På Barack Obamas 99:e dag som president firar Sverige-Amerika Stiftelsen i dag 90-årsjubileum. Grattis! Stiftelsen är framför allt känd för att varje år donera stora summor till studenter som åker från Sverige till USA för att bygga på sin utbildning med högre utbildnings- och forskningsprogram. I fjol delades 40 stipendier ut med ett sammanlagt värde av 7,2 miljoner kronor. Med anledning av att årets stipendier presenterades på dagens jubileumsträff hölls också en värdefull diskussion om svensk och amerikansk utbildning.

Fysikprofessor Arthur Bienenstock från Stanford University framhöll att Sverige har mycket att hämta i USA, men att Sverige också måste se om sin egen hemmaplan. Den svaga kronan, stigande arbetslösheten och de nedlagda skiften på lastbils- och metallfabriker är olika symtom på samma obekväma sanning: Sverige står inför en gigantisk omvandling och för framgång krävs stora omställningar i vårt sätt att se på utbildning.

Arthur Bienenstock berättade hur forskningen i partikelfysik vid Stanford från 1970 och framåt haft stor hjälp av svenskar som Stig Hagström, Ingolf Lindau och nuvarande universitetskansler Anders Flodström. De här personerna har sedan omsatt sina amerikanska erfarenheter så att det gynnat Sverige och svenska företag.

Möjligheterna är goda för fler svenskar att följa deras goda exempel på att dra nytta av USA. Mer än hälften av doktorsexamina i fysik och teknik i USA går till icke-amerikanska medborgare. Men intresset för fysik och teknik bland unga svenskar är tyvärr på väg utför, trots att man kan tänka att finanskrisen borde ha fått en och annan ekonomistudent att vilja klä sig i labbrock och hörselskydd.

Varför är inte fler nyfikna på att undersöka hur nya värden kan skapas genom naturvetenskap och forskning, när vi ser bergen av kollapsade finansiella uppfinningar som blivit värdelösa? Världen väntar på nya material, mediciner och energislag som kan bädda för nästa ekonomiska uppgång. De finansiella uppgångarna fixar inte bäddningen själva.

Det räcker inte att fler svenskar hittar lockande ingenjörsutbildningar i USA. Trenden måste vända även här hemma, så att de svenska ingenjörerna har något att komma hem till när stipendiet från Sverige-Amerika Stiftelsen tagit slut. Därför håller jag tummarna för att det blir Lund som får det nya europeiska laboratoriet European Spallation Source (ESS), inriktat på materialforskning med hjälp av neutroner. Det blir Europas motsvarighet till andra center för materialforskning i Asien och USA. Om det etableras i Lund får Sverige helt nya möjligheter att hävda sig som forskningsnation.

Den obekväma strukturomvandlingen skulle gå i en angenäm riktning. Nästa generations jobb kommer ur nästa generations företag och om det är något vi vet säkert om nästa generations företag så är det att de är forskningsintensiva.