Fotograf: Ola Torkelsson

Kvinnliga vd:ar får ofta gå

Bara 35 kvinnor har lyckats bli börs-vd på 25 år. Hälften av dem släpptes in först när männen gått bet och då har tålamodet inte varit speciellt stort. Och 30 procent har fått sparken.

När Q-Med sökte ny vd skickade rekryteringsföretaget en lista med bara män. De fick göra om hela sin process och kom tillbaks med en blondin som använt sig av bolagets produkter. Maria Carell hann bara med ett halvår på sitt nya jobb innan bolaget blev uppköpt och då fick hon inte vara kvar.

Även om de flesta bolag inte aktivt söker efter en kvinnlig vd är historien talande. Har bolaget väl anställt en kvinna blir hon sällan långvarig och allt som oftast slutar det med att hon får sparken.

Stockholmsbörsen fick sin första kvinnliga vd 1987 då Lena Wennberg blev vd för Sydsvenska Dagbladet. Under 1990-talet passerade endast två kvinnor till revy. Under 2000-talet hade 32 kvinnor börs-vd-titeln. Det betyder sammanlagt 35 under drygt 20 år medan männen under samma period uppgår till över 1 000. Hittills har 20 av kvinnorna innehaft jobbet i över ett år.

Just nu sitter 9 kvinnor på vd-stolen. Ytterligare två tillträder i vår. Då blir totalen 37.

I sexton fall har kvinnorna tagit jobbet i en högst osäker situation där bolaget varit illa ute och det ofta har handlat om att vinna eller försvinna. I tio fall har kvinnorna fått sparken vilket innebär nästan 30 procent av alla kvinnliga vd-utnämningar.

Tiden i vd-stolen har inte bara varit kort för dem som fått sparken. Oasvett hur de slutar är snitttiden för en kvinnlig vd på Stockholmsbörsen 2,6 år och mediantiden 2 år. En manlig vd på Stockholmsbörsen har kvar sitt jobb i 5-6 år. 

Michelle Ryan och Alex Haslam vid University of Exeter har funnit att kvinnor har en bättre chans att bryta igenom det så kallade glastaket när en organisation är i kris, ett fenomen som forskarna valt att kalla "glasklippan".

När ingen man vill ha jobbet eftersom loppet ändå med största sannolikhet är kört, kan man tänka sig att ta in en kvinna.

Naturligtvis finns det mängder av män som också befunnit sig i minst lika svåra situationer. Men enligt teorin om glasklippan är fallet för en kvinna ofta hårdare.

På Stockholmsbörsen kan teorin om glasklippan tillämpas i sexton fall eller i nära hälften av alla fall när en kvinna fått chansen att bli börs-vd.

Ett exempel på en lyckad vändning är Ingrid Engström på Knowit som under loppet av tre år lyckades vända det förlusttyngda bolaget.

Andra lyckade exempel är Donna Janson på Biora, Katarina Mellström på Mandator och Kristina Englund på Thalamus som alla lyckades vända sina bolag tillräckligt för att de skulle bli utköpta av andra aktörer. Katarina Mellström fick dock gå redan året efter att Fujitsu köpt ut Mandator.

De flesta exempel har dock inte varit lika lyckosamma. Christel Kinning på R&B, Christina Detlefsen på Nexus, Ingrid Osmundsen på Wedins och Eva Roth på Feelgood kom alla in med ett mandat att vända ett krisande bolag, men fick alla gå efter mindre än två år på posten.

När Eva Nygren i maj tillträder sitt nya jobb som vd för Reijlers får Stockholmsbörsen sin tionde kvinnliga vd och andelen blir 3,8 procent.

Sett till börsvärde basar kvinnorna över ungefär lika mycket, cirka 4 procent, men exkluderar man SEB chefar kvinnorna bara över 1,3 procent av börsen.

Kvinnotabell