Fotograf: Anders Wiklund/Scanpix

KTH: "Vi har identifierat stora kunskapsluckor"

Forskare på KTH som har kartlagt vad som är känt om nanomaterialens risker och möjligheter har kommit fram till att det finns stora kunskapsluckor.

Nanomaterial är ett material som innehåller partiklar, antingen fasta eller lösa eller i luft, som i någon dimension har en storlek mellan 1 till 100 nanometer. Det är ett hett ämne som skapat förväntningar på innovationer på flera områden, exempelvis miljöteknik, informationsteknologi, materialutveckling och medicinteknik.

Men oron att nanomaterial kan vara miljö- och hälsofarliga är påtaglig.

MISSA INTE: "Nya vågkraftverk imiterar hjärtats rörelser"

Därför behövdes det en kartläggning av hela nanomaterialens livscykel som undersöker hur riskerna ser ut under livscykelns olika stadier.

För att kunna bedöma för- och nackdelar med ett nanomaterial jämfört med andra produkter behöver man titta på hela livscykeln , säger Göran Finnveden, professor och vicerektor för hållbar utveckling vid KTH och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Det finns nya typer av litiumbatterier som innehåller nanomaterial som är mer energikrävande att tillverka än vanliga batterier, men som i längden ger energivinster vid användning i fordon för att de håller betydligt längre än vanliga batterier.

Nanocellulosa är baserat på förnybart material och kan användas för att tillverka kompositmaterial som kan vara lättare och starkare än material gjorda av fossila bränslen. Nackdelen är att mycket lite är känt om materialets miljö- och hälsoeffekter.

För att vi ska kunna ha en säker hantering av nanomaterial och för att kunna identifiera möjligheter i ett livscykelperspektiv så krävs mer forskning och bättre data och analysmetoder , säger David Lazarevic, den andra forskaren bakom studien, i pressmeddelandet. Vi behöver veta mer om det här .

KTH-rapporten ska bli ett underlag till den statliga utredningen En nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial .

MISSA INTE: "Fossil energi får glödhet konkurrent"

Några av de vägar framåt som KTH-forskarna har identifierat:
1. Metoder för karaktärisering av nanopartiklar.

2. Trovärdig information till användare. Märkning och annan information behöver utformas så att användare i företag, organisationer, myndigheter och konsumenter kan fatta egna beslut.

3. Mer kunskap om vilka mängder samhället använder av nanomaterial, i vilka tillämpningar och i vilka former.

4. Bättre kunskap om utsläpp av nanomaterial vid användning, avfallshantering och vid tillverkning av nanomaterial.

5. Mätningar. Exempel på sådana mätningar kan vara exponering i arbetsmiljö, exponering av konsumenter, flöden i vattenreningsanläggningar, flöden i samband med återvinningsprocesser och annan avfallshantering

6. Modeller för exponeringsanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.

7. Metoder för miljöpåverkansbedömningen i livscykelanalyser behöver vidareutvecklas och anpassas för nanopartiklar.

8. Livscykelanalysdata för nanomaterial. Livscykelanalyser är starkt beroende av databaser och dessa har utvecklats under det senaste decenniet för traditionella material och tillverkningsprocesser. Det finns dock stora brister avseende nanomaterial. Livscykeldata är nödvändiga för att kunna bedöma potentiella för- och nackdelar med nanomaterial i livscykelperspektiv.

9. Metoder att ta fram livscykeldata för nya teknologier. Nanoteknologi är ett område under stark utveckling. Det gäller även produktionsprocesser och miljöprestanda för dessa.

10. Samverkan mellan industri, myndigheter och forskning. Även internationell samverkan, men med svenskt perspektiv.

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant