Fotograf: Bertil Ericson/Scanpix

Westerberg: "Riskkapitalet ett hot mot kvalitén"

Bengt Westerberg, socialminister i början på 90-talet, ser en fara i hur den privata vårdsektorn har utvecklat sig på senare år, med riskkapitalbolag som stora aktörer. ”De saknar ofta kunskap och det är ett hot mot kvalitén”, säger han.

I början av 90-talet drev den borgerliga regeringen på åtgärder för ökad valfrihet inom välfärdssektorn. 1993 fattades beslut om husläkarreformen som innebar fri etableringsrätt för läkare. Sedan tidigare fanns fri etableringsrätt för vårdbolag, men kommunerna började nu intressera sig för att köpa deras tjänster.

Bengt Westerberg blev då i egenskap av socialminister för Folkpartiet starkt förknippad med den nya valfriheten inom sjukvårdssektorn.

Vi var positiva till detta och tyckte att det var bra att det fanns flera aktörer. Det viktiga var att valfriheten skulle ge bättre kvalité. Men då handlade det inte om riskkapitalbolag, utan ofta om små bolag eller enskilda aktörer, till exempel att en skolledare, förskollärare, läkare eller sjuksköterska skulle kunna ta över en verksamhet , säger han.

Knappt 20 år senare handlar det om något helt annat. Den privata vårdsektorn har blivit en arena för riskkapitaljättarna som utnyttjat omstruktureringen som skett inom vård, skola och omsorg till att tjäna pengar.

Samtidigt har den privata vårdsektorn uppvisat stora brister i politisk styrning, kvalitetsmått och riktlinjer, vilket framkom i en SNS- rapport förra året. Under hösten ställdes debatten på sin spets i samband med den så kallade Caremaskandalen och flera politiska partier ropar nu efter mer reglering. Och på den punkten håller Bengt Westerberg med.

Jag tycker att det är viktigt att det finns privata alternativ. Men det behövs bättre tillsyn och det måste ställas högre krav på dem som bedriver verksamheterna. Brukarna är ofta svaga kunder och kan inte ställa de kraven själva , säger han.

Han poängterar dock att det fanns kvalitetsbrister i den offentliga vården också, innan privatiseringarna tog fart.

Det var inte en perfekt värld och det har uppenbarligen förekommit slöseri inom välfärdssektorn också. Det innebär att de kommunala verksamheterna inte har bedrivits på ett optimalt sätt heller. Men det är ett bekymmer att det nu har kommit in aktörer med helt andra motiv än att skapa bra välfärd , säger han.

Bengt Westerberg är själv inblandad i två privata vårdbolag med cirka 10 miljoner i omsättning.

Jag hoppas att den här debatten inte leder till att man försöker stoppa privata intressen helt. Min farhåga är också att upphandlingar i fortsättningen blir väldigt detaljstyrda. Små aktörer missgynnas redan gentemot de stora aktörerna och måste lägga ner oerhört mycket tid på upphandlingar , säger han.

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant