Fotograf: ScanpiX

Vår nya folksjukdom - att vara beroende av jobb och prestation

Allt fler har blivit allt mer beroende av att prestera. Idag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige - och mycket mer ärftlig än vad många anar. 

Helena Westin var vd för Sveriges coolaste reklambyrå. Före det var hon en framgångsrik projektledare. Hon älskade att jobba. Hon hade dessutom stora ideella engagemang.

"Jag lade 40 timmar på mitt jobb och lika mycket på ideellt arbete", säger hon.

Men till slut tog kroppen ut sin rätt. Hon fick sömnproblem - sov aldrig mer än 1,5 timme i taget under ett och ett halvt års tid.

"Jag blev också personlighetsförändrad. Från att ha varit en rätt godmodig person blev jag en ilsk och sur jävel. Jag blev mentalt knäpp i huvudet och förstod inte sammanhang", säger hon och berättar att hon kunde börja gråta omotiverat utan att kunna sluta.

I flera år ignorerade hon kroppens signaler. Till slut blev hon sjukskriven för stressrelaterat utmattningssyndrom. I sju månader var hon helt borta från arbetet. Det tog två år innan hon kunde jobba heltid.

Stressrelaterat utmattningssyndrom är den kliniska termen för vad vi i dagligt tal kallar utbrändhet, en av de diagnoser som ingår i begreppet "psykisk ohälsa". Men "psykisk" är en sanning med modifikation.

Utbrändhet har ofta sitt ursprung i en beroendesjukdom. Alla beroendesjukdomar är i botten en hjärnsjukdom. Det konstaterar Lars Olson, professor i neurobiologi och ordförande för Hjärnfonden.

"Vi har ett belöningssystem i hjärnan, detsamma för alla djurarter, som är till för att belöna oss för beteenden som leder till vår överlevnad - äta, sova, ha sex, motionera. Signalsubstansen dopamin utsöndras i hjärnan när vi njuter. Svagheten i systemet är att det kan slå över, det vet inte vad lagom är. Systemet anpassar sig hela tiden så att vi vill ha mer, vare sig njutningarna är orsakade av nyttiga eller onyttiga aktiviteter. Det kan skapa beroende", beskriver Lars Olson.

"Det är som att belöningssystemet kidnappar hjärnan."

Den stora kioskvältarnyheten är att nästan vilket beteende som helst kan utlösa denna beroendespiral och hjärnsjukdom. Hjärnan gör ingen skillnad mellan en yttre tillsats som alkohol, tobak, narkotika, eller ett beteende som sex, träning, spelande eller arbete.

När man undersökt hjärnans aktivitet med magnetkamera visar den samma reaktion oavsett vilken stimuli det handlar om.

"Det tycks som att man kan bli beroende av vad som helst som man njuter av", säger Lars Olson.

Det är alltså inte alkohol i sig som är alkoholistens eller narkotika som är narkomanens problem. Det är att hjärnans belöningssystem bygger om sig och styr beteendet så att andra behov åsidosätts till förmån för det beteende som ger mest dopamin.

Man kan njuta av att vara duktig och av att prestera på samma sätt som man kan njuta av vin eller sötsaker. Gränsen när det går över i ett beroende är olika för varje individ, men ett tips Lars Olson vill ge är att man ska kolla in sina släktingar.

"Allt är mycket mer genetiskt än vi tidigare trott. Man pratar ofta om att alkoholism är ärftligt, men det är inte svagheten för alkoholen som är ärftlig utan beroendeproblematiken i sig som det finns en fallenhet för", säger han.

Det gör också att det är lätt att byta ut ett beroende mot ett annat.

När Helena Westin var sjukskriven fick hon träningsförbud. Hennes jobberoende riskerade att gå över i ett träningsberoende när hon inte fick tillfredsställelse från arbete.

Hur vet man när man blir beroende? Sömnproblem är, enligt både Helena Westin och Lars Olson, ett tidigt tecken. Vi klarar mycket stress och mycket arbete om hjärnan får vila emellanåt. Sömnen är en viktig återhämtningsprocess. Om den slutar fungera börjar människan brytas ner.

Om man upplever jobbabstinens på helgen eller semestern, och om den ångesten lättar bara man får jobba några timmar, om man struntar i andra viktiga saker eller personer i livet bara för att få jobba - då är det dags att se upp. För har man väl blivit sjuk är det betydligt svårare än man tror att bli frisk.

"Det finns tecken på att det går men det är inte lätt", säger Lars Olson.

"Det räcker inte precis med en långhelg på landet", säger Helena Westin lite ironiskt, eftersom hon länge tyckte att hon klarade sig med det.

Det riktigt skrämmande är att hjärnan bygger om sig utifrån beroendet. Fysiskt.

Upplevelser ger elektriska signaler, som i sin tur ger kemiska förändringar. Som i sin tur leder till strukturella förändringar i synapserna, kontaktpunkterna där nervtrådar från två olika nervceller möts.

"Det är den emotionella laddningen i upplevelsen som avgör hur stor förändringen blir", säger Lars Olson.

Han vill inte svara ett rakt ja på frågan om det går att bygga tillbaka hjärnan.

"Det finns saker som tyder på det", säger han i stället. "Men det är svårt."

Det som kan bryta beroendet är något som ger en ännu större känslomässig upplevelse. För alkoholister finns två framgångsfaktorer för att bryta beroendet: förälskelse och att bli frälst.

LÄS ÄVEN: Vd vid 19, utbränd vid 21

Tillbaka till Helena Westin. I samband med sin sjukskrivning slutade hon som vd för reklambyrån Paradiset DDB. Men man kan inte precis säga att hon trappade ner. I stället blev hon nordisk marknadsdirektör för telekombolaget Tre i en väldigt krisig tid för bolaget.

"Jag tänkte: Om jag inte blir utbränd av detta vet jag att jag är botad", säger hon.

I dag jobbar hon som strategisk rådgivare.

"Jag har haft mycket värre arbetssituationer och jag jobbar ibland mer i dag än innan jag blev utbränd, men jag tänker helt annorlunda", säger hon och jämför sig med en nykter alkoholist.

"Jag är fortfarande beroende men jag kan hantera det. Man ska kunna älska sitt jobb, men det får inte vara det viktigaste i livet."

MISSA INTE: Professorn - "Så vet du om du är en arbetsnarkoman"

Både hon och Lars Olson hävdar att chefernas ansvar som kultursättare på arbetsplatsen inte nog kan poängteras i det här sammanhanget.

Helena Westin har lärt sig att vara vaksam även när det gäller medarbetare. För att upptäcka dem som inte mår bra är det viktigt att inte vara chef över fler än man kan lära känna, säger hon.

När de börjar bete sig annorlunda är det en varningsklocka och dags att ta ett samtal. Då gäller det också att man har medarbetarnas förtroende - för många gånger kan det samtalet passera gränsen mellan arbetslivet och privatlivet.

Det handlar inte om att hejda alla som jobbar mycket, det handlar om att se när folk inte mår bra.

"Så länge glöden finns i ögonen är det bra. Men när de inte kan koppla av och när det finns tecken på att de inte sover bra, då ska man se upp", säger Helena Westin.

MISSA INTE: "Vi jobbar för mycket - helt i onödan"

Relaterade artiklar


TOPPDELAD

Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium