Två steg fram och ett tillbaka för jämställdheten

Börsbolagen som helt saknar kvinnor i ledningsgruppen har minskat från 100 till 86, och bolagen med två och fyra kvinnor i ledningen ökar. Men orsaken är inte att fler kvinnor tillsatts utan att de mansdominerade grupperna bantats ner.

Två steg fram och ett tillbaka. Så sammanfattar Allbrightstiftelsens vd Rebecca Lucander årets rapport om jämställdheten i näringslivets toppskikt.

Allbrightstiftelsen granskar antalet kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper och sammanställer en svart lista på de börsbolag som helt saknar kvinnor i sin bolagsledning.

Glädjande i årets rapport är att bolagen på "svarta listan" har minskat från 100 ifjol till 86 i år. Dessutom har antalet bolag med två kvinnor i ledningen ökat från 40 till 45 och med fyra kvinnor i ledningsgruppen från 13 till 18.

Men orsaken till att kvinnorepresentationen i börsbolagens ledningar ökat är inte att man tillsatt fler kvinnor utan att man bantat ledningsgrupperna och att män har fått lämna dem.

En av årets verkliga klättrare på listan är Eva Nygrens Rejlerkoncern. Nygren, som gjorde ett aktivt jämställdhetsarbete på sin tidigare arbetsgivare Sweco, tillträdde förra våren som koncernchef på Rejler. Sedan dess har hon ökat kvinnorepresentationen i ledningsgruppen från 0 till 3.

Rapporten listar också inte mindre än 14 kvinnliga börs-vd:ar, vilket är en ny toppnotering. Av dem driver 4 bolag på Large cap-listan, 3 mid cap och 7 ett bolag noterat på small cap. Antalet män som är vd över ett börsbolag är 237 till antalet.

De branscher där kvinnor verkar ha lättast att göra vd-karriär är finansbranschen, hälsovård och industri.

Men Allbright har utvidgat sitt syfte med undersökningen, vilken startade som en jämställdhetsundersökning av börsbolagens ledningsgrupper.

"Vi gör detta för att ta tempen på jämställdheten i svenskt näringsliv, men också för att vi vill belysa att den svenska näringslivstoppen består av en väldigt homogen grupp" säger Rebecca Lucander.

Förutom att gruppen svenska börs-vd:ar som regel är män födda i Sverige är hälften av dem födda på 60-talet och utbildade till civilekonomer eller civilingenjörer på Handels i Stockholm, KTH eller Chalmers.

"Vi har alltså en stor likriktning som inte bara består av kön. Mycket forskning visar att diversifierade grupper har fler infallsvinklar, förbereder sig bättre inför möten och kommer snabbare till beslut. Vi vill arbeta för ett meritokratiskt näringsliv eftersom vi tror att det leder till en bättre lönsamhet", säger Rebecca Lucander.

Jämställdhetsminister Maria Arnholm deltog på rapportpresentationen och berömde initiativet:

"Genom att belysa jämställdhet ser man gamla okonstruktiva strukturer som hindrar människor från att bidra till att bygga samhället", säger hon.

Relaterade artiklar