktutvecklingsmöten. Utanför skiner en blek novembersol. Varningarna om den globala uppvärmningen från FN:s klimatpanel, IPCC, har fortsatt komma sedan den senaste rapporten fyra år tidigare.

"Vi ska bli de tunga fordonens Prius", slår de kostymklädda herrarna fast under ledning av den dåvarande koncernchefen Leif Johansson.

Beslutet har föregåtts av en diskussion om hur Volvokoncernen om några år kommer att ha löst problemen med kväve- och partikelutsläpp. Koldioxiden sågs definitivt som nästa stora utmaning och Volvo ville ligga i framkant.

"Det var ju inte så att det fanns någon efterfrågan på en hybridlösning då. Nej, det var helt enkelt så att ledningen var tvungna att bestämma sig för att det här var den rätta vägen att gå och att det var viktigt. Ett slags teknisk bollkänsla", minns Volvokoncernens teknikchef Torbjörn Holmström som var en av deltagarna på mötet.

"De hundratals miljoner vi satsat på att utveckla en hybridmotor har utmanats i varje budget sedan dess."

Nästan sex och halvt år efter koncernledningens beslut, eller närmare bestämt den 4 september 2013, är USA:s president Barack Obama på ett unikt besök i den svenska huvudstaden.

Bland många innovativa och energieffektiva tekniska lösningar är det just Volvokoncernens parallelldrivlina för plugin-hybrider som han valt att titta på när han på eftermiddagen besöker Kungliga Tekniska högskolans bibliotek. Barack Obama var klart intresserad av tekniken som enligt Volvokoncernen minskar bränsleförbrukning och utsläpp med nästan 80 procent jämfört med vanliga dieselbussar.

Hybridbussarna, som bara fanns i tanken på mötet i februari 2007, är nu i produktion och ett drygt tusental är sålda.

"Nästa steg är plug-in-hybriderna som går på fältprov i Göteborg just nu", berättar Torbjörn Holmström. Han är liksom hela koncernen stolt över beslutet som först nu börjar bära frukt.

"Det krävs en ledning som är tillräckligt trygg för att sticka ut, för det är ett stort risktagande. Många vd:ar blir tillsatta för att skapa lönsamhet på kort sikt och byts ut var tredje år. Då är inte innovation aktuellt och man tappar det visionära och strategiska", anser Sofia Börjesson, professor på Chalmers i Göteborg med inriktning på innovation management.

"Det räcker inte heller att ha en ledning som pratar om innovation, vilket alla gör nuförtiden, utan att faktiskt se till att det också händer. Ledningens inställning är förstås långt ifrån den enda viktiga framgångsfaktorn men där finns en avgörande kraft", lägger hon till.

Exemplet från Volvo till trots är det endast undantagsvis som idéer i storföretagen föds i ledningsgruppen. De flesta idéer kommer någonstans nedifrån organisationen, menar Ivo Zander, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet med inriktning mot entreprenörskap.

"Det man ofta glömmer bort när man pratar om innovation i storföretag är att medarbetarnas idéer ska igenom många hållpunkter och avdelningar, som FoU-labbet, produktion, sälj och marknad och företagsledning. Alla undrar vilken upp-sida som finns just för dem och tänker att det de redan gör kan de och allt annat inne-bär en risk eller stökar till tillvaron."

Storföretag är ett system, menar Ivo Zander, och hur man riggar systemet spelar stor roll. Inte bara hur innovativa dina medarbetare är.

"Du är på tillverkningsavdelningen och någon vill göra ett test med en annorlunda sak. Om du utvärderas efter kapacitetsutnyttjande i produktionen är du inte särskilt intresserad."

Utmaningarna för storföretag är att de är fångar i sin egen logik att vara just storföretag, det vill säga de är duktiga på att göra samma sak om och om igen, menar Sofia Börjesson.

"Stora företag är dåliga på innovation just därför att de är byggda för att vara bra på stora volymer, rationalitet och inbyggd byråkrati. Det kommer ur storlek."

Att styra om mot mer innovationsinriktade utvärderingsmått är ett sätt att komma ifrån konservativt tänkande. I Sandvik, som för tredje året i rad tagit plats på Thomson Reuters lista över världens hundra mest innovativa företag, mäts exempelvis hur stor andel av den totala faktureringen som utgörs av produktlanseringar de senaste fem åren.

"Redan i dag när vi ligger på 30 procent får vi en klapp på axeln. Men vi satsar på att hamna runt 45 procent om några år", säger Sandviks FoU-chef Olle Wijk.

