Bankerna bävar för börshandlade fonder

Även om inflödet har sinat är aktiefonder fortfarande en guldgruva för bankerna. De gör allt för att inte marknadsföra ETF - billigare, börshandlade fonder - men snart slår den globala succén igenom också i Sverige.

De håller på att erövra världen, börshandlade fonder, Exchange Traded Funds eller ETF:er. Men hittills har det svenska intresset varit svalt.

Skulden kan till del läggas på bankerna som dominerar distributionen och som tjänar betydligt bättre på traditionella fonder. Men amerikanska Blackrock, världens största kapitalförvaltare, är på krigsstigen och snart nog kan det bli liv i luckan.

Svenska banker och institutioner tjänar grova pengar på traditionell fondförvaltning och i stället för att marknadsföra börshandlade fonder kör bankerna på i gamla hjulspår.

"När en ETF kostar 0,3 procent så måste man dra in fem gånger mer i förvaltat kapital för att kompensera bortfallet från en traditionell aktiefond som man säljer för 1,5 procent. Om Xact hade varit ett oberoende bolag tror jag att marknaden hade sett helt annorlunda ut", säger Stephan Agerman som driver den oberoende webbsidan ETFSverige.se.

Henrik Norén på Xact, Sveriges största ETF-aktör, tillbaka-visar kritiken och menar att man bör fråga de andra bankerna om varför börshandlade fonder aldrig tagit riktig fart i varken Norden eller Sverige.

Sedan Handelsbanken tog över Xact från Stockholmsbörsen 2004 har verksamheten vuxit i linje med den europeiska marknaden.

"Vi vill att så många som möjligt får upp ögonen för ETF som produkt. Men det är svårt när man som ensam aktör måste utbilda marknaden", säger Henrik Norén.

Xact dominerar som sagt den svenska och även den nordiska ETF-marknaden: 85 procent av det förvaltade kapitalet i ETF:er i Norden ligger hos Xact och över 90 procent av omsättningen sker i Xacts fonder. SEB och Swedbank erbjuder tre ETF:er vardera medan Nordea inte erbjuder någon alls.

Xact har drygt 20 miljarder kronor i förvaltat kapital och cirka 25 ETF:er. År 2011 om-satte Xact fonder 70 miljoner kronor på fem anställda och visade upp en vinstmarginal på imponerande 50 procent. Avgifterna står för lejonparten av intjäningen men man tjänar även pengar på aktieutlåning, market making och courtage.

Xact är en finfin affär men ingen storaffär för bankjätten. Omsättningen i Handelsbanken Fonder ligger kring 1,1 miljarder kronor. Med en vinstmarginal på knappt 20 procent blev vinsten efter skatt nästan 140 miljoner kronor 2011, det vill säga dubbelt så hög som omsättningen för Xact.

Förutom de svenska bankerna har Deutsche Bank och UBS ett antal ETF:er noterade i Sverige, men ingen av dem har svenska aktier som underliggande tillgång. Dessutom domineras distributionen av de svenska bankerna och att få ut lågprisprodukter som ETF:er har visat sig svårt för den som inte har bred lokal närvaro.

I USA är börshandlade produkter en mognare marknad. Ungefär 8 procent av det förvaltade kapitalet ligger i börshandlade fonder som ses som en massprodukt som även lockar småspararna. I Europa är andelen 5-6 procent men i Norden förvaltas bara kring 1 procent av den samlade fondförmögenheten i ETF:er.

Ser man till omsättningen är skillnaderna än större. Börshandlade fonder står i dag för cirka 20 procent av omsättningen på NYSE. I Europa ligger motsvarande siffra strax under 10 procent, men i Sverige är andelen bara 5 procent.

Statistik från Fondbolagens förening visar att passivt förvaltade aktiefonder, det vill säga indexfonder, såg ett nettoinflöde på nära 18 miljarder kronor förra året. Det motsvarar 57 procent av nettosparandet i aktiefonder och innebär att indexfonder fortsätter att ta marknadsandelar av aktivt förvaltade fonder.

Det ökade intresset för indexfonder verkar dock inte ha gynnat börshandlade fonder som i stället tappade marknadsandelar 2012, både med avseende på omsättning och förvaltat kapital. Det beror dels på teknikaliteter, dels på ett lägre intresse för börsen som sådan. Men det skrala svenska intresset för ETF:er kan också skyllas på det relativt sett stora intresset för Xact Bull och Bear.

"Det är som att vi började i fel ände här i Sverige. Många tror att ETF:er är en högriskprodukt. Men köper du en ETF som följer OMXS30-indexet köper du indirekt en väldiversifierad aktiekorg bestående av 30 bolag från vitt skilda branscher. Bull och Bear är däremot hävstångsprodukter med en helt annan riskprofil," säger Stephan Agerman.

Sparandet i Sverige följer en global trend mot en ökad andel indexförvaltning och debattens vågor har gått höga om huruvida en hög andel indexförvaltning är bra för börsen och för spararna.

Men indexfondernas andel av aktiefondsförmögenheten i Sverige är i dagsläget bara 10 procent, så vi är fortfarande långt ifrån en indexdominerad fondhandel.

"I dag ser vi en polarisering som bara kommer att bli tydligare och tydligare. Antingen vill man ha en indexnära fond och då har avgiften jättestor betydelse, och fördelarna med ETF:er blir uppenbara, eller så letar man alpha. Den stora mittfåran som ligger nära index, men ändå skiljer sig litegrann och försöker ta betalt för det, den är på väg bort," säger Henrik Norén.

Trots låga förvaltningsavgifter är de flesta ETF:er mycket lönsamma eftersom de är indexbaserade. För att verkligen lyckas skära guld är det viktigaste att ha ett stort förvaltat kapital. Med större delen fasta kostnader kan lönsamheten ökas markant genom en ökning av det förvaltade kapitalet. Något som världens största fondförvaltare Blackrock har tagit fasta på.

I mitten av januari i år köpte Blackrock ETF-verksamheten från den pressade schweiziska banken Credit Suisse. Även om 130 miljarder kronor i förvaltat kapital inte är någon jätteaffär för någon av de inblandade är affären ett svaghetstecken för Credit Suisse och ett styrkebesked från Blackrock.

I jakten på förbättrade finanser har Credit Suisse sålt en av få enheter med betydande tillväxtpotential. Banken är visserligen i betydligt bättre form än många av sina europeiska kolleger, men i och med uppluckringen av de schweiziska sekretesslagarna pressas banken av sitt beroende av förmögna schweiziska privatkunder.

Som världens största fondförvaltare har Blackrock en bred produktportfölj som omfattar alla tillgångsslag och förvaltningsstilar, både aktiv och passiv, men tillväxten har under senare tid legat inom börshandlade fonder.

För Blackrock skulle det vara småpotatis att suga upp Xacts 20-miljardersaffär. Men fonderna är inte till salu. Sedan den 1 januari 2012 ligger Xact inte ens i ett eget fondbolag utan är del av Handelsbanken fonder. Att Handelsbanken känner flåset i nacken är dock troligt. I förra veckan lanserade Xact en ny betydligt förbättrad hemsida.

Grunden för Blackrocks ETF-verksamhet lades genom köpet av det väl ansedda iShares som Barclays såg sig tvungna att sälja 2009 för att bättra på sina finanser i sviterna av finanskrisen. Då betalade Blackrock över 20 miljarder kronor bland annat för att komma över hisnande 2 500 miljarder kronor i förvaltat kapital i börshandlade fonder.

Även om köpet från Credit Suisse inte är lika stort är det strategiskt viktigt och ger Blackrock över 50 procents marknadsandel av den europeiska ETF-marknaden.

I Nordamerika är Blackrock också störst inom ETF:er och som världens största kapitalförvaltare har Blackrock ett betydande försprång framför alla som skulle vilja ge sig in i ETF-marknaden.

Blackrocks ETF-verksamhet var redan stor, efter förvärvet av Credit Suisses verksamhet är den ännu större och förvaltningsjätten kommer troligen att fortsätta dra nytta av den ansträngda situation som många de europeiska bankerna befinner sig i.

Handelsbanken är inte ett aktuellt byte, men kan man inte växa genom förvärv så lär man växa organiskt på den svenska marknaden. â– 

Missa inte: Deutsche Bank storsatsar på ETF:er - "Vi får se ett genombrott för ETF:er under 2013"


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant