Olof Faxander, född 1970, tillhör undantagen. Han var tidigare vd för SSAB innan han tog över Sandvik. Fotograf: Robert Henriksson/Scanpix

Stopp för unga i toppen

Sverige har lägst antal unga chefer i hela EU och återväxten för ledare är hotad. Veckans Affärer har undersökt varför unga begåvningar inte når toppen.

En färsk studie från organisationen Svenskt Näringsliv, som bygger på statistik från samtliga EU-länder, visar upp en ny bild av svenskt ledarskap: Sverige har lägst andel chefer under 40 år av samtliga EU:s 27 länder.

Och samma trend bekräftas av VA:s genomgång av vd:arna för de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen före jul. År 1991 var medelåldern för de bolagens vd:ar 49,6 år, år 2001 var den 51,2 och dagens medelålder ligger på 49,8 år. Det finns bara enstaka unga börs-vd:ar, som Olof Faxander på Sandvik och Lars Dahlgren på Swedish Match.

I en Sifoundersökning från i våras svarar färre än var tredje ung kvinna, och bara 40 procent av de yngre männen, att de kan tänka sig att bli chef.

Orsakerna är framför allt:

* De väjer för ökad arbetsbelastning.

* De tvivlar på sin förmåga att klara de höga kraven.

* De inte vill jobba i hierarkiska och tröga organisationer.

Veckans Affärer har sammanfattat fem utmaningar som bolagens styrelser måste ta hänsyn till när de sätter igång framtida vd-rekryteringar.

1. Balansera bättre

Många av dagens unga människor har andra värderingar när de börjar bygga sin karriär än när dagens börs-vd:ar gjorde detsamma på 70-talet. Många fler kvinnor gör karriär, så det är vanligt med två karriärer i en familj. Man skaffar dessutom barn senare, vilket innebär en förskjutning av vuxenlivet.

Dessutom finns det avigsidor med att vara exponerad som chef. Få vill nagelfaras i medierna och är inte lika beredda att flytta till en annan ort för ett toppjobb. Kraven på jobbet ökar och även kraven i privatlivet. Det kostar helt enkelt mer i dag än det smakar att vara toppchef för ett stort företag.

2. Släpp kontrollen

Chefsjobbet kräver att man bygger ett ledarskap som delegerar och ger medarbetarna med eget ansvar, så att belastningen på den som är högst upp minskar. De går hand i hand med informationsspridningen genom nya medier, som med nödvändighet leder till öppenhet och maktspridning i företagen.

3. Skräddarsydd karriär

Per-Allan Karlsson, på Novare Executive Search anser att det är vägen till vd-jobbet som måste förändras:

Företagen måste bli flexiblare och bättre på att identifiera talangerna tidigt och skräddarsy karriärer åt dem. Har man egenskaperna så är det företagets skyldighet att se till att man får den erfarenhet man behöver.

Han tror inte heller att talanger är redo att leda en stor organisation innan de fyllt 50. Även coachning och alternativa belöningsmodeller kan vara vägar att gå.

4. Ett helt nytt yrke

Samtliga som Veckans Affärer talat med anser att vd-tjänsten går mot en mer specialiserad ledarroll, istället för den klassiska karriärgången där duktiga specialister belönas genom ledarbefattningar.

En god grundkunskap om sitt företag och vad de faktiskt säljer, kunderna, marknader och framtidsutmaningar är basen i den framtida chefsrollen. Men själva spetskompetensen för en bra chef handlar snarare om att kunna förstå och leda team, vara lyhörd och ge bra feedback.

Läs hela artikeln i senaste Veckans Affärer ONLINE.
Har du inte en egen prenumeration skaffar du en HÄR.

Relaterade artiklar


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.