Bara 98 miljardärer kvar

Förra året listade VA 136 svenska miljardärer. I år finns bara 98 kvar. Börs- och fastighetsfallet har gjort att deras förmögenheter har minskat med 20 procent eller 200 miljarder.
 

MILJARDTAPP. Antonia Ax:on Johnson, Ingvar Kamprad, Stefan Persson, Cristina Stenbeck och Hans Rausing har förlorat många miljoner. Foto: Scanpix Montage: VA.se

Den annalkande lågkonjunkturen skiljer agnarna från vetet även bland landets rikaste.
Vinnarna är de med stor andel eget kapital och starka kassaflöden som kan övervintra i de tuffa tiderna och rentav investera och ta marknadsandelar. Att lånemarknaden torkat upp även för de mest förmögna finns det gott om exempel på belånade tillgångar sjunker snabbt i värde och krisen raderar förmögenheter på kort tid. Våra svenska miljardärer tycks dock ha varit mer försiktiga än vissa av sina utländska kolleger.

Förlorarna är i regel aktiva inom finans eller fastighet, sektorer som opererar med en mycket liten andel eget kapital. Industrialister med långsiktigt perspektiv är vana att se sina cykliska tillgångar fluktuera i värde, men så länge det egna kapitalet är intakt blir detta endast av akademisk betydelse.
En del högbelånade fastighetsinvesterare har också åkt ut från årets lista, som finansmännen Mats Qviberg och Sven Hagströmer vars aktieinnehav i Öresundsfären nu är värda mindre än 1 miljard kronor.

Andra välbekanta miljardärer som numera får sätta före detta framför titeln är New Wave-grundaren Torsten Jansson och Fastpartners Sven-Olof Johansson, den gamle finansmannen Laszlo Szombatfalvy samt Christer Brandberg vars aktier i videokamerabolaget Axis har mer än halverats jämfört med för ett år sedan.

Det finns dock ingen anledning att ha alltför stort medlidande med de forna miljardärerna.
Man får väl börja äta radhusbiff. Men jag tror att jag har råd att lägga några skivor bacon intill blodpuddingen , säger Mats Qviberg, före detta miljardär.

När det gäller Torsten Jansson och New Wave gör ihärdiga rykten på finansmarknaden gällande att det kommer att krävas en nyemission efter lite väl våghalsiga investeringar i glas­bruket Orrefors och framför allt i amerikanska Cutter&Buck som säljer kläder och presentartiklar i USA. Affärerna har gjort att bolaget har nettoskulder på 2,6 miljarder kronor samtidigt som det egna kapitalet är ungefär hälften av nettoskulden 1,3 miljarder kronor. Börsvärdet i dag motsvarar ungefär hälften av det egna kapitalet efter ett kursras på 80 procent i år och Jansson har gått från att vara miljardär till att ha en aktiepost värd ett par hundra miljoner kronor.

90 MILJARDER. Stefan Persson förlorar minst. Foto: Scanpix

Det är oklart om och i så fall hur mycket kapital Torsten Jansson har utöver New Wave-aktierna.
Hans RnB-aktier har i år haft en ännu sämre historia än New Wave-aktierna. De 1,8 miljoner aktier som han fick när RnB köpte JC våren 2006 har minskat i värde med 100 miljoner kronor.
Det finns få miljardärer som har förmått öka sin förmögenhet detta finansnådens år 2008.
En samling som sticker ut i sammanhanget är Brummer-grundarna Patrik Brummer, Peter Thelin och Per Josefsson.

Deras fonder har överlag gått mycket starkt relativt börsen och övriga hedgefonder.  Förvisso har Brummers ursprungsfond Zenit tappat 5 procent i år. Men de stora förvaltade pengarna ligger numera i Lynx plus 33 procent, Helios  plus 6 procent och Futuris plus 26 procent hittills i år. Dessa tre succéfonder hanterar sammantaget 24 miljarder eller två tredjedelar av de totalt 36 miljarder kronor förvaltat kapital som finns i Brummers fondsystem.

Den goda utvecklingen betyder att fondbolaget i år har fått rörliga intäkter på närmare 1 miljard kronor i tilllägg till den fasta intäkten om runt 300 miljoner kronor. Med tanke på den goda förvaltningen kan man med fog värdera upp värdet på Brummer och Partners rejält jämfört med i fjol. Normalt brukar man värdera kapitalförvaltningsbolag till runt 5 procent av förvaltat kapital, men med tanke på Brummergängets överlag goda förvaltning de senaste åren så borde multipeln var betydligt större, kanske upp till 15 procent av omsättningen eftersom flertalet fonder ligger på all-time-high-noteringar och därmed har alla förutsättningar till rejäla rörliga intäkter även i framtiden. Förutom värdet på själva bolaget har Brummergänget ökat sina förmögenheter genom att de själva har investerat i fonderna de förvaltar.

450 MILJARDER. Ingvar Kamprad ständig etta. Foto: Johan Främst, All Over Press

I övrigt sitter Ingvar Kamprad tryggt på förstaplatsen som Sveriges rikaste person trots att hans förmögenhet kan ha bedömts ha minskat med 90 miljarder kronor till 360 miljarder kronor.

Ikea-koncernen är sparsam med ledtrådar till hur mycket företaget gör i vinst. För verksamhetsåret 2007/2008 vet man att koncernen omsatte 200 miljarder kronor, har 127 000 anställda och att försäljningen ökade med 7 procent under året. Bolaget har växt snabbt på nya marknader men fort­farande står Europa för drygt 80 procent av omsättningen och Tyskland, USA och Frankrike är koncernens tre viktigaste marknader.

Ingvar Kamprad avslöjade dock för något år sedan att bolaget tjänade 25 miljarder kronor efter skatt. Omsättningsökningen borde ha bidragit till något ökad vinst, medan kursfallet på börsen har sänkt värdet även på Ikea. Det är ju inte rimligt att företag utanför börsen inte påverkas av att värdet på övriga bolag går ned.

Stefan Perssons H&M värderas till 13 14 gånger vinsten. Bolagen har mycket som påminner om varandra. H&M:s grundare Erling Persson och Ingvar Kamprad var goda vänner och bägge bolagen har nått stora marknadsandelar, för branscherna hög lönsamhet och har trots det mycket outforskade terräng att erövra. Till exempel finns varken Ikea eller H&M i Sydamerika och har bara nosat på Asien.
VA värderar Ikea till motsvarande H&M:s vinstmultipel och därmed uppgår Ingvar Kamprads förmögenhet  till 450 miljarder kronor, varav merparten av förmögenheten består av värdet av Ikeavaruhusen.

Fortsättning på nästa sida (klicka nedan)


70 MILJARDER. Hans Rausing är nummer tre. Foto: Scanpix

Toppen på miljardärslistan är lik fjolårets och för den delen med hur den såg ut i början av 2000-talet. Förutom Kamprad finns Stefan Persson och hans släktingar kvar högt upp på listan liksom familjen Rausing och Antonia Ax:son Johnson.

Stefan Persson har främst haft sin förmögenhet placerad i H&M-aktier, en i sammanhanget blygsam aktieportfölj och i ett eget fastighetsbolag. Under hösten hjälpte han dock sin styrelse- och miljardärskollega Melker Schörling genom att köpa den finansiellt hårt sargade finansmannen Maths O Sundqvists storpost i Hexagon om 9 miljoner aktier för närmare 800 miljoner kronor. Melker Schörling slapp därmed se någon utomstående ta en större post i Hexagon som Melker Schörling har ägt i ett decennium.

Persson sitter i Schörlings styrelse och Schörling sitter i H&M:s styrelse och här har vi två personer som ser ut att klara finanskrisen mycket väl. Tillsammans borde de kunna göra fler intressanta investeringar under en tid när övriga finansmän har det betydligt tuffare. Det är ett underbetyg åt den svenska entreprenörskraften alternativt det svenska företags- och skatteklimatet att det inte förmås skapas fler nya stora förmögenheter.

De få nya miljardärer som har tillkommit under det senaste decenniet kommer framför allt från riskkapitalbranschen. Sverige och framför allt några vakna svenskar som Björn Savén, Robert Andrén och Conni Jonsson var tidigt ute att haka på riskkapitaltrenden i USA på 80-talet. Bolag som EQT, Industrikapital och Nordic Capital var tidigt ute, fick ett försprång i Europa som de sedan dess har lyckats behålla och i dag tillhör de Europas största private equity-firmor. De tre förvaltar var och en mellan 50 och 100 miljarder kronor och för varje gång de öppnar nya fonder tenderar de att bli större åtminstone fram till dess att finanskrisen slog till.

3,1 MILJARDER. Cristina Stenbeck leder imperiet. Foto: Scanpix

Riskkapitalisterna tar en fast avgift och en procentuell ersättning på ofta 20 procent på den avkastning som överträffar 8 procent. Det kan således bli mycket pengar vid lyckade affärer. Särskilt med tanke på att de stora svenska riskkapitalen har legat i Europatopp när det gäller avkastning. EQT har till exempel avlutat fyra fonder och har åtta som fortfarande investerar. De fyra avslutade hade en årlig avkastning på i snitt närmare 30 procent.

