Ordstrid om ny examen

Regeringen vill förlänga civilekonomexamen och får stöd från fack och flera högskolor. Men Handelshögskolan i Stockholm håller inte med.
"Att civilekonomerna nu får en fyraårig yrkesexamen är efterlängtat. Då vet alla - studenter, akademierna och näringslivet - vad som gäller och vad en examen står för."

Det säger Alexander Beck, utredningschef på fackliga Civilekänomerna med drygt 34 000 medlemmar. Han får inte medhåll av alla i Utbildningssverige.

"Det räcker med en treårig utbildning och någon yrkesexamen behövs inte. Att bli civilekonom leder inte till något yrke. Det ger en grundutbildning som tar studenterna vidare till IT, konsumentföretag, banker, revisionsfirmor, offentliga sektorn och många andra branscher. Hela förslaget luktar regionalpolitik för att hålla de över 20 universitet och högskolor som har ekonomutbildning under armarna."

Det säger Örjan Sölvell, chef för MBA-programmet vid Handelshögskolan i Stockholm, som är en vidareutbildning vid sidan av skolans vanliga ekonomutbildning.

"En treårig utbildning räcker inte på dagens arbetsmarknad. Därför välkomnar jag en fyraårig yrkesexamen", säger Allan T Malm, rektor för Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Varje år utbildas över 5 000 civilekonomer i Sverige. Såvida de nu är civilekonomer. Egentligen är det bara Handelshögskolan i Stockholm som "certifierar" studenterna. Alla andra har i stället en ekonomexamen.

"Otydligheten försvinner, bara det är skäl nog för att införa en yrkes­examen", säger Allan T Malm.

Det var för drygt en vecka sedan som utbildningsdepartementet och statsrådet Leif Pagrotsky deklarerade att de ville införa en yrkesexamen för civilekonomer.

I veckan kommer riksdagen att debattera frågan tillsammans med andra utbildningsfrågor. Schemat lär bli: remissrunda under våren, lagtexter under hösten, ansökningar och högskoleprov där studenterna är införstådda med den nya situationen våren 2007, och från höstterminen 2007 ska de nya reglerna gälla.

Tre eller fyra år, det borde inte vara någon stridsfråga. Men då måste ännu ett moment föras in: Bolognasystemet. Det är namnet på EU:s nya utbildningsregler.

Tanken är att göra en gemensam examen inom de flesta utbildningar och att de samtidigt görs mer internationella. Det skulle öka rörligheten under studentåren, men också senare i yrkeslivet.

Bolognasystemet bygger på sifferkombinationen 3+2+3. Trean står för treårig grundutbildning och ger en bachelorexamen, som motsvarar den svenska kandidaten.

Tvåan är en tvåårig påbyggnadsutbildning och ger i slutänden en masterutbildning, vilket skulle motsvara vår magister. Den sista trean innebär en treårig forskarutbildning.

Nu till stridsfrågan om Sveriges variant. "Sverige har valt en fyraårig utbildning som då skulle inkludera en masterexamen. Det innebär en devalvering. Jag tror inte att universitet eller arbetsgivare ute i Europa godtar den svenska kompromissen", säger Örjan Sölvell.

Allan T Malm kontrar:

"Bolognareglerna är inte rigida och även ett år på avancerad nivå kan ge masterexamen. Flera ledande skolor i Europa har redan infört det. Fyra år är bra, en femårig utbildning är både slöseri med resurser och tid. Fem år skulle ge oss den längsta ekonomutbildningen i världen", säger Allan T Malm till Veckans Affärer.

"Det handlar om en anpassning för att stödja de regionala högskolorna. De vill väl ha mer att göra", är Örjan Sölvells kommentar.

Även Sero, en studentorganisation för civilekonomer, vill ha en yrkesexamen på fyra år.

"Detta skulle innebära att även näringslivet kommer att granska kvaliteten på utbildningen. I dag står näringslivet utanför", säger föreningens ordförande, Therese Olsson.

En kvalitetshöjning behövs, menar hon.

"Jag får alldeles för många signaler om att det ställs för få krav, att det helt enkelt går för slött till på många högskolor", säger hon.

"Då finns det ingen anledning att öka antalet år. Ställ krav och se inte på utbildningen som den enda under hela livet. Så fungerar det inte längre i arbetslivet", säger Örjan Sölvell.

En bakgrund till diskussonen är den försämrade arbetsmarknaden för ekonomer, som samtidigt har blivit allt fler. I fjol utexaminerades 5 400 ekonomer, mot 3 500 så sent som 1998.

"Det börjar lätta på arbetsmarknaden. I dag har vi en arbetslöshet på 2,9 procent eller 600 personer. Men det är inte hela sanningen. ­Ungefär var fjärde ekonomstudent som har 120 poäng och är klar för arbetslivet stannar kvar på lärosätena i väntan på bättre tider", säger Alexander Beck på Civilekonomerna.

Med vårt NYHETSBREV missar du inget viktigt!

Kalendarium

MEST LÄST PÅ VA.SE

Senaste dygnet I veckan
  1. Så brädade han konkurrensen i ”världens hårdaste yrke” – slog alla rekord som dammsugarförsäljare
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  4. Affärsängeln bakom Malmös tech-succéer: ”Det är impact som gäller för mig nu”
  5. Tesla rasar på börsen efter beskedet att 3000 anställda sparkas
  1. Länsförsäkringar och Swedbank höjer bolåneräntor
  2. Fick idén under sommarjobbet på McDonalds – nu tar hans bolag in en kvarts miljard
  3. Svensk-brittiske miljardären: ”EU-kommissionen har lurat byxorna av Theresa May”
  4. SBAB går mot strömmen och sänker bolåneräntor
  5. Här är det klart vanligaste jobbet miljardärerna hade innan de blev snuskigt rika

För dig som prenumerant