Fotograf: Maja Suslin/Scanpix

Gruvskatt långt borta

Med uppskruvade råvarupriser sveper det en gruvboom över världen. Nu inför land efter land också en gruvskatt för att låta skattebetalarna ta del av inkomsterna. Men i Sverige är det tvärtyst i frågan.

De senaste årens prisrusningar på bland annat järnmalm har förvandlat gruvindustrin till en av världens hetaste näringar.

Samtidigt ökar nu kraven världen över på att gruvföretagen måste börja betala en större skatt eller avgift för de naturtillgångar de tjänar pengar på att utvinna.

I Finland vill landets gröna miljöminister Ville Niinistö införa en skatt för gruvindustrin.

Vår generation förbrukar jordens resurser, och därför är det bra för kommande generationer med någon form av skatt där en del går till lokala myndigheter och en del går till staten , säger han till tidningen Helsingin Sanomat.

En möjlighet vore att placera de här inkomsterna i en fond, precis som den norska oljefonden.

Ville Niinistö har tidigare uppskattat att en gruvskatt skulle kunna ge den finska statskassan ett årligt tillskott på 100 miljoner euro. Finansminister Jyri Häkämies, från koalitionspartnern Nationella Samlingspartiet, vill dock dämpa entusiasmen för en gruvskatt.

Frågan utreds just nu av konsulter och resultatet ska bli klart under juni. Och Finland är långt ifrån ensamt om att föra diskussioner om att införa en gruvskatt.

Australien införde i början av året 30 procent extra vinstskatt på utvinning av kol och järnmalm. Även Polen har beslutat om en gruvskatt. Frågan om beskattning har också väckts i länder som Sydafrika, Chile och Filippinerna. I Sverige är det dock ännu inget parti som väckt frågan om skärpt beskattning av gruvindustrin.

För några år sen fanns en diskussion om avgifter på deponi av sulfidmaler som innehåller tungmetaller, men därefter har jag inte hört något , säger Peter Eriksson, före detta språkrör för Miljöpartiet.

Enligt uppgifter till Veckans Affärer pågår det dock en diskussion inom miljöpartiet om att lägga fram ett förslag om gruvskatt i höst.

I vintras fick den politsika oppositionen, med hjälp av Sverigedemokraterna, majoritet för kravet på att regeringen ska ta fram ett program för en sammanhållen gruv- och mineralindustri.

Näringsminister Annie Lööf arbetar med frågan och har lovat att komma tillbaka till riksdagen i höst. Men frågan om beskattning av gruvindustrin var inte uppe till diskussion och regeringen har heller några sådana planer.

Diskussionen om ett mineralpolitiskt program har kretsat kring problemen när det gäller att få den pågående gruvboomen att leda till bestående samhällsutveckling i Norrlands inland där glesbygdsproblemen länge dominerat. Kommunerna har under lång tid dragits med usel ekonomi till följd av sjunkande befolkningstal.

När nu gruvnäringen vänder och ropar efter folk finns chansen att vända hela utvecklingen. Men för att förmå arbetskraft att flytta till de nya gruvområdena krävs nya bostäder, men kommunerna har inte resurser att bygga.

Risken är därför uppenbar att gruvboomen inte leder till den önskade samhällsutvecklingen i glesbygdsområden därför att gruvföretagen istället väljer att plocka in temporär arbetskraft enligt modellen fly in fly out.

I Veckans Affärer nummer 24 kan du läsa hela artikeln. Har du inte ett eget ex skaffar du det HÄR!


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium