Dan Hansson/Scanpix

Miss i jämställdhet för Hagströmer

Sven Hagströmer förespråkar gärna fler kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper. Men har feminist-Sven sopat rent framför den egna dörren? VA trängde in den högprofilerade finansmannen i ett hörn och konfronterade honom med de verkliga samvetsfrågorna.

VA: Jaha, du Sven. Du har startat stiftelsen Allbright för att få in fler kvinnor i styrelser och ledningsgrupper. Men när man bläddrar i årets upplaga av Allbrightrapporten finner man ditt eget bolag Öresund på svarta listan. Vad säger man, hoppsan, eller?

SH: Jag hymlar inte om att Öresund finns med på svarta listan i år. Tvärtom. Jag har ju tagit initiativ till och finansierat Allbright-stiftelsen för att förstå problemet och göra någonting åt saken.

VA: Allbright har gått ut hårt med en reklamkampanj som hänger ut 100 börsbolag som tycker att den bästa kvinnorörelsen är den i sängen . Stämmer alltså detta på Öresund?

SH: Verkligen inte. Man ska komma ihåg att Öresund de senaste två åren varit lamslaget av HQ-kraschen. Bolaget har slagits för sin överlevnad och då har det inte stått högst upp på agendan att uppnå jämställdhet i ledningsgruppen.

VA: Ursäkta en cynisk ekonomijournalist, men det här är inte första gången som man kan peka finger åt att Sven Hagströmer säger en sak medan verkligheten i ett av dina bolag är en annan.

SH: Jag är medveten om det. Och jag sitter gärna och kastar sten i glashus! Det är nämligen inte mig det kommer an på. Det viktiga är att bena ut vad som är problemet varför väljer kvinnorna att avstå karriären och inte söka chefsjobben. Jag blev på riktigt skrämd när vi utlyste vd-tjänsten på Avanza och inte en enda av de tio sökande kandidaterna var kvinna. För mig är det här inte en moralfråga, utan handlar om nationalekonomi. Vi måste göra något åt systemet.

VA: Men är inte just det problemet, att ni som är problemet inte inser att ni är en del av problemet?

SH: Nej, så enkelt är det inte. När jag och Mats Qviberg delade upp Öresund mellan oss fick alla anställda välja om de ville jobba kvar eller följa med till mitt nya bolag Creades. Samtliga kvinnor valde att stanna kvar. Där har vi problemet svart på vitt.

VA: Jag måste ändå bita mig fast vid den lika logiska som irriterande kvällstidningsfrågan: Hur känns det? Att stå på sin egen svarta lista, menar jag.

SH: Det är så klart jobbigt. Jag visste att du och dina kolleger skulle ringa och påpeka det här eftersom ni tycker det är jättekul. Men i grund och botten tycker jag att det är bra. Det är bra att hänga ut företag på svarta listor. Mycket bättre än att utdöma böter som ingen får höra talas om.

Fotnot: Stiftelsen Albright är uppkallad efter USA:s tidigare utrikesminister Madeleine Albright.