Från Carnegies bolagsstämma Fotograf: Scanpix/montage

Börsbolag sämst på jämställdhet

Riksdagen, kommunerna, akademierna, de statliga bolagen, till och med den mest patrikarkala av organisationer – kyrkan. Alla lyckas skapa jämställdare organisationer. Men inte det privata börsnoterade näringslivet.

Sverige rankas som ett av världens mest jämställda länder. På de allra flesta samhällsarenor har jämställdheten tagit stora kliv de senaste 20 åren. Utom en: det privata näringslivet.

När Veckans Affärer jämför landets börsföretag med övriga samhällsaktörer blir skillnaden talande.

I de folkvalda politiska församlingarna börjar vi närma oss 50-50-jämställdhet. I riksdagsvalet 2010 röstade svenska folket in en riksdag som består av 45 procent kvinnor och 55 procent män. I landets landsting sitter 47 procent kvinnor och i kommunerna är 43 procent av politikerna kvinnor.

Den politiska viljan avspeglar sig i de statligt styrda bolagen. VA har räknat på den tredjedel av de statliga bolagen som omsättter mer än 1 miljard kronor. Där består styrelserna av 44 procent kvinnor och 56 procent män. I ledningsgrupperna sitter 35 procent kvinnor och 65 procent män. Vill man så kan kan man, med andra ord.

Vi har också tittat på två urgamla patriarkala institutioner: universitetet och kyrkan.

På landets högskolor har utvecklingen gått relativt snabbt på senare år. Enligt Högskoleverkets årsrapport 2011 var 37 procent av den forskande och undervisande personalen kvinnor 2001. 2010 var andelen kvinnor 43 procent. Föga förvånanden var andelen kvinnor la gst bland professorerna, 21 procent. Ändå har det skett närmast en fördubbling sedan 2001 då andelen kvinnliga professorer var 14 procent. I faktiska tal har antalet o kat fra n 461 till 965 kvinnor med professors titel.

Svenska kyrkan har hittills inte haft en kvinna som ärkebiskop. Men 3 av 13 biskopar, 23 procent, är kvinnor. Och andelen kvinnliga kyrkoherdar är 25 procent, 230 av totalt 914.

I börsbolagens styrelser är kvinnorepresentationen 23 procent. I ledningsgrupperna är den bara 16 procent.

Just nu har 3 procent av börsbolagen har en kvinna som vd. I maj när ytterligare två kvinnor, Susanna Campbell på Ratos och Eva Nygren på Rejlers, tillträtt sina vd-poster blir det 4 procent. Då har 11 av börsens 259 bolag en kvinna som vd.

Vid en samhällelig jämförelse framstår den moderna handelsplatsens vara börsbolagen - som arkaiska reliker från skapade i ett sedan länge svunnet samhälle.

Men det är ingenting som inte går att göra något åt. Ägarna har makten i sina händer.

Inför vårt stora Kvinnonummer med listan över näringslivets 125 mäktigaste kvinnor är ambitionen i år att gå till botten med näringslivets misslyckande i jämställdhetsfrågan.

Kvinnorepresentationen - klicka för större bild.

Jämställdhet i toppen - graf

Fotnot: Under Twitter-upproret #upppabordet kan du läsa kvinnornas egna berättelser om diskriminering och dolda maktstrukturer på företagen. Utöva din egen makt genom att twittra och använda hashtaggen #uppabordet