1 av 6
Bildspel: 1967. Gunilla Herlitz börjar i klass 1B i idylliska lilla Ösby Skola i Stockholms mest exklusiva bostadsområde Djursholm.

"Jag skulle vända företagskulturen"

Mediesveriges mäktigaste kvinna har SEB att tacka för sin karriär. Efter att ha basat för både DI och DN har Gunilla Herlitz nu fått i uppdrag att rädda Bonnier från tidningsdöden.

1983.

"Sommaren 1983 praktiserade jag på SEB:s garantiavdelning. Det var så fruktansvärt tråkigt att jag parallellt med sista året på Handels gick Poppius dagspressutbildning på kvällstid", säger Gunilla Herlitz, i dag vd för Dagens Nyheter och affärsområdeschef för Bonnier News Sweden.

1984.

Nyutexaminerad från både Poppius och Handelshögskolan sökte hon jobb efter jobb utan att få napp. En fredagskväll var hon på fest och fick höra att en av Svenskans sommarvikarier skulle meddela sitt avhopp på måndagen. Måndag morgon ringde hon upp SvD och sa: "Jag vet att ni fått en lucka." Chefen i andra änden häpnade - det var 15 minuter efter att "luckan" själv ringt och avböjt sommarjobbet.

Så fick hon jobb som reporter på SvD:s näringslivsredaktion. Första uppdraget var klassiskt: presskonferens.

"Jag tror att det var Asea, men jag minns inte säkert."

I oktober födde hon barn och när det var dags att börja jobba igen hade vinden vänt på ekonomijournalistmarknaden.

"Då hade Stockholmsbörsen fått ett uppsving och folk förstod att det kanske inte var så dumt med en reporter som också hade examen i nationalekonomi", säger hon. "Men då tyckte jag att jag behövde se verkligheten och jobba på ett vanligt företag."

1986.

Så hon började på Wildeco, kommuniktionsbyrå inom ekonomisk information. Tre veckor senare ville Hasse Olsson, chefredaktör på Dagens Industri, värva henne. Hon tackade nej eftersom det kändes pinsamt att sluta så snabbt. Ett år senare ringde hon tillbaka till honom.

Sedan hade hon drygt elva roliga år som reporter på DI. Hon fick ytterligare tre barn, kunde jobba fyradagarsvecka och vara hemma mycket och samtidigt ha ett stimulerande jobb.

Första steget på chefskarriären var ett redaktörsansvar för DI:s Måndagstidning.

"Det var oerhört mycket roligare än jag kunde tänka mig. Att få lägga upp en hel tidning, tänka ut vinklar och lägga ut jobb och fotouppdrag. Då började jag också hoppa in som nyhetschef", säger Gunilla Herlitz, som också satsades på med en påkostad ettårig ledarskapsutbildning i Bonniers regi.

Men hon ville flyga högre, längre och framför allt någon annanstans än på DI där hon varit under princip hela sin journalistkarriär.

AUGUSTI 2000.

"Då sa jag upp mig för att börja på ett källarföretag."

Det var mitt i IT-boomen och "källarföretaget" var det ekonomijournalistiska prestigeprojektet E24 med Thomas Peterssohn som chefredaktör och Mats Edman som vd.

JANUARI 2001.

Redan efter några månader tog hon sin kappa och gick.

"Jag kände att... Jag hade inget förtroende för att affärsidén skulle fungera", säger hon diplomatiskt och tillägger att hon insåg att hon passar bättre på stora organisationer. Redan ute på gatan utanför ringde hon Hasse Olsson och ville tillbaka till DI.

"Men då tyckte han att jag skulle börja på Expressen."

Så blev hon redaktör för Expressens privatekonomiska del Dina Pengar och avancerade snabbt till nyhetschef.

"Det där var en turbulent period", säger hon och minns Joachim Berners korta tid som chef för kvällstidningen.

JANUARI 2002.

200 personer varslades om uppsägning. Gunilla Herlitz var med sin korta tid på tidningen givetvis en av dem som fick gå. I april var hon tillbaka på DI.

"Det kändes som att komma in till den varma brasan efter en tur på fjället i orkanstyrka."

Nu skulle hon äntligen få det lite lugnt igen. Trodde hon. Men återigen korsade Hasse Olsson hennes planer. En måndag i augusti kallade han in henne på sitt rum.

"Jag minns att min sjuke son var med och att jag stod upp för vi hade aldrig långa möten. Då säger han: 'Jag vill att du blir chefredaktör och jag har sagt det till styrelsen. Du ska veta att du alltid kommer att bli ansatt för olika saker, ibland orättvist, men det måste du stå upp för utåt. Sedan får du hantera det internt' ".

Därmed var saken klar. Vid årsskiftet efterträdde hon en legendar.

2003.

"Jag tror att det var lättare för mig som kvinna och ung än det hade varit för en man att ta över efter Hasse Olsson. Det var så uppenbart att vi var helt olika personer", reflekterar hon i dag. Hasse Olsson var kvar som vd fram till 2004, när hon blev publisher med både redaktionellt och ekonomiskt ansvar. Och hon vet exakt när hon verkligen blev ledare:

"När jag tvingades polisanmäla en medarbetare som hade bilder av barnpornografisk karaktär. Då fattade jag beslut som innebar att jag tog ansvar för tidningen och för medarbetarna. Det ser jag nu i efterhand."

Hennes rykte som hård och beslutsför bekräftades när hon avskedade och stoppade avgångsvederlag och uppsägningslön till Sydsvenskans förre vd Johan Ståhl efter anklagelser om grovt mutbrott och trolöshet mot huvudman.

"Jag måste kunna ta ansvar för fattade beslut och orättvisor", kommenterar hon.

Ett tips hon vill ge alla nytillträdda ledare är att ta sig tid med ett rejält samtal med alla medarbetare. Som ny chefredaktör på DI hade hon ett timslångt samtal med alla.

2009.

Hon gjorde dock inte om det när hon började på Dagens Nyheter som vd och chefredaktör. Här var utmaningen en helt annan och mycket mer akut.

"Här visste jag att jag skulle skära ner. Vi hade ett minusresultat på 109 miljoner. Jag skulle vända utvecklingen. Och företagskulturen, vilket är betydligt svårare."

DN var på många sätt den sista privilegierade anhalten på både en journalist- och en säljarkarriär. Få slutade på tidningen som var mediebranschens flaggskepp som förväntades segla opåverkat genom alla kriser. Förändringsbenägenheten var låg.

Hon kallade till stormöte och satte sin agenda, sin ledning, en ny organisation där medarbetarna fick söka om sina jobb och kunde hamna i en allmän personalpool. Och för första gången i tidningens historia skulle DN varsla 100 personer om uppsägning.

Ramaskri var bara förnamnet.

2013.

Nyss har hon blivit affärsområdeschef för Bonniers dagstidningsverksamhet, News. Det innebär styrelseordförandeuppdrag för dagstidningarna Sydsvenskan, Expressen, DI och tryckeriverksamheten samtidigt som hon är kvar som vd på DN där Jonas Bonnier är ordförande och Peter Wolodarski chefredaktör. Hon sitter också i Bonnier AB:s ledningsgrupp.

Nu ser hon sin stora utmaning som en branschutmaning. Tidningskrisen gäller inte att ingen vill köpa journalistik, hävdar hon. Krisen består i att annonsörerna söker andra kanaler i stället för att finansiera journalistisk.

"Oavsett konjunktur har vi en strukturell nedgång. 1990 utgjorde annonsintäkterna mer än 80 procent av våra totala intäkter. I dag står läsarna för mer än 50 procent och det betyder att läsarna blir ännu viktigare."


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Millennials flockas till cannabisaktier – nu kommer hajpen till Norden
  4. Här är Nordens 10 hetaste aktier just nu
  5. Googles superfuturist Ray Kurzweil: Minimera riskerna i ditt liv de närmaste 10 åren så har du en god chans till ett evigt liv
  1. FN-rapport: Marknadskrafterna dödar planeten – dags för nytt ekonomiskt system
  2. Klimatexperten: ”Vi måste börja förbereda oss på att vår civilisation kommer att gå under”
  3. Proffsens svarta lista: 5 aktier du borde sälja innan alla andra gör det
  4. Topp 10: Aktierna med starkast köpsignaler just nu
  5. Coca-Colas nya recept för att få fart på försäljningen – cannabis

För dig som prenumerant