"Marknaden i sig saknar etik"

"Marknaden i sig saknar etik"

Michael Wolf och Jurij Lederman om vad Tjechov kan lära oss om långsiktighet och nya spelregler.

Hittills har den offentliga debatten om finanskrisen handlat om att personifiera krisen och hitta syndabockar. Därmed undviker vi att göra en grundligare analys av vad krisen egentligen handlar om. Det är lätt att vara efterklok när man har facit i handen, men vi måste inse att vi just nu sitter med facit i handen - på nästa kris.

Tjechov konstaterar att fisken ruttnar från huvudet så låt oss se vad som händer i huvudet på fisken.

Alla talat idag om långsiktighet. Långsiktighet är bra förstår vi, men det är inget som belönas. Vad är långsiktighet? Långsiktighet kräver av oss att vi formulerar en vision om vad det är vi vill för framtiden. En långsiktig vision kräver en formulerad och välgenomtänkt etik, med tydligt uttalade etiska spelregler för samspelet oss människor emellan. Utan en långsiktig vision ser vi ingen koppling mellan våra egna handlingar och effekten på människor och världen omkring oss. Ett kortsiktigt mål kräver ingen etik över huvud taget.

Vi fastställer de etiska reglerna efter kollektiva beslut baserade på en värdegemenskap. Vi spelar sedan efter dessa regler baserade på individuella beslut som påverkar vårt beteende på till exempel marknaden. Politiken idag är utformad efter en omvänd ordning. I val och i debatten förväntas vi ta kollektiva beslut baserade på vårt beteende, det vill säga efter hur mycket pengar vi har i plånboken. Marknaden är inte sen att uppmuntra detta. Den sistnämnda ordningen är mycket enklare att begripa sig på, och därför lättare att hålla sig till för vi vet, förhoppningsvis, hur mycket pengar vi har i plånboken. Men hur många av oss har formulerat för oss själva varför vi över huvud taget lever?

Kapitalismen har två partner
Marknaden har sina egna spelregler som går ut på att vinna marknadsandelar, och framtiden sträcker sig fram till försvaret av nästa kvartalsrapport. Marknaden i sig saknar etik, marknaden är en rörelse, som ett tåg som färdas från en punkt till en annan, från säljaren till köparen.

Samhället har sina spelregler som handlar om mänskliga värden, det strävar efter jämlik fördelning, harmoni och utveckling. I samma ögonblick marknaden går in och formulerar mänskliga värden förvrängs de demokratiska och humanistiska principerna.

Bron mellan dem
Ett välfungerande ledarskap ska få dessa två partner, marknaden och samhället, att fungera tillsammans och inte motarbeta varandra. För det krävs en bro och den bron heter kultur. Med kultur menar vi det utrymme, eller den miljö, där samspelet människor emellan pågår: arbetsmiljön, den intellektuella miljön, klassrumsmiljön, den konstnärliga miljön, företagsmiljön. Kultur är inte en fritidssysselsättning, det är inte heller ett rött hus med vita knutar. Kultur är en process som vi skapar och omskapar dagligen, och de som omskapar är konstnärer. Kultur är baserat på etiska värderingar. När de etiska värderingarna saknar formulering tappar kulturen, dvs. samspelet mellan människor, sin riktning.
Vem får betala för denna ordning när vi har stoppat våra huvuden i plånboken?

Samhället, vi alla

Vi kan ta skolmiljön som exempel. Utbildningssystemet utbildar barnen efter marknadens behov. Det är en kortsiktig utbildning, ett kortsiktigt sätt att tänka. Vi producerar för oss själva, med oss själva i produktionsapparaten och det är meningen med livet. När människor förlorar arbetet förlorar de samtidigt sitt livsinnehåll.

Med detta kortsiktiga tänkesätt som sträcker sig till nästa vecka, nästa månad, högst ett år blir livet absurt nog oändligt och möjligt att uppskjuta till morgondagen. Vi tar kortsiktiga lån av vårt eget liv utan att tänka på framtiden. Och skuldsatta människor är inte fria, varken till kropp, själ eller ande. I realiteten är livet ändligt, det är historiskt sett till och med kort, och utan långsiktighet kan vi inte åstadkomma någon varaktig förändring.

Ett ledarskap som bryggar över marknadens arena och samhällets arena måste först veta att det är detta som är deras roll, därefter veta varför de har denna roll och här kommer visionen in, och med visionen kommer de etiska ställningstagandena, baserade på demokratiska och humanistiska principer.

Vad är demokrati? Vad innebär våra rättigheter och skyldigheter visavi våra medmänniskor, och visavi oss själva?

Vi har idag utlokaliserat våra värderingar, rättigheter och skyldigheter till andra. Till samhället och marknaden. Och på detta vis kan vi i lugn och ro ägna oss åt våra egna plånböcker. Detta undergräver demokratins principer.

Politiken som konst uppstår i mötet med människor, inte med marknaden.

Visionen om framtiden ska vara bryggan som kopplar marknaden till samhället. Visionen ska vara en kulturhandling. Detta måste vi börja kräva av den politiska ledningen, av näringslivet, av skolan, vård och omsorg, där målsättningen på sin höjd sträcker sig till nästa måndag.

En vision är en berättelse. Den berättar om människans förmåga att nå det omöjliga.

En vision är en rörelse i nuet mot framtiden. Rörelsen tar sin kraft ur etiken.

En vision är en lagbunden process av rörelse för att nå maximum av energi.

En vision är en trosförklaring.

Michael Wolf

Är sedan mars vd för Swedbank. Han är 46 år och har fem barn, tjänar 8 miljoner men får ingen bonus. Han har tidigare arbetat på SEB, Skandia och som vd för Intrum Justitia. Texten är skriven tillsammans med Jurij Lederman, regissör, skådespelare och pedagog.

Jurij Lederman

Är regissör och konstnärlig ledare på Teater Studio Lederman samt vd för Art of Leadership AB.
Sedan 15 år arbetar han med kommunikation, teambuilding och ledarskap med mottot: "Ska vi motarbeta varandra eller samarbeta - hur man får en bra grupp att bli en excellent ensemble". Hans metod är praktiska övningar baserade på teatrala träningsprogram.

Relaterade artiklar


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

För dig som prenumerant