Regeringen varnar för recession

Regeringen varnar för recession

Regeringen skriver ned tillväxtprognoserna för Sverige. I bästa fall kan Sverige klara 2009 med en tillväxt på 0,1 procent, i värsta fall blir det en negativ tillväxt på 1,2 procent, enligt finansminister Anders Borg.

Den globala finanskrisen är den värsta sedan depressionen, och läget på de svenska finansmarknaderna är det svåraste sedan finanskrisen. Finanskrisen fördjupar den internationella lågkonjunkturen framöver, vilket förlänger och fördjupar den svenska lågkonjunkturen. Det sade finansminister Anders Borg vid en pressbriefing på måndagen.

Negativa förväntningar och försämrade förutsättningar dämpar hushållens konsumtion, och samtidigt dämpas investeringarna av finansoron och svagare efterfrågan.

I uppdateringen av det svenska konvergensprogrammet har finansdepartementet räknat på två scenarier för den svenska ekonomin framöver, och i båda fallen blir tillväxten väsentligt svagare än vad som beräknades i samband med höstbudgeten.

I samband med höstbudgeten såg finansdepartementet en BNP-tillväxt på 1,3 procent 2009, 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Arbetslösheten väntades öka till 6,4 procent 2009, 6,6 procent 2010 för att sjunka till 6,0 procent 2011.

I det första scenariot antar regeringen att den finansiella krisen fördjupas, huspriser och andra tillgångspriser sjunker ytterligare 5 procent och efterfrågan på svenska exportprodukter blir 1 procentenhet lägre de kommande två åren. Kreditvillkoren är fortsatt strama, med 50 punkter högre räntespread 2009, och hushållen blir mer pessimistiska.

I detta scenario ser regeringen nu en BNP-tillväxt på 0,1 procent 2009, 2,0 procent 2010 och 4,4 procent 2011. Arbetslösheten stiger till 7,0 procent 2009, 7,7 procent 2010 och därefter sjunka till 6,9 procent 2011.

I det andra scenariot väntas en mer fördjupad och utdragen lågkonjunktur. Huspriser och andra tillgångspriser faller med 15 procent, efterfrågan på svenska exportprodukter blir 4 procentenheter lägre 2009 och 2010, räntespreaden blir 100 punkter högre och hushållen blir "betydligt mer pessimistiska".

I detta scenario ser regeringen en BNP-tillväxt på - 1,2 procent 2009, 1,4 procent 2010 och 4,2 procent 2011. Arbetslösheten stiger till 7,8 procent 2009, 9,2 procent 2010 och därefter sjunka till 8,5 procent 2011.

Regeringen konstaterar att resursutnyttjandet faller snabbt, och att inflationen och inflationsförväntningarna sjunker, och Riksbanken väntas i båda scenarierna sänka räntan kraftigt.

I det första scenariot utgår regeringen från att Riksbanken sänker styrräntan till 2,75 procent i slutet av 2009, till 2,25 procent i slutet av 2010, därefter höjs räntan åter till 2,75 procent i slutet av 2011.

I det andra scenariot antas Riksbanken sänka räntan till 2,25 procent i slutet av 2009, till 2,0 procent i slutet av 2010, och därefter höja styrräntan till 2,75 procent i slutet av 2011.

Stockholm TT


För dig som prenumerant

VA KVINNA PODCAST