Svaga styrelser ger för hög lön

Det är styrelsen som bestämmer vd:ns lön. Men om styrelseordförande inte ens kan hålla ledningens lön i schack undrar man vilka andra frågor de inte heller lyckas driva igenom.

På kontinenten, och framförallt i Storbritannien, blåser det just nu en storm. Betydande minoriteter på stämmorna i bankerna Credit Suisse, UBS, Citigroup och Barclays har röstat emot förslagna löner till ledning och styrelse. Och i försäkringsjätten Aviva gick de föreslagna lönepaketen inte ens igenom.

Framförallt har bankerna varit i skottgluggen, men även i Astrazeneca valde vd David Brennan till slut att sluta efter upprepat missnöje med hans höga lön och förmåner i relation till bolagets och framförallt aktiekursens utveckling. I motsats till den stormiga aktieägarvår som präglat bolagsstämmorna i Storbritannien var det få synpunkter på ersättningarna under de svenska stämmorna.

Näst Lundin Petroleums stämma hettade det till mest i Teliasonera när finansmarknadsminister Peter Normans statssekreterare Erik Thedéen var så arg att han skakade över att statens synpunkter på Telias verksamhet blev totalt ignorerade. Även på Nordeas stämma stod staten för underhållningen när Erik Thedéen ifrågasatte bankens avkastningsmål och även ledningens bonusprogram.

Det är ingen slump att ersättningsfrågan är hetast i bankerna och hade den svenska staten pytsat in pengar till bankerna i samma utsträckning som utomlands hade vi antagligen haft en annan diskussion även här hemma. Eller som en LO-ekonom uttryckte saken: Här hemma finns inte känslan av att vi räddat de djävlarna .

Men i resonemanget kring ersättningar är det viktigt att komma ihåg att vd:s lön i Sverige inte är en bolagsstämmofråga som i Storbritannien. I det anglosaxiska systemet buntas diskussionen om ersättning för styrelse och ledning ihop, styrelsen består till stor del ofta av personer som är verksamma i bolaget. I Sverige sitter oftast bara vd i styrelsen och ersättningen för vd och även i vissa fall ledning bestäms av styrelsen som i sin tur utses av stämman genom en valberedning. Just det arbetet synas sällan.

I svensk kod för bolagsstyrning står att aktieägarnas aktiva stämmodeltagande främjar en väl avvägd maktbalans mellan ägare, styrelse och bolagsledning. Men det har inte vägt jämnt i vågskålarna på länge.

Stora svenska pensionsjättar som Robur och Alecta är verksamma i hundratalet valberedningar vardera. Valberedningen är bolagsstämmans, eller med andra ord ägarnas, organ med främsta uppgift att bereda stämmans val av styrelse.

För de större pensionsförvaltarna är det ett hästjobb att ta fram kvalificerade kandidater och mindre förvaltare får inte tillträde till valberedningarna. Folksam sitter till exempel bara i fyra stycken. Men det är å andra sidan fritt fram att lämna in förslag så även gällande förvaltare som inte sitter med i valberedningarna kan man undra om de verkligen tagit sitt ägaransvar. Klart är att det inte haglar av förslag till valberedningarna från de mindre ägarna.

I dagens risk-off miljö väljer många förvaltare att krama index och i förlängningen av dagens utveckling, i dystopin när alla världens fonder har kramat index så till den milda grad att alla har en liten andel i alla bolag, vem upprätthåller då balansen och ser till att ersättningen blir ändamålsenlig?

Karl-Adam Bonnier, forskare och initiativtagare till Corporate Governance Forum, har bland annat föreslagit att någon annan än styrelsens ordförande borde sätta ledningens lön och i sin tur vara rapporteringsskyldig till bolagsstämman. Men om styrelsen och styrelsens ordförande inte ens kan hålla vd och ledningens lön i schack undrar man ju vilka andra frågor de inte heller lyckas driva igenom.

Speciellt med tanke på att många vd:ar inte ens förhandlat sig till sin höga lön. Ericssons vd Hans Vestberg har i en intervju sagt att han inte förhandlade sig till sin lön på nära 30 miljoner kronor. Man kan ju undra hur det hade gått om han hade försökt? Och i allmänhet väcker det frågan om hur maktbalansen ser ut mellan vd och ordförande i de fall vd verkligen har en stark åsikt?

Tillsättandet av en stark styrelse är med andra ord av yttersta vikt. Ersättningen till styrelsen har under åren satts under lupp och i dag har styrelsearvodena i vissa bolag sjunkit så lågt att man på vissa håll till och med skulle kunna argumentera för att arvodena borde öka. De allt lägre ersättningarna skulle kunna vara ett av skälen till styrelsernas minskade makt.

Att rucka på treenigheten mellan ägare, styrelse och ledning är inte vägen framåt och framför allt skulle det ta tid att implementera nya regelverk. Till dess kan du som aktieägare använda det system som redan finns för att göra din röst hörd. Det är fritt fram för alla aktieägare att lämna in förslag till valberedningen. Svenska stämmor bjuder på förhållandevis lite action, lägg istället tiden på att fila på förslag till styrelserna. Nomineringsprocessen för nästa års stämmor drar igång efter sommaren.


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Rusning till Leif GW:s och Göran Perssons bolag som laddar för börspremiär
  2. Sveriges doldis-techstjärna sålde just sitt bolag till Uber för 29 miljarder – allt började med en hjärnblödning
  3. Paret satsade sina bröllopspengar och hackade Ikea – idag säljer de sina soffben i 30 länder
  4. Aktierna som ska upp 40% eller mer – enligt proffsen
  5. Fondens floppår drabbade 300 000 sparare – nu lämnar förvaltaren
  1. Därför blir så många inkompetenta män ledare – och så kan det förhindras
  2. Då: Kickad från Ericsson – Nu: Han är bäst betalde svenske chefen någonsin
  3. Aktien rasade 26% – sen stoppades all handel i forskningsbolaget
  4. Forna världsartisten går mot sitt andra stora genombrott – som vd för familjeföretaget
  5. Nästa vecka tar hon över Handelsbanken – bryter 150 år av gubbvälde

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.