Revoltören i Vårdsverige

Revoltören i Vårdsverige

Efter en chefskarriär inom läkemedel hamnade Carola Lemne på det bolagiserade Danderyds sjukhus som dirigerades med skicklig hand. Nu drar hon en lans för ett ­privat vårdalternativ, och har åsikter om det mesta.

Inte bara läkare

Foto: Micke Lundström

Namn: Carola Elisabet Lemne.
Ålder: 50 år.
Familj: Maken Gösta, utvecklingschef på Ericsson, och dottern Jennifer, 17 år.
Bor: På Valhallavägen i Stockholm. Sommarhus i Roslagen.
Fritid: Dans, gärna en tango. Har också sjungit i Konserthusets kör tills den lades ned när det nya millenniet bröt ut. Brett register, behärskar tenor-, sopran- och altstämman. Dricker och smakar av årgångs­viner, gärna med medlemmar i Munskänkarna. Har även skrivit några böcker, en med namnet Handbok för kliniska prövare , som nu nått sjunde upplagan. En annan om blodtryck som hon skrev under mamma­ledigheten.
Några uppdrag: Styrelseledamot i Getinge, Apoteket och Stiftelsen för strategisk forskning som fördelar 500 miljoner kronor om året.

Foto: Micke Lundström

Det är ofrånkomligt, frågan kommer ingen kvinna i ledande befattning undan. Men det tycks som att hon värjer sig.

Jag tror inte på kvotering, ingen vill sitta på de grunderna. Vad jag kan slås av är att det går så långsamt. Det förundrar mig att företag vars kunder till 80 procent består av kvinnor bara har män i styrelsen. Men det är inte bara kvinnor som saknas runt bordet. Varför sitter inte fler utlänningar och varför kommer inte fler yngre, män som kvinnor, in?

Själv sitter hon
i styrelsen för medicinteknikbolaget Getinge och Apoteket och häromveckan blev det klart att hon skulle efterträda förre centerledaren Olof Johansson som styrelseordförande i Systembolaget.

Men det fick hon inte. Carola Lemne är alldeles ny som vd för Praktikertjänst, Sveriges största privata sjukvårdskoncern. Styrelsen i Praktikertjänst gjorde sin egen kvotering och tyckte vid närmare eftertanke att det var bättre att hon lärde känna Praktikertjänst först innan nya uppdrag blev aktuella.
Praktikertjänst har 14 styrelseledamöter, varav fem är kvinnor. Den som vill kan yrka på manlig bastion. Själv säger hon:

Jag tror att det
hade gått att klara båda uppgifterna, men jag har stor förståelse för styrelsens åsikt. Så om ett eller annat år kan landets val­beredningar ånyo höra av sig. De får begrunda en diger meritlista.

Innan hon kom till Praktikertjänst i början av året var hon vd, en uppburen sådan, för Danderyds sjukhus i sju år.

Hon borde med en viss auktoritet kunna uttala sig om Vård-Sverige.

Dessförinnan var hon Europachef för den kliniska forskningen i Pharmacia och arbetade på amerikanska läkemedelsföretaget Schering-Plough. Hon har doktorerat och är docent inom ämnet hypertoni eller blodtryck och hon har varit narkosläkare och arbetat på vårdcentralen i Märsta intill Arlanda.

Nog borde hon
kunna uttala sig om lik­heter, skillnader, avarter, uppköp och fusioner mellan och inom det privata och offentliga arbetslivet.

Och i tidernas begynnelse inledde hon sina läkarstudier på Karolinska, 17 år, omyndig och en av de yngsta kandidaterna någonsin.

Carola Lemne
är också en hejare på matematik. När hon började på Danderyds sjukhus fanns 68 sjukhus i landet. Byggnaderna står kvar, människorna har flyttats omkring.

Då var omloppstiden för en sjukhuschef 18 månader. Nu tror jag att det har förlängts med några månader. Av dessa 68 chefer fanns sex år senare bara sex kvar. Och bara ett fåtal har slutat frivilligt. Säger inte det en del om arbetsklimatet och uppgiftens svårighetsgrad?

Carola Lemne
kunde stå bredvid från början. Vid den här tiden arbetade hon i USA och hade ansvaret för delar av den kliniska forskningen, den som tar läkemedel från fas I till fas II och III, och var en av Fred Hassans, dåvarande vd:n för Pharmacia, och forskningschefen Göran Andos favoriter.
Hon fick sänka lönen väsentligt när hon började på Danderyds sjukhus. Men bordet var rensat när hon kom. Sjukhuset hade nyligen bolagiserats. Det ägdes förvisso av Stockholms landsting, men den stora skillnaden var att styrelsen inte besattes av politiker utan av personer med professionell styrelsevana.

En bolagisering var en förutsättning för intresset från min sida. I ledningen på det traditionella sjukhuset möts två oförenliga världar. Det ska stå öppet dygnets alla timmar och årets alla dagar. För att allt ska kunna fungera krävs långsiktighet. En åtgärd i dag kan effektivisera vården om tre fyra år. Men i styrelsen, som vanligen är en politisk nämnd, pågår alltför ofta ett krig där partierna ständigt misstror varandra. Ledamöterna måste vara lyhörda för opinioner och vad som står på kvällstidningarnas löpsedlar för att klara ett omval.

Det mest
pregnanta som har sagts om den här situationen hörde jag från en tidigare vd för landstingsstyrda SL, Stockholms Lokaltrafik. Han sade: Tänk att ha ett jobb där hälften av styrelseledamöterna vill att du ska misslyckas!

Carola Lemne fick koncentrera sig på skötseln av sjukhuset.

Det spred sig snabbt på Danderyds sjukhus. Att bli kallad till Carola Lemne var inte att gå till vilket möte eller sammanträde som helst. Det var att infinna sig till ett husförhör. Inte ett papper undkom henne i det massiva administrationsflödet. Alltid påläst, aldrig hänge sig åt ödets nycker, alltid ligga steget före. Eller med andra ord: hon kunde verksamheten.

Det är bara på tisdagskvällarna som hon får vika ned sig. Tisdagkvällarna är heliga, oberörbara. Då dansar hon tango på Mälarsalen i Stockholm. Med sig har hon maken Gösta Lemne, tävlingsdansare i jive för några decennier sedan och numera utvecklingschef på Ericsson. Gösta stortrivs de här kvällarna.

Nu behöver du inte tänka själv och du ska hela tiden ligga steget efter , brukar han säga till henne när de åker till Mälarsalen.

Tango är de små signalernas kraftmätning, att utan ögonkontakt få rätt steglängd och med kroppar i balans. Ibland, när de kommit hem, fortsätter de att öva i köket. Små stunder av lycka lär infinna sig på Valhallavägen.

De kan även
infinna sig på andra platser och tider av dygnet. Som när en enkät bland de anställda på Danderyds sjukhus blev klar. Då visade det sig att av de 3 300 anställda kunde 78 procent tänka sig att rekommendera arbetsplatsen till sina vänner och kolleger på andra sjukhus. Hur många chefer kan i dag ställa sig framför spegeln och få ett liknande svar?

Eller när tidningen City åkte ut till sjuk­huset när det blivit känt att Carola Lemne som den ende i den stockholmska sjukvårdsförvaltningen uppbar  bonuslön och  all  in­dignation uteblev.

Det är hon
väl värd, hon gör ju ett bra jobb , var den vanligaste kommentaren i tidningen. Bonuslön, menar hon, ska få en att tänja sig. Pengar styr beteendet, så är det. Men bonusen ska ges via smarta styrmedel. Det tycker hon fanns på Danderyds sjukhus. Hon kunde få högst 20 procent av den fasta lönen, vilket skulle ha inneburit närmare 300 000 kronor i bonus. Men det blev 80 000 kronor något år, 180 000 kronor ett annat.

Fem sex mål var uppsatta. Egentligen gick det inte att uppfylla alla. Skulle hon ha varit extremt kostnadseffektiv hade personalen blivit missnöjd. Hade hon pressat arbetsscheman kanske det hade inneburit att andelen patienter som återinlades blivit för hög.

Dagens bonussystem
är i många fall upprörande, speciellt om man går till USA och England. Men när en företagsledning får allt högre bonus för varje år utan synbara resultat på vinst eller andra nyckeltal kan jag bara konstatera att styrelsen i de här fallen varit för mesig. Det får inte bli för lätt, då har ett systemfel uppstått.

Hon såg några när hon anlände till sjuk­huset. Hon försökte rätta till dem och en av frågorna var att införa lika lön för lika arbete, vilket uppnåddes efter några års successiva justeringar. Hon avhöll sig från andra större strukturingrepp, vis av erfarenheterna från tiden på Pharmacia då företaget omorganiserades minst en gång var nionde månad, drivet av fusioner, uppköp och nya chefer som skulle visa handlingskraft.

Själv dröjde hon fyra år innan en större förändring genomfördes.

De flesta omorganisationer sker av fel anledningar. Den första frågan brukar vara hur om­organisationen ska göras i stället för att fråga vad som kan göras i stället med den organisation som redan existerar. Då brukar man också upptäcka om det finns hinder som verkligen kräver en omorganisation. Stora förändringar innebär bara att personalen blir orolig och vänder sig inåt och efter en tid kan alla konstatera att man bara flyttat på problemet.

Efter sju år
sade hon upp sig av alldeles egen kraft på Danderyds sjukhus, således ett nästintill unikum inom svensk sjukvårdsförvaltning.

Två saker har hon nu tagit med sig till det svenska vårdklustret på Adolf Fredriks Kyrko­gata i Stockholm, där förutom Praktikertjänst även Försäkringskassans huvudkontor huserar snett mitt emot och Vårdförbundet i grannhuset intill.

Det ena är
mottot att aldrig slå sig till ro. Det andra är att alltid bedriva omvärlds­bevakning, det gör nytta.

Det fanns tendenser på Danderyd, som i alla andra specialistorganisationer jag sett, att specialisterna slog sig för bröstet och tyckte att de inte hade något att lära av andra. Då brukade vi se till att de fick besöka namnkunniga kolleger och kliniker i Sverige eller i utlandet. Det brukade ta skruv. När man väl insåg att resultaten inte var bäst fanns en enorm kraft och vilja att förbättra.

Men där på
Adolf Fredriks Kyrkogata tycker hon att hon befinner sig mitt inne i en revolution. Men det syns inga barrikader och ingen skanderar Vårdval till alla på gatan. Det är en revolution initierad uppifrån, av borgerliga politiker.

Med Vårdval i primärvården, som hittills införts i Halland, Västmanland och Stockholm och som kanske lagstiftas nästa år för hela Sverige, upphör flera av de begränsningar som nu finns i vården. Det talas sällan om det, men ransonering finns ju faktiskt. När jag ledde Danderyds sjukhus slöt vi ett avtal med Stockholms landsting om att utföra 500 höftledsoperationer under ett år. Vi kunde aldrig genomföra den 501:a operationen även om vi hade resurser, eftersom vi inte fick betalt för den. Det är en av anledningarna till att vårdköer uppstår.

Hon är förstås
part i målet.

Vårdval innebär att marknaden, det vill säga patienterna, styr efterfrågan. Alla får, likt en skolpeng, en sjukvårdspeng som kan flyttas till den mottagning dit patienten vill gå. Reformen kommer att gynna oss på Praktikertjänst. Vi kan öppna fler mottagningar som startas av läkare som nu vill ta steget ut från den offentliga sjukvården.

Nu ska hon
i stället få Praktikertjänst att växa.

Praktikertjänst har cirka 8 300 anställda och mottagningarna drivs av tandläkare och läkare som också är aktieägare i Praktikertjänst. Tillsammans omsatte de 8,3 miljarder kronor förra året.

Jag tycker att
det är ett smart upplägg. Affärsidén förenar det lilla företagets entreprenörskap och effektivitet med det stora företagets resurser. Vi har några intressanta år framför oss.

Än så länge är tandläkarna flest och störst i omsättning, mellan 40 och 50 procent av alla privattandläkare är med i Praktikertjänst. Nu väntar ett generationsskifte och det gäller att fånga in nya tandläkare i företagets famn.

För drygt 10
år sedan var tandläkarna utsatta. De hade svårt att få ekonomin att gå ihop och över 500 flyttade utomlands för att etablera sig främst i England och Norge. Under de här åren var det också svårt att fylla platserna för att utbilda sig till tandläkare.

Nu har tiderna förändrats och de yngre tandläkarna tänker annorlunda. Den så ka­ll­ade singelpraktiken med en stol och en sköterska är på väg att försvinna.

De vill arbeta
tillsammans och gnuggas med andra kolleger. Det leder till större mottagningar med andra specialister som tandhygienister på samma arbetsplats.

Hon befarar också att det finns alltför stora förväntningar på tandvårdsreformen som införs den 1 juli i år.

Jag tror inte
att det blir så mycket billigare för patienten som ska laga några småhål och det är den vanligaste patienten. Däremot blir det billigare för dem som kanske haft svårt ekonomiskt att göra större och mer komplexa lagningar. Men det är klart att reformen blir bra för patienterna och tandläkarna. Staten satsar mer än tre miljarder kronor på reformen.

Med vårdval ska läkarna bli fler än tand­läkarna. Det lär den senare yrkesgruppen inte ha så mycket emot. Då borde Praktikertjänsts egen interna prissättning på aktien ta sig uppåt. De senaste åren har aktien gått betydligt bättre än de flesta på Stockholmsbörsens listor med en uppgång på i snitt 13 14 procent om året. Ingen får äga mer än 10 000 aktier och antalet bestäms utifrån hur stor verksamheten är.

Så det närmaste året eller två ska Carola Lemne värva nya läkare och verksamheter.

De ska helst vara sådana som har nya idéer och tydliga visioner för hur de vill bedriva verksamheten.

De har att leva upp. Joakim Santesson startade Cityakuten 1983 i Praktikertjänsts regim. Eller Sveriges första närakut för barn vid Astrid Lindgrens sjukhus som företaget startade nu vid årsskiftet. En och annan innovation kan Praktikertjänst dock förtränga. I slutet av 1970-talet skulle Robert Weil, några och 20 år, ta sig an företagets kassa för att utöka den med hjälp av placeringar på börsen. Det höll på att gå åt fanders. Weil syntes i rubrikerna och de två vanligaste orden var vilda och spekulationer. Robert Weil fick söka sig annan försörjning.

Nu har vi en mycket stabil ekonomi. Vi har råd att växa , säger Carola Lemne.

Praktikertjänst

Praktikertjänst startades 1959 och hette då Läkartjänst, tandläkarna anslöt sig 1977. I dag finns även tandtekniker, sjukgymnaster, psykologer och andra yrkesgrupper inom sjukvården. Företaget omsatt 8,5 miljarder kronor 2007.

Affärsområdet tandvård har närmare 1 400 verksamhetschefer, drygt 4 000 anställda och omsatte cirka 4,5 miljarder kronor förra året.

Affärsområdet hälso- och sjukvård har cirka 750 verksamhets­ansvariga och 2 500 anställda. Omsättningen blev drygt 3 miljarder kronor 2007.

Praktikertjänst står för den finansiella risken när en ny mottagning startas. Mottagningschefen får hjälp med bland annat ekonomisk och juridisk administration och internbetalar som högst 4 procent av praktikens omsättning.  


Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Så brädade han konkurrensen i ”världens hårdaste yrke” – slog alla rekord som dammsugarförsäljare
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  4. Affärsängeln bakom Malmös tech-succéer: ”Det är impact som gäller för mig nu”
  5. Tesla rasar på börsen efter beskedet att 3000 anställda sparkas
  1. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Svensk-brittiske miljardären: ”EU-kommissionen har lurat byxorna av Theresa May”
  4. SBAB går mot strömmen och sänker bolåneräntor
  5. Här är det klart vanligaste jobbet miljardärerna hade innan de blev snuskigt rika

För dig som prenumerant