riskabla riskhanterare


Riskabla riskhanterare


Alldeles för högt kreditbetyg på Grekland alldeles för länge. Nu får kreditvärderingsinstituten skulden för eurokrisen också. När den som behöver bedömningen också är den som betalar är det bäddat för problem.

Den 20 januari 2009 långt före Greklandskrisen höll vice riksbankschef Svante Öberg ett längre föredrag om finanskrisen inför anställda och kunder på fondbolaget Carlsson Investment Management. Han framhöll problemen med kreditvärderingsinstitutens värderingsmetoder.

Dessa institut använde liknande värderingsmetoder för de strukturerade produkterna (de beryktade amerikanska huslåneobligationerna VA:s anm.) som de har haft för vanliga obligationer.

Många investerare förutsatte att kreditbetygen inkluderade alla risker trots att de egentligen bara fokuserade på kreditrisken och bortsåg från likviditetsrisken, som ofta kan vara betydande för strukturerade produkter. Det medförde att kreditvärderingsbetygen ofta kom att underskatta de risker som investerarna utsatte sig för. Kreditvärderingsinstituten har tappat mycket i trovärdighet under krisen och de har ett tufft jobb framför sig att bygga upp detta förtroende igen , sade Svante Öberg i dag.

13 år dessförinnan hade dåvarande finansminister Göran Persson retat upp sig på samma kreditvärderingsinstitut när han på Socialdemokraternas partikongress ondgjorde sig över sin situation som finansminister med orden: Jag vill inte att den finansminister som kommer efter mig hon eller han ska behöva åka till New York, Washington och London och inför flinande 25-åriga börsmäklare behöva förklara hur det svenska välfärdssystemet är upp byggt.

Nu senast är det företrädare för EU och inte minst de finansiellt utsatta länderna i södra Europa som har gått till attack mot kreditvärderingsbolagens sätt att arbeta. Det är en kritik som Peter Tuving, Norden-ansvarig på Standard & Poor s, tar tämligen lätt på.

Vår roll är att ge investerare en oberoende bedömning av relativ kreditvärdighet. Våra synpunkter uppskattas inte alltid av dem vi betygsätter men vi måste alltid förmedla vår oberoende bedömning , säger han.

Det finns tio bolag som är auktoriserade att sätta kreditbetyg i USA. Tre av dem är riktigt stora

miljardföretag S&P, Moody s och Fitch vars historik går hundra år tillbaka i tiden från när dåtidens hetaste finansinstrument järnvägsobligationer skulle värderas.

S&P är den största verksamheten sett till vinst i McGraw-Hill-koncernen som är noterat på New York-börsen och som förutom S&P innehåller en förlags- och bokverksamhet. Moody s är också noterat på New York-börsen medan det mindre Fitch är noterat på Parisbörsen genom moderbolaget Fimalac.

Vinstintresset har vållat kritik.

Men den hårdaste kritiken som kreditvärderingsbranschen har fått utstå är betygssättningen av de beryktade CDO (collateralized debt obligation) vars marknad trefaldigades på några år och kom att översvämma den amerikanska obligationsmarknaden 2005 2007.

Det var amerikanska huslån till mindre kreditvärdiga låntagare (subprime) som investmentbankerna slog samman till obligationer som sedan såldes till intet ont anande, men som det visade sig efterhand alldeles för vinstgiriga banker och obligationsförvaltare.

Kreditbetyget på CDO var oftast mycket högt, inte sällan AAA, vilket är det högsta kreditbetyget på skalan i nivå med till exempel Sveriges och USA:s. Belgien har till exempel ett lägre betyg än CDO på den tiden det begav sig. Det visade sig i efterhand att dessa betyg var alldeles för höga vilket också kreditinstituten har medgett. I dag värderas 93 procent av CDO-lånen till skräpstatus enligt Paul Krugman, Nobelpristagare i ekonomi.

Felet var att betygssättarna inte lyckades fånga upp att priserna på husmarknaden i USA kunde falla med de drygt 20 procent som i genomsnitt skett sedan början av 2007. Prisfallet på husmarknaden visade också att bankerna som en gång lånat ut pengarna hade gjort det på alldeles för lösa grunder.

Betygssättaren, läraren på finansmarknaderna, gav eleverna alldeles för höga betyg.

Men frågan är om inte de höga betygen även berodde på eleven. Den amerikanska finansinspektionen SEC har inlett en undersökning om inte investmentbankerna vilseledde kreditvärderingsinstituten när betygen för de så kallade subprimelånen sattes.

Andra aktörer menar att investmentbankerna utgick från kreditinstitutens betygskriterier när de konstruerade obligationerna. Det är lite som att läsa svaren på provet i stället för läxan. Kunskapen blir i sådana fall väldigt skör och betyget säger väldigt lite om den verkliga kvaliteten. Att elever försöker lura lärare är dock ingen nyhet utan något varje lärare har att hantera.

Kreditvärderingsbolagen skar under CDO-åren guld med täljkniv. Moody s ökade från 2005 till 2007 omsättningen med 30 procent och redovisade som mest en omsättning på 18 miljarder kronor varav 9 miljarder kronor var vinst. Det är en närmast unik lönsamhet.

Vinsterna har lett till ett uppenbart fall av intressekonflikt, men samtidigt är det i praktiken omöjligt för ett bolag, land eller bank att låna pengar på obligationsmarknaden utan att först ha fått ett kreditbetyg.

Riksgälden, som är den svenska statens bank, betalade i fjol 4 miljoner kronor för att få sin rating (högsta betyg) på de obligationer som staten gav ut. 260 000 dollar gick till Moody s och 230 000 dollar till S&P. I Sverige omsätter S&P drygt 200 miljoner kronor och har 25 anställda.

I fjol lånade vi upp 100 miljarder kronor till Riksbanken och därmed slog vi i taket för hur mycket vi betalar till kreditvärderingsinstituten , säger Marja Lång, presschef på Riksgälden.

Affärsmodellen där det är den som betygssätts som betalar är ett problem som gäller på de flesta ställen i den finansiella världen. Revisorerna jobbar på samma sätt.

Det har visat sig vara mycket svårt att få betalt för oberoende analys inom finansvärlden. Det finns en mängd exempel på företag som har försökt men misslyckats. På aktiemarknaden är det också affärstransaktionen (courtaget) och inte analysen som genererar intäkten.

Trots den massiva kritik som har riktats mot kreditvärderingsbolagen är deras inflytande och påverkan på finansmarknaderna mycket stor. Ett sänkt kreditbetyg leder ofta till att låntagaren får betala högre räntor och vice versa.

Greklands ekonomi hamnade under lupp sedan det i februari 2010 framkom att landet hade friserat sin ekonomi och vilselett EU och marknaden om hur stor statsskulden var. Krisen inom EU och finansmarknaden blev dock ett faktum och akut först i april när de tre stora sänkte kreditbetygen.

Anledningen till kreditvärderingsföretagens stora inflytande är att de uppfattas som de på finansmarknaden som har bäst insyn i företag, banker och länder. Många utomstående kommer i kontakt med de betygssatta (aktieanalytiker, obligationsförvaltare etc) men de som verkligen får tillgång till känslig information är kreditbetygsbolagen och de är oftare än andra aktörer insider i de företag de bevakar. Det gör att ett sänkt kreditbetyg uppfattas som en större händelse än själva betygsneddragningen.

Att vi nyligen sänkte Greklands kreditbetyg berodde på att vi har nedreviderat vår prognos för landets ekonomiska tillväxt. Sänkningen innebär inte att vi anser att det är någon omedelbar risk att Greklands ska brista i sina betalningar men vi ser ökade kreditrisker på sikt , säger Peter Tuving som välkomnar en reglering av kreditvärderingsinstituten. Det är ett viktigt steg för att återvinna marknadens förtroende.