"Samtidigt är det en siffra som är svår att jämföra mellan olika företag, exempelvis en bilfabrik som ger ut nya modeller med jämna mellan-rum och Sandvik som jobbar med nya material i långa testperioder eller olika typer av maskiner där vi kräver större förändringar för att de ska räknas som en ny produkt."

Även Autoliv som ofta förekommer i sammanhang där innovativa svenska storföretag lyfts fram har sin forskning centraliserad. Av bolagets 54 000 anställda arbetar 4 700 inom forskning och utveckling. Autolivs grundforskning som sker inom Autoliv Research, ALR, står förvisso bara för 1 procent av styrkan, men har visat sig otroligt viktig för innovationsarbetet.

"Jag skulle tro att åtminstone i 30 till 50 procent av koncernens nya produktkoncept har ALR varit inblandat genom vår forskning på trafiksäkerhetsområdet med bas i Sverige. Ett exempel är sidokrockkudden och krockgardinen som skyddar bröstkorg och huvud vid sidokollisioner och som i dag är några av våra enskilt största produkter ", säger Jan Olsson, forskningschef på Autoliv.

På hans forskningsenhet är det högt i tak och tilltron från Autolivs högsta ledning är stor.

"Man kanske är lite miljöskadad, men jag tycker att vi tar ut svängarna rejält. Ingen annan av våra konkurrenter försöker förstå behoven i verklig trafik. Vår forskningsavdelning består av ett femtiotal personer, varav hälften är anställda. Resten är småföretagare eller akademiker som fysiskt sitter utanför företaget men med vilka vi har en intensiv relation."

Den behovsstyrda forskningen på Autoliv har under många år fokuserats på fotgängare som är en överrepresenterad grupp i trafikrelaterade olyckor. Bland annat har Autoliv tillsammans med Volvo lanserat en airbag som löses ut om den kommer i kontakt med fotgängare.

"Vi har lagt många års forskning på system som kan detektera och skydda fotgängare, men nu börjar det betala sig", säger Jan Olsson.

Ett spännande forskningsområde där Autoliv har för avsikt att ligga i framkant är den växande elbilsmarknaden.

"Efter en trög start ser vi ett tydligt växande intresse för elbilar, framför allt i Kina, men vi ser också katastrofer som bränder och annat. Vi har jobbat inom detta område några år för att lära och förstå problematiken men nu har vi en del förslag som vi tror kan göra elbilar säkrare", avslöjar Jan Olsson.

En annan hajp som än så länge bara är sin linda är 3D-tekniken. För att söka egna svar på hur den kan användas i större skala eller om den kan användas över huvud taget har Sandvik beslutat genomföra en forskningssatsning.

"Förra veckan offentliggjorde vi att vi kommer att sätta in tolv till femton ingenjörer och designer för att under ett antal år verkligen utreda hur vi kan använda 3D för att tillverka våra befintliga produkter parallellt med att hitta nya produkter. Vi har ju en viss erfarenhet av att tillverka prototyper i plast och även ett sådant här projekt kommer att vara väldigt materialinriktat", säger Olle Wijk.

Även om Sandvik kommer fram till att 3D-tillverkningstekniken inte är användbar är det ändå en satsning som är värd att göra, menar han.

"Då vet vi ju det. Normalt pratar vi inte om den här typen av satsningar utanför företaget men här råder en sådan hajp så vi vill visa omvärlden vad vi gör", tillstår han.

Hans Lööf, innovationsforskare på KTH, menar att det är viktigt att skilja på högteknologiska storföretag som Sandvik och storföretag inom bulkproduktion.

I det andra fallet är det stort fokus på processinnovationer, en klok outsourcingstrategi och effektivitet. De har en relativt liten andel FoU. I de de högteknologiska företagen är konkurrensen om att ligga i framkant stenhård.

"Gapet mellan vad dessa företag behöver veta för att utveckla sina produkter, kunskap som man besitter i företaget och till det som finns någonstans därute, ökar för varje år som går", menar Hans Lööf.

För att minska detta kunskapsgap försöker de högteknologiska storföretagen hitta olika lösningar, alltifrån allianser till att lägga sin forskning i en miljö som har den kunskap man behöver. Astrazenecas beslut att flytta sitt huvudkontor och bygga ett nytt forskningscenter i Cambridge, ett av världens hetaste ställen för forskning kring läkemedel och bioteknik just nu, är ett typexempel.

Att hämta idéer från studenter är en annan lösning på öppen innovation som är på frammarsch.

På scenen på Fotografiska i Stockholm står 23-åriga Adrian Perez Zapata. Han studerar industridesign på Universidad San Buenaventura i Medellin i Colombia. Tolken översätter till engelska när han med en viss nervositet beskriver sitt bidrag till årets designtävling i Electrolux regi, Design Lab 2013.

"Det är lite av magi och och lite av utopia", säger han och det går inte annat än att hålla med när man på presentationsfilmen ser hundratals små robotar flyga omkring i hemmet med uppdraget att städa. När uppdraget är utfört återvänder de till centralenheten, släpper ifrån sig smutsen och ger sig ut på en ny vända. Alltmedan du kan syssla med annat.

Hans bidrag, Mab, blir också årets vinnare av de åtta som kommit hela vägen till final. Tävlingen är ett exempel på hur Electrolux med hjälp av designstudenter över hela världen tar in idéer utifrån, lyfter blicken från den mer vardagliga, stegvisa innovationsprocessen och får ny energi. Men den är också ett sätt för Electrolux att fylla på sin organisation med duktiga designer.

Precis som i Electrolux baseras SCA:s innovationsarbete på konsument- och kundinsikt, i det senare fallet alltifrån slutanvändarna till vårdgivarna.

"För att fånga trender och nyheter och vara nära konsumenterna har vi våra innovationscenter spridda över hela världen. En annan grundpelare är våra såväl tvärfunktionella som tvärkulturella projektgrupper där vi blandar kompetenser från alla delar av företaget och från olika länder. Olika perspektiv skapar ett kreativt klimat och bättre lösningar", menar Ulrika Kolsrud, forsknings- och utvecklingschef på SCA:s affärsområde personal care.

Vid sidan av att jobba nära sina leverantörer jobbar SCA också med öppen innovation genom att bjuda in externa idégivare i särskilda utmaningar som bland annat genomförs i samarbete med Innocentive, ett amerikanskt företag som specialiserat sig på att hitta idéer genom crowdsourcing i ett högkvalificerat nätverk av problemlösare.

Jan Olsson på Autoliv ser öppen innovation som både ett hot och en möjlighet. Svårigheten har att göra med att verksamheten är omringad av en diger patentportfölj samtidigt som ett mer öppet innovationsklimat kan ge upphov till idéer från helt andra branscher.

"Nyligen lanserade vi en helt ny gasgenerator för våra krockkuddar. Idén kommer ursprungligen från Aga och bygger på knallgas. Den har samma funktion som tidigare lösningar men är mindre, lättare och ger grönare restprodukter", berättar Jan Olsson.

Google lyfts ofta fram som ett av världens mest innovativa företag. Annika Steiber, forskare på Chalmers, fick möjligheten att studera Googles innovationsförmåga inifrån under ett års tid. I hennes slutsatser framkommer bland annat vikten av att kunna bedriva innovation och produktion parallellt.

Men att alla medarbetare är involverade i innovationsprocessen som på Google tror Sofia Börjesson på Chalmers inte är gångbart för mogna industriföretag som exempelvis Alfa Laval eller Volvo, bolag som ändå har en historia av att vara innovativa i sig.

"Google lyfts alltid fram som exempel, men är kanske inte jämförbart eftersom innovation är dess hela existens. Dessutom är de oerhört lönsamma så det är givetvis enklare om och när en del projekt inte lyckas. På stora etablerade industriföretag kan inte alla jobba med innovation, det är inte rimligt. Då skulle de gå under. Däremot är det viktigt att hela organisationen är medveten om att det behövs och att det finns en acceptens, inte minst från ledningen", menar Sofia Börjesson.

De flesta tror att storföretagen står sig slätt mot nytänkande entreprenörer när det gäller de stora, mer omvälvande innovationerna, de disruptiva, som kanske helt ersätter den befintliga affären med något nytt.

Men storföretagen har många konkurrensfördelar när tillfället uppstår.

"Ett storföretag kan inte sträva efter att vara disruptivt men ska kunna agera när tillfälle ges. Det kräver ett uthålligt innovationsarbete, en innovativ miljö och resurser. De som generar ständig förnyelse, kommunicerar med krävande kunder och befinner sig i en stark konkurrens har större sannolikhet att lyckas", konstaterar KTH-forskaren Hans Lööf.

ABB, som korats till årets vinnare av Svenska Innovationspriset, är ett utmärkt exempel.


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. ”Dags att fyndköpa nischbanken som lockar med hög direktavkastning”
  3. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  4. Personalslakt på Fingerprint Cards: Tre av fyra får gå från Skånekontoret
  5. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis
  5. Största kursrallyt på två decennier: Så kommenterar proffsen H&M:s uppvisning

För dig som prenumerant