Vid årsstämman fick Swedbanks ledning mandat att återköpa maximalt 10 procent av utestående aktier under ett års tid och återköpen inleddes i våras. Men när skuldkrisen började sprida sig till Sverige, utsattes banken för en kraftig kritikerstorm, med finansminister Anders Borg i spetsen. Opinionstrycket ledde till att återköpen stoppades i september, och nu ångrar Michael Wolf att han inte var mer lyhörd.

"Där gjorde vi en jättemiss. Vi hade visat den riskförändring som vi hade gjort i banken, men när det samtidigt blev sämre i Europa – då spelade det ingen roll om vi hade rätt eller fel", sade han under Veckans Affärers och Resumés kommunikationsseminarium B2B på onsdagen.

Han berättade också om Swedbanks varumärkesresa, från att han tillträdde 2009 mitt i brinnande finanskris. Tidigare hade bankkunderna stått på kö för att ta ut sina pengar från banken som pekats ut som svag i ett vacklande system. Samtidigt som bankledningen signalerade att man hade läget under kontroll såg personalen hur förtroendet bland kunderna raserades, vilket enligt Wolf skapat en klyfta internt och ett kommunikationsproblem utåt:

"Vi ville vara den ledande banken i vår hemmanation och det tog det oss ända till Ukraina. Vi hade 300 miljarder i utlåning till Baltikum och 70 miljarder i eget kapital. Erfarenheten blev att vi måste våga bestämma var vi är relevanta och hitta tillbaka till vår historia, våra rötter"

Det var ett tufft arbete att hitta tillbaka, och banken har fortfarande en del att göra, enligt Wolf:

"Det är storytelling, det är närvaro och det är ett outtröttligt arbete att vara ute bland allmänheten", säger han.

Han ser allvarligt på den pågående skuldkrisen, men anser att företagen är betydligt bättre förberedda på sämre tider än privatpersonerna.

"Vi har omdefinierat ordet skuld, det har blivit en investering, men sedan inser man att investeringen innehåller en skuld. Vi har inte gett alltför vidlyftiga bolån, men jag tycker att bankindustrin har mycket att förändra, vi har en stor del i den här skuldkrisen", säger Michael Wolf.

Under seminariet fördes även en dialog om att Sverige har gått från industriland till att vara ett kunskapsland i takt med globaliseringen, och vilka utmaningar som det innebär. Bland annat deltog statssekreterare Per Schlingmann i samtalet. Han tycker att företagen måste bli bättre på att kommunicera förändringen som ställer nya krav:

"Vi måste vara ett öppet, tolerant samhälle som bejakar kreativitet och individualitet. Vi måste också bli bättre på att attrahera talang till Sverige och där finns det en del att göra på skattesidan", sade han.