Återstår att se om finanskrisen kommer att ändra finansmarknadens sätt att fungera. Utredningar pågår av kreditvärderingsproblematiken inom såväl EU som USA.

Ett förslag är att man som när man inom sportvärlden utser domare lägger pengarna för betygsjobbet i en pott och lottar ut uppdragen bland kreditvärderingsföretagen.

Tre misstag som har kostat dem förtroendet

Februari 2007

Moody s isländska blunder

I februari 2007 när subprimeproblemen på den amerikanska obligationsmarknaden först syntes ändrade helt plötsligt kreditvärderingsinstitutet sin metod för att ranka banker. Kaupthing fick sitt kreditbetyg höjt med fyra steg till den högsta möjliga nivån. Höjningen fick till effekt att bankn var mer kreditvärdigt än Handelsbanken. Aktiemarknaden togs på sängen och kurserna i de redan då omdiskuterade isländska bankaktierna steg kraftigt.

Någon månad senare sänktes betyget ett litet snäpp och sedan skedde en handfull neddragningar av betyget innan Kaupthing ställde in betalningarna. Moody s beslut grundades på att de hade gjort analysen att den isländska staten skulle rädda det isländska banksystemet. Problemet var att med 320 000 invånare var landet helt enkelt för litet för att rädda då klart mycket större bankerna som hade expanderat utanför ön gränser.

Mars 2007

Bolånekraschen i USA

Paketerade husobligationer blev snabbt en jättemarknad i USA. Med de låga amerikanska räntorna som rådde letade obligationsinvesterare efter något som kunde ge lite mer avkastning än statspapper. Valet föll på bolåneobligationer som började paketeras om och säljas. Marknaden uppgick snabbt till 500 miljarder dollar. Kreditvärderingsbolagen gjorde rekordvinster i takt med att obligationsmarknaden växte och de prissatte obligationerna som om de i praktiken var riskfria. Det var de inte.

Husmarknaden i USA hade haft några år av stark tillväxt och bankerna hade slarvat med kreditgivningen, vilket gjorde att bolånenobligationerna blev till en tickande bomb. Husprisfallet gjorde att kunderna inte kunde förnya sina lån och kreditförlusterna tog fart. De investerare som trodde sig har köpt AAA-papper fann i många fall att de satt på riktiga C-papper.

April 2010

Sen säkning av Grekland

Kreditvärderingsinstituten sänkte betygen för Grekland i april. Men upprullningen av den grekiska krisen hade sin börjat redan när Papandreou tillträdde som premiärminister i oktober i fjol då han meddelade att tidigare regeringar kan ha förskönat den Greklands finansiella styrka.

I december uppmärksammade bland annat finansminister Anders Borg problemen, men diskussionen om Grekland hamnade i skymundan av klimatmötet i Köpenhamn som tog all internationell uppmärksamhet.

I februari steg dock räntorna i Grekland kraftigt och likaså handeln med CDS som är ett instrument för att skydda sig mot betalningsinställelse.

Kreditvärderingsinstituten dröjde dock ett halvår från dess att problemen först kom upp till ytan innan det satte ett ordentligt avtryck i Greklands kreditbetyg.

Ställs till svar. Steven Joynt, Fitch, Raymond McDaniel, Moody s, och Deven Sharma, S&P, svär att tala sanning inför den amerikanska kongressen. Lawrence Jackson/scanpix

Demonstrationer utanför parlamentet i Aten. PANTELIS SAITAS/scanpix

Bolånekris i USA. JUSTIN SULLIVAN/scanpix

Fel betyg. Demonstrationer utanför parlamentet i Aten, bolånekris i USA och bankkris på Island. Scanpix

Skakar av sig kritiken. Peter Tuving, S&P.

Trovärdigheten är borta. Förste vice riksbankschefen Svante Öberg tillhör de kritiska. JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX


NYHETSBREV


Kalendarium

SENASTE VA