Veckans affärer nummer 21 Prenumerera Läs Online
Veckans affärer nummer 21
Prenumerera
Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4 Prenumerera Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4
Nyheter Statskrasch och tyskt EMU-uträde. VA har räknat på de fyra mest sannolika kraschlandningarna för Grekland. 1 kommentarer
Nyheter Nu är det tre år sedan krisen i hela det globala finanssystemet brakade loss och än är det långt ifrån över. Investerare kan inte vänta sig någon problemfri återhämtning slår den globala fondförvaltaren Standard Life Investments fast i sin senaste utgåva av ”Global Perspective”.
Nyheter Den japanska staten är högt skuldsatt och återuppbyggnaden efter jordbävningen kommer att sluka ytterligare resurser. Veckans Affärers Pekka Kääntä svarar på frågor om hur katastrofen i Japan kommer att påverka världsmarknaderna.
Nyheter Börsen kommer inleda nedåt idag och det kan bli en klart nervös dag. De asiatiska börserna har fallit brett, med mer än 1 procent och särskilt stor var nedgången på den kinesiska börsen som föll med över 5 procent. Det är oro för nya räntehöjningar från den kinesiska centralbanken efter att det har kommit statistik om ökande inflation i Kina som pressade landets aktiehandel. Övriga asiatiska börser liksom de amerikanska- och europeiska terminerna föll som ett resultat av att det nu på morgonen avslutade G20-mötet uppfattades som för tunt. Mycket av de verkliga stora knäckfrågorna som hur statsskulderna ska hanteras bordlades och flyttades till nästa G20-möte som ska hållas under fransk ledning. I övrigt på makroområdet är ryktena intensiva kring Irland, vilket har pressat euron de senaste dagarna. Det förväntas ett uttlande från EU inom kort om att man ska hjälpa Irland finansiellt och enligt rykten på marknaden kan en sådan räddningsoperation kosta 500 miljarder kronor. Hur aktiemarknaden kommer att tolka denna information återstår att se. När Grekland räddades inleddes det med en dags kursuppgång följt av ett rejält börsfall efterföljande dagar. Från USA kommer klockan 15.55 idag statistik över konsumentförtroendet det så kallade Michiganindexet. Marknaden räknar med att förtroendet för ekonomin har förbättrats jämfört med för en månad sedan. Vi har ju trots allt sett litet bättre jobbsiffror från USA senaste månaden även om det går långsamt.
Nyheter Veckans statistiksiffror är ett nervpiller då siffror som avviker för mycket kan slå hårt mot aktiemarknaden. I skuggan av finansoron kring euroländernas skulder har makrostatistiksiffror haft ovanligt liten betydelse för sentimentet den senaste månaden, men den pendeln kan svänga tillbaka den kommande veckan då det kommer in en hel del statistik för maj månad. Investerare kommer att titta extra noga på siffrorna för att söka efter minsta tecken på huruvida finansoron hunnit spridit sig till den reala ekonomin, eller åtminstone till förväntningar och konfidensindikatorer. Siffror som avviker betydligt från förväntningarna nedan kan komma att slå hårt mot aktiemarknaden då de kan ge en fingervisning om hur berättigad oron under maj egentligen varit. I stora drag så väntas veckans data visa på varierande fart i återhämtningen för de olika ekonomierna i väst, där USA väntas rapportera stark statistik, medan Eurozonens kommer vara mindre uppmuntrande. Veckans viktigaste siffra kommer bli fredagens arbetsmarknadsstatistik från USA. Konsensus förväntar sig en ökning med en halvmiljon i maj, vilket vore den största månatliga expansionen sedan 1997. I veckan kommer också inköpschefsindex, som trots att det väntas falla från den starka aprilsiffran på 60,4 ändå väntas visa på stark expansion. Under dagen har det kommit både konfidensindikatorer och inflationssiffror för eurozonen. Både affärsklimatindex och konsumentförtroende sjönk i linje med förväntningarna, till -6 för affärsklimatindex och -18 för konsumentförtroende. Siffrorna hölls framförallt tillbaka av oron på finansmarknaderna och budgetåtstramningar. Samtidigt kom inflationssiffror för eurozonen, där KPI accelererade till väntade 1,6 procent, från 1,5 procent i april. På tisdag väntas arbetslöshetssiffror för eurozonen. D är väntas tysk arbetslöshet ligga still, på 7,8 procent, på samma sätt som för eurozonen som helhet, på 10 procent. Vidare så kommer även husstatistik från Storbritannien, och två centralbanker sammanträder angående räntan under tisdagen. Kanada väntas höja räntan med 25 punkter till 0,5 procent, den första ökningen sedan juli 2007, medan analytikerna väntar sig att man nu i Australien tar en paus efter sex stycken kvartsprocents höjningar. Det kommer dock vara ett speciellt intresse för Reserve Banks syn på den senaste tidens kraftiga nedgång i den australiensiska dollarn. Läs även här om hur VA:s Ulf Petersson konstaterar att sysselsättningen, läget i statsfinanserna och detaljhandelssiffrorna har tagit över som börsens viktigaste känselspröt just nu.
Nyheter Kanonsiffror för svensk ekonomi fortsätter att rulla in och 2010 ser ut att bli ett av de starkaste återhämtningsåren någonsin. Visserligen kan turbulenta internationella förhållande fortfarande stjälpa kalkylerna men om inte så kan 2010 års tillväxt mycket väl hamna i paritet med 2004 då den landade på 4,1 procent. Det kan också ifrågasättas hur mycket utrymme som Riksbanken egentligen har när det gäller att höja räntan och därigenom dämpa tillväxten. Hushållen har sedan en lång tid tillbaka shoppat loss trots stigande arbetslöshet och var först ur den ekonomiska härdsmältan. Nu blir det dessutom allt tydligare att arbetsmarknaden vänt och det är inte att förvåna att hushållens humör steg ytterligare i februari - till den högsta nivån på närmare tre år och samtidigt långt över det historiska genomsnittet. Med den statistiken i ryggen är det svårt att tro att hushållen ska börja snåla även om löneavtalen ser ut att hamna på nivåer som inte ger särskilt stora nya inkomster i plånboken. Att de politiska partierna nu gör allt för att locka till sig pensionärsröster lär också skapa ökat konsumtionsutrymme för den gruppen, även om inkomstökningarna dröjer till januari 2011. Att industrin dessutom börjat få upp farten riktigt ordentligt fick vi en bekräftelse på i förra veckans konjunkturbarometer. Även där har numera konfidensindikatorn stigit över det historiska genomsnittet och dessutom ska det läggas till att industrins investeringsplaner pekar mot ökning redan i år. Annars låg det i farans riktning att det skulle dröja några år innan det uppstod behov av nyinvesteringar så det är faktiskt lite förvånande att behovet uppkommit så tidigt. Den finfina utvecklingen i såväl hushållssektorn som inom industrin har dessutom lett till att byggföretagen nu äntligen ser ljuset i tunneln. Antalet nya byggprojekt växer i stadig takt och där bidrar dessutom regeringens infrastrukturprojekt till att fylla tidigare tomma orderböcker. Riksbankens utlovade räntehöjningar lär givetvis lägga lite välbehövlig sordin på konjunkturfesten men allt fler bedömare börjar nu fråga sig vilket utrymme som banken egentligen har för höjda räntor. Avtalade löner ser i den här förhandlingsomgången ut att hamna en bit under två procent per år och löneglidningen väntas bli minimal. Dessutom har den svenska kronan stärkts betydligt snabbare än Riksbanken räknade med i sin senaste prognos. Så det enda som inte ser ut att röra sig särskilt mycket uppåt i svensk ekonomi framöver är inflationen. Snarast är det så att inflationstakten som i dagsläget ligger på 1,2 procent riskerar att krypa ner under en procent i sommar. I den miljön och givet ansvarsfulla löneavtal så blir det en mycket svår pedagogisk uppgift för Riksbanken att förklara för alla parter varför styrräntan ska upp mot 4 procent. Något sådant utrymme för räntehöjningar finns nog inte och eftersom vi kan räkna med en del internationell finanspolitisk åtstramning under 2011 så lär Riksbanken ränta den här gången toppa på betydligt lägre nivåer. Frågan är om den ens hinner bli så hög som två procent och för att nå ens dit krävs nog att Riksbanken sätter fart så snart som möjligt.
Nyheter Australien och Norge har redan höjt räntan. Nu står andra länder på tur men det blir en långsam process att ta sig upp ur lågränteträsket.
