Fotograf: Jonas Ekströmer

Ena dagen folkvald - nästa dag PR-konsult

Maria Arnholm gick från riksdagen via PR-branschen för att idag utses till minister - en typisk karriärsstege för dagens politiker. Med anledning av detta publicerar VA idag ett reportage från 2011 där PR-branschen och politikens allt djupare relationer granskas.

Pr-branschen växer, samtidigt som den politiska lobbyingen blir allt viktigare. Två faktorer tycks avgörande för att lyckas påverka politiker: förståelse för det politiska läget och personliga relationer.

Veckans Affärer har gjort en sammanställning dels av de pr-konsulter som har ett politiskt förflutet, dels vilka politiker som har ett förflutet som pr-konsulter. Resultatet är slående. Pr-branschen och den politiska sfären ingår i ett komplicerat nät av relationer, erfarenheter och ansvarsområden som alltmer börjar likna ett kotteri. Först en karriär som riksdagsledamot, sedan en tjänst som välbetald pr-konsult, därefter en ministerpost, för att sedan avsluta karriären som strategisk rådgivare och lobbyist. Politiska budskap är en handelsvara som måste paketeras, adresseras och distribueras rätt.

"Har man arbetat som politiker så har man förståelse för och en kunskap om de politiska processer som får effekt på näringslivet", säger Fredrik Johansson, chef för public affairs på Kreab Gavin Anderson och tidigare talskrivare åt Carl Bildt.

Exemplen på politiker som bytt sida finns att hämta på bägge sidor av den politiska mittfåran. Förre statsministern Carl Bildt, M, arbetade efter sin tid i regeringen både som pr-konsult på Kreab och som styrelseledamot i Lundin Oil. När Sverige återigen fick en borgerlig regering 2006 återinträdde Carl Bildt i politiken som utrikesminister. När Carl Bildt åkte in i regeringen åkte Göran Persson ut - till pr-branschen. Som senior rådgivare på JKL hjälper han numera sina kunder att förstå de politiska processerna i Sverige, EU och världen och öppnar dörrarna till de rätta beslutsfattarna.

I sin nya roll som pr-konsult har Sveriges förre statsminister bland annat sålt sina tjänster till gasledningsföretaget Nordstream och branschorganisationen Bil Sweden. De andra kunderna är hemliga. Göran Perssons partibroder Björn Rosengren gick från posten som näringsminister till en tjänst som strategisk rådgivare och lobbyist inom Kinnevik-koncernen.

"Jag går in som konsult i större strategifrågor. Jag ser det som min främsta uppgift att formulera samhällsnyttan när kunderna vill föra fram sina budskap i olika frågor", säger Lars Leijonborg, tidigare folkpartistisk partiledare och utbildningsminister.

Lars Leijonborg menar att betydelsen av politikernas nätverk är överdriven. Som gammal minister sätter han sig inte och ringer upp gamla partibröder och departementskompisar för att öppna dörrar åt kunder som vill göra affärer. Men att avslöja åt vilka företag han säljer sina tjänster tänker inte Lars Leijonborg göra.

Göran Persson, Carl Bildt, Björn Rosengren, Lars Leijonborg och nu senast Jöran Hägglunds överångar från det offentligt genomlysta till det kommersiellt hemliga har alla lett till en del protester över det lämpliga i att agera på väljarnas uppdrag ena dagen för att nästa dag sälja sina tjänster till kunder med krasst kommersiella intressen. Men att det föreligger någon form av intressekonflikt håller konsulterna själva inte med om.

"Nej, jag ser faktiskt inget problem alls. Jag betraktar mig som en slags expert på hur samhället och de politiska processerna fungerar och som sådan agerar jag rådgivare åt mina kunder. Jag representerar aldrig några kunder utåt."

Det säger Bo Krogvig, en person som tämligen väl illustrerar de nära banden mellan politik och pr. Bakom sig har en politisk karriär som SSU-medlem, landstingspolitiker, kommunpolitiker och spinndoktor på Socialdemokraternas partikansli. I valrörelsen förra året ingick Bo Krogvig i den kampanjstab som la upp strategin för Mona Sahlins och partistyrelsens politiska kampanj.

Efter den historiska valförlusten återgick Bo Krogvig till jobbet som konsult på pr-byrån Springtime.

Men att öppna dörrar och ringa upp gamla partikolleger för att knyta kontakter som skulle gynna kundernas affärer sysslar inte Bo Krogvig med.

"Att anlita en lobbyist eller pr-konsult är egentligen inte märkvärdigare än att anlita en jurist. Det här är en form av företagsnära tjänster där bolagens informationsavdelningar är outsourcade."

Vilka kunder som Bo Krogvig och hans Springtime ger avgörande råd om det politiska läget och myndigheternas sätt att arbeta är dock hemligt.

Att företagens pr- och lobbykampanjer kan få en avgörande effekt för affärerna finns det otaliga exempel på. JKL lotsade skuldtyngda Swedbank genom finanskrisen när bankjättens miljardförluster i Baltikum och innehaven i Lehman Brothers flöt upp till ytan. Hambugerkedjan Max satsning på energibesparingar och hållbarhet, orkestrerad av pr-byrån Weber Shandwick, har stärkt varumärket avsevärt i konkurrensen mot McDonald's och Burger King. Lobbybyrån Isaks påtryckningsarbete åt Swedish Match för att framhålla snusets positiva effekter visavi röktobak har spelat en avgörande roll för bolagets fortlevnad. Men att mäta effekten av konsultbyråernas pr- och lobbyarbete tycks desto svårare.

Lobbying är bra för företagens affärer, men att säga att det leder till konkreta affärer är att dra väl höga växlar på affärsnyttan.

"Att påverka politiker och myndigheter för att sälja i samband med till exempel en upphandling är tämligen bortkastade pengar. Att däremot påverka bilden av företagets verksamhet genom att lyfta upp problemställningar och samhällsfrågor är ett effektivt sätt att investera i varumärket", säger Petter Andréasson, vd för pr-byrån Andréasson med ett förflutet som socialdemokratisk politiker.

Pr och lobbying har blivit en naturlig del av storbolagens strategi. Göran Persson, Lars Leijonborg, Jan Nygren och de andra konsulterna fungerar som rådgivare till högsta koncernledningen. Så gott som samtliga storbolag anlitar pr-konsulter. Även myndigheter och statliga bolag är storköpare av pr-tjänster.

Myndigheterna och institutioner är skyldiga att redovisa kostnaderna för sina pr-konsulter eftersom de omfattas av reglerna för offentlig upphandling, men de statliga och kommunala bolagen är det inte. Följaktligen begravs pr-konsulternas arvode i resultaträkningens kostnadspost.

I de affärer där det finns många myndighetskontakter och där situationen på marknaden snabbt kan förändras på grund av ny lagstiftning eller förändrade regler finns störst möjligheter att sälja konsulttjänster. De senaste åren har stora infrastrukturprojekt, upphandlingen av tjänster i kollektivtrafiken och avregleringen av apoteksmonopolet lockat till sig flera av de stora pr-byråerna.

Ett exempel på hur viktig kontakterna mellan näringsliv, politiker och medier kan var är Skanskas och Stockholms landstings planeringen av nya Karolinska sjukhuset i Solna. Skanskas informationschef Peter Gimbe skötte kontakten med politiker och myndigheter.

Men när byggprojektets budget på 30 miljarder kronor ifrågasattes av den socialdemokratiska oppositionen kallades konsulter från både Kreab Gavin Anderson och Prime in för att hantera mediedrevet och vässa argumenten.

"Det var hela tiden vi själva på Skanska som skötte kontakterna med medier och myndigheter. Konsulterna hjälpte oss att analysera det komplicerade politiska läget", säger Peter Gimbe på Skanska.

I ett historiskt perspektiv har pr-branschen vuxit explosionsartat de senaste tio-tjugo åren. Sveriges första pr-byrå hette Svenska pr-byrån och grundades redan 1956 och slogs 2001 samman med Gullers. Den nuvarande branschjätten Kreab startades 1970 av trion Jan-Erik Ander, Peder Olin och Peje Emilsson. Den sistnämnde hade ett förflutet som ordförande i Fria moderata studentförbundet och ett stort kontaktnät inom moderaterna. Annars dominerades 1980-talets pr-bransch av den legendariske Jerry Bergström, en person som allt som oftast beskrivs som den svenska pr-branschens pionjär.

Jerry Bergström hade sina glansdagar på åttiotalet, men pr-branschens verkliga genombrott kom under 1990-talets andra halva.

Att påverka och knyta kontakter med politiker är på inget sätt en ny företeelse i Sverige. Däremot har formerna kommit att radikalt förändras. Under 1960- och 70-talen var Sverige starkt präglat av korporativism. Politikerna nådde mer eller mindre öppna överenskommelser med intresseorganisationer och folkrörelser med en tydlig agenda. Arbetsgivarna, facket, nykterhetsrörelsen, frikyrkorna, bonderörelsen - alla förde de direkt förhandlingar med politikerna.

Under åttiotalet försvagades den korporativistiska modellen och intresseorganisationernas inflytande minskade. I stället har fler aktörer och intressen flyttat fram sina positioner.

Företag, branschsammanslutningar och organisationer arbetar direkt eller indirekt för att påverka Sveriges politiker. Samtidigt har alltmer av den lagstiftande makten i Sverige förflyttats till Bryssel sedan EU-medlemsskapet. I dag stiftas 60 procent av alla svenska lagar på EU-nivå. Följaktligen har Kreab, JKL, Prime och Diplomat etablerat Brysselkontor för att kunna påverka lagstiftarna på plats.

Statsvetarprofessorn Tommy Möller är en av Sveriges tyngsta experter på svensk inrikespolitik. För två år sedan publicerade han en forskningsrapport, beställd av branschorganisationen Precis, som undersökte hur stort lobbyisternas inflytande egentligen är över den svenska riksdagspolitiken. Grunden till forskningsrapporten var en enkät som gick ut till 102 av riksdagens 349 ledamöter. Samtliga tillfrågade politiker hade blivit kontaktade av lobbyister. Tre av fyra blev kontaktade minst en gång i veckan och fyra av tio blev kontaktade så frekvent som två gånger i veckan.

"Å ena sidan har lobbyism som företeelse kommit att få en negativ klang. Å andra sidan handlar det när allt kommer omkring om att påverka beslutsfattarna. Riksdagsledamöterna måste förhålla sig kritiskt till informationen och värdera de fakta som presenteras för dem", säger Tommy Möller.

I Sveriges riksdag sker det huvudsakliga arbetet i utskotten. Där utreds, diskuteras och formuleras besluten innan de klubbas igenom i kammaren. Följaktligen är det också till utskotten som lobbyisternas arbete koncentreras.

52 procent av politikerna i Tommy Möllers undersökning uppger att de ofta kontaktas av lobbyister i utskottsarbetet.

"Man kan inte förhindra lobbyism, i mångt och mycket är det en resurs för politikernas beslutsunderlag", säger Tommy Möller.

Politikernas attityd till lobbyisterna är över lag positiv. Trots det svarade nästan hälften av de tillfrågade riksdagsledamöterna att de tyckte att det krävdes en lagstiftning som tvingade lobbyisterna att redovisa sina uppdrag. Denna tuffa inställning delas av allmänheten. Enligt en Sifo-undersökning som gjordes ungefär samtidigt som Tommy Möllers forskningsrapport anser 78 procent av svenska folket att det borde finnas en lag som tvingade pr-byråerna och lobbyisterna att redovisa sina uppdragsgivare. Inte helt oväntat är det näringslivsorganisationerna som dominerar som lobbyister, men hela 37 procent av de tillfrågade riksdagsledamöterna berättar att de ofta kontaktas av enskilda företag som vill föra fram sina åsikter och synpunkter.

"Våra kunder träffar politiker i utskotten hela tiden och det är en viktig mötesplats. Men jag skulle vilja vidga perspektivet och understryka att alla diskussioner och möten har betydelse för lobbyarbetet - på tjänsterummet, per telefon, på studiebesök eller via mejl", säger Per-Ola Bosson på JKL.

Miljöpartiets avgående språkrör Maria Wetterstrand har suttit i riksdagen sedan 2001. Sedan valet förra året är hon vice ordförande i näringsutskottet, ett utskott som beskrivs som det mest lobbyintensiva. Under det dryga halvår som Maria Wetterstrand suttit i näringsutskottet har hon vid ett flertal tillfällen kontaktats av lobbyister och representanter för privata företag. Organisationen

Företagarna lade fram argument för en företagsvänlig politik, Volvo Aero ville säkra tillgången till nya utvecklingslån från EU-kommissionen och nätverket Heaven or Shell ville stoppa oljebolaget Shells prospektering av fossila gaser på Österlen. "Det finns starka ekonomiska intressen inom näringspolitiken och då är det klart att det lobbas en hel del mot oss politiker. Jag ser det som en naturlig del av politiken, vi som är folkvalda har faktiskt ett ansvar att träffa intressenter och inhämta information från flera olika parter", säger Maria Wetterstrand.

Miljöpartiets representant i näringsutskottet menar att det vore nästintill tjänstefel att inte träff a de företag och intresseorganisationer som vill föra fram sina åsikter och lägga fram fakta.

Däremot är hon noga med att poängtera att tillgången på pengar bakom påtryckningarna är ett problem. Med mycket pengar kan man finansiera forskning som ger stöd åt argument, bilda opinion och bedriva kampanjer. I de folkvalda politikernas uppgift ingår därför också att låta de små intressegrupperna och aktörerna med begränsade budgetar att komma till tals.

Själv har Maria Wetterstrand inga planer på att göra samma sidbyte som sina politiska kolleger och byta ut riksdagslönen mot konsultarvode. "Jag har inga såna planer. Jag känner mig faktiskt inte särskilt entusiastisk över att gå in i den branschen."

Relaterade artiklar


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Googles innovationschef: Snart kan du koppla upp din hjärna mot molnet och nå oändlig intelligens
  2. Tesla-storägaren har i tysthet dumpat nästan alla sina aktier
  3. Svenskt lyxluftskepp till Nordpolen – de blåser liv i gammal teknik som skonar klimatet
  4. Skönhetsjätten säger hejdå till över 1 miljon följare på sociala medier – vill slippa ”algoritmernas tyranni”
  5. Kalldusch för Handelsbankens anställda: Årets vinstdelning slopas helt
  1. Köpte företaget för 1 krona – nu är han Sveriges senaste miljardär
  2. Skönhetsjätten säger hejdå till över 1 miljon följare på sociala medier – vill slippa ”algoritmernas tyranni”
  3. Kalldusch för Handelsbankens anställda: Årets vinstdelning slopas helt
  4. Turistmeckats bakgård: Övergivna bostäder i Italien säljs nu för bara 10 kronor
  5. Frankrikes rikaste rycker ut med miljarder till brandhärjade Notre-Dame

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.