Frågan är om riskkapitalisternas bästa tid har varit. Det har blivit mycket svårare, för att inte säga omöjligt, att låna till företagsköp och nu pågår det en diskussion hur riskkapitalisterna ska agera i lågkonjunkturen.

De gjorde sina första investeringar under den stora lågkonjunkturen i början av 1990-talet och sedan dess har belåningen blivit en allt viktigare del. På senare år är en investering med 15 20 procent eget kapital och resten lånat hos bankerna ingen ovanlighet. Det innebär att om investeringarna de senaste åren har minskat i värde motsvarande börsfallet så har investeringen ett negativt värde om 10 15 procent och då uppstår den intressanta frågan om riskkapitalbolagen kommer att lämna över företagen till bankerna, vilket är den ekonomiska rimliga åtgärden eftersom en investering eller tilläggsinformation i ett bolag med negativt värde är att kasta pengarna i sjön. Men baksidan av att inte ta sitt ägaransvar är att det är svårt att komma till banken nästa gång och låna pengar.
Miljardärslistan har som sagt varit sig lik under hela 2000-talet förutom att det dök upp en del IT-miljardärer som försvann något år senare

2 MILJARDER. Johan Eliasch har börjat ägna sig åt välgörenhet. Foto: Scanpix

Vi hittar dock en finansman som har gjort comeback och det är Erik Penser. Det beror inte i första hand på att Erik Penser Fondkommission som nyligen blev bank tjänar stora pengar. Tvärtom visade den senaste niomånadersrapport att fjolårsvinsten på 31 miljoner kronor i år har förbytts till en förlust på hela 40 miljoner kronor.

Det är i stället Pan Capital som Erik Penser äger till 50 procent som ligger bakom hans förmögenhet. Pan Capital som startades 1998 är en fond som spekulerar hårt på börsen och vissa dagar uppges det att Pan står för ett par procent av handeln på New Yorkbörsen. Bolaget har varit mycket skickligt på att hitta felprissättningar och i fjol tjänade fonden 634 miljoner kronor, vilket var en ökning med 200 miljoner jämfört med 2006.

Det är just i orostider som dessa förmögenheter byter ägare när pressade miljardärer måste sälja tillgångar som sedan visar sig vara guld värda när konjunkturen förbättras. Hela den svenska riskkapitalindustrins framväxt är ett resultat av fastighets- och konjunkturkrisen på 90-talet som tvingade många stora koncerner att koncentrera sin verksamhet och sälja av tillgångar till riskkapitalisterna som lyckades utveckla affärerna på ofta mycket imponerande sätt. Denna konjunkturnedgång ryktas det om att det är riskkapitalbolagen, de förra konjunkturnedgångsvinnarna, som sitter risigt till i flera investeringar efter en häftig belåning.

Vilka som kommer att bli de nya vinnarna pånästa års miljardärslistra återstår att se. Goda bankkontakter är sannolikt en mycket bra start.

Nästa sida - "De som åkt ut från listan" (klicka nedan)


Här är alla som åkt ut från listan...

Martin Andersson,
Rutger Arnhult,
Percy Barnevik,
Martin Bjäringer,
Eva Bonnier,
Christer Brandberg,
Karl-Axel Granlund,
Sven Hagströmer,
Karl Hedin,
Birgitta Holmström,
Thomas Hopkins,
Erik Hörnell,
Torsten Jansson,
Sven-Olof Johansson,
Nils-Olof Jönsson,
Mattias Köling,
Bo Larsson,
Claes Lidell,
Bertil Lindqvist,
Åke Ljungberg,
Bengt Lundström,
Ann-Sofie Mattson,
Karin Mattson Nordin,
Thomas Onstad,
Karl Perlhagen,
Bob Persson,
Mats Qviberg,
Erik Selin,
Kerstin Skarne,
Anders Ström,
Maths O Sundqvist,
Lars Sunnanväder,
Carl-Henric Svanberg,
László Szombatfalvy,
Jan Söderberg,
Johan Thorell,
Helena Tidstrand,
Johan Tidstrand,
Dag Tigerschiöld,
Alf Tönnesson,
Hans Wallenstam,
Gösta Welandson

Fotnot: Tidigare angavs

felaktigt att Daniel Sachs

försvunnit från listan.

Eftersom han inte fanns på

listan 2007 kan han följaktligen

inte heller åka ur den.

VA ber om ursäkt för detta.


Relaterade artiklar


Nyhetsbrevet för det nya näringslivet:

Kalendarium

För dig som prenumerant

BLOGG

Följ chefredaktören på klimatresan

Under 2019 utmanar Veckans Affärer sina läsare att minska sina affärsresor med flyg med hälften. Chefredaktör Åsa Uhlin håller koll på hur det går med det och sitt eget mål att flyga mindre på bloggen VA:s klimatresa.