Nyheter Acke: Hej Pekka, nu när arb lösheten ökar och vi har 2-300 000 fler arb. lösa än under de goda åren är det då inte bättre att ha en låg ränta för att försöka få bollen i rullning ? Bostadsförs har gått trögt under en tid, nu säljs fler bost. samt priserna ökar något. Spelar det någon roll om några hundra eller till och med några tusen bostäder säljes till 5, 10 % högre priser ? Den bubblan är väl försumbar i jämförelse med 300 000 arb. lösa ? Pekka Kääntä: Hej Acke, jag tror att det är farligt att ha en så låg ränta på 0,25 procent alltför länge eftersom risken är stor att nya finansiella bubblor skapas. Och om räntan skulle höjas till exempelvis 2 procent är den fortfarande stimulerande för ekonomin. Det finns väl också en risk att alltför låga räntor skapar snedvridningar i ekonomin. Det är inte bara viktigt att vi får tillväxt utan den måste också ske i sektorer eller branscher som också har en långsiktig tilllväxtpotential. Med så här låg ränta finns det stor risk för att vi räddar eller skapar branscher som inte klara mer "normala" förutsättningar. Jens: Hur tycker du Anders Borg sköter sig? Pekka Kääntä: Hej Jens, tycker att han gör ett utmärkt jobb i stort. Men lite underligt är det att pengarna till ekonomiska stimulanser dök upp först när det såg ut att vända i ekonomin. En lite procyklisk politik drar ner betyget. Magnus: Hej Pekka! Hur ser du på börsutvecklingen udner 2010? Pekka Kääntä: Hej Magnus Tror att det blir en skakig resa eftersom det blir svårt att nå upp till vinstestimaten men om den globala konjunkturen fortsätter att stärkas så slutar vi nog upp 5-10 procent. Lisa: Vi funderar på att köpa fritidshus 2010. Vi har inga lån sedan tidigare. Är det smart att köpa sommarstuga nu eller ska man vänta. Kommer priserna att sjunka om vi väntar ett år eller två? Vad tror du? Pekka Kääntä: Hej, Det är alltid svårt att ge privatekonomiska råd men egentligen finns det ganska lite som talar för ett större prisfall under de närmaste åren och just priserna på fritidshus har väl gått ner. Så det kan nog vara ett hyfsat köpläge just nu, framför allt om det är en gammal dröm som ska uppfyllas. Men räkna med högre räntor framöver. guru: Tror du vi någonsin får se ett bensinpris under 10 kronor igen? Pekka Kääntä: Nej, för även om oljepriset skulle rasa så skulle miljöavgifter och skatter kompensera för detta. Det finns ingen politisk vilja att ha ett så lågt bensinpris. Mia: Hej, Vad är prognosen för ränteökningar nästa år? Pekka Kääntä: Min bedömning är, trots Riksbankens duvaktiga besked idag, att en första räntehöjning kommer i april och att räntan tuggar sig upp till cirka 1,5 procent mot slutet av 2010. Marie: Såg att du träffat Anders Borg. Var han trevlig, och hur tycker du att han sköter sig? Pekka Kääntä: Han var mycket trevlig. Lätt att prata med och svarade rakt och ärligt på frågorna. Lars: Hej, Vi funderar på att köpa hus i Stockholmsområdet. Tror du det väntar kraftiga prisfall nästa år? Pekka Kääntä: Nej, det är mycket lite som talar för ett prisfall under nästa år och Riksbanken har i och med dagens beslut mer eller mindre borgat för att priserna stiger något. solidus: Allt fler har bolån med rörlig ränta. Även min Brf. Huset lär stå något hundratal år till och man kan då undra om det är seriöst med 3 månaders finansiering. Min fråga är om vi får ett seriöst finanssystem med så stor kort marknad. Vi såg hur HRE hamnade på obestånd när den korta marknaden dog. Om en större lång marknad är att föredra ur systemsynpunkt är det då inte dags att politikerna via FI reglerar utlåningen. Pekka Kääntä: Hej Solidus, du för ett mycket intressant resonemang och bland annat har ju Finansinspektionen framfört liknande önskemål. Jag tror att det kommer nya krav på banker och bolånekunder men eftersom det är valår nästa år så vill nog ingen rucka alltför mycket på rådande ordning. Däremot kan man ju fråga sig varför det alltid är hushållen som lyfts fram som den största oroshärden när de alltid har skött sig och faktiskt förtjänar de allra bästa villkoren sett ur risksynpunkt. Spiran: Dessa lån (100 miljarder då och då) med nästan ingen ränta alls, som Riksbanken öst över våra banker. Hur mycket har därigenom Sveriges skattebetalare subventionerat bankerna? Pekka Kääntä: Det är ju förstås svårt att svara på eftersom utlåningen inte är någon direkt kostnad för hushållen. Men man kan ju försåt leka med tanken att även om bankerna skulle få en så låg avkastning som 0,1 procent på dessa pengar så generera det en vinst på 300 miljoner. Och troligen är vinsten för bankerna betydligt högre än så. Lillan: Är det läge att byta boende från ett billigt boende till ett dyrare just nu???? Är mycket osäker...... Pekka Kääntä: Hej, det är svårt att se fallande bopriser under de närmaste åren, framför allt som Riksbanken utlovar låga räntor under lång tid framöver. Men byte av bostad ska ju alltid ses på mycket lång sikt och har man behov av ett större boende så är det snarast det som ska styra ens beslut. Det är alltid svårt, för att inte säga omöjligt, att tajma så viktiga köp. Lasse: Hej Pekka Hur illa ställt är det med svensk ekonomi eftersom riksbanken ännu inte höjer räntan och prognostiserar en höjning först hösten 2010? Pekka Kääntä: Hej Lasse, det är inte så illa ställs som man skulle kunna tro utan i Sverige ser det tvärtom ganska ljust ut och Riksbanken gör ju själva bedömningen av svensk ekonomi ska växa med 2,7 procent under nästa år. Skälet till att man inte höjer räntan är helt enkelt att inflationen förväntas bli fortsatt låg och att resursutnyttjandet i utgångsläget är så lågt. Så enligt Riksbanken finns det fortfarande skäl att ha en superstimulerande räntepolitik. Chris: Hej, Tack för mycket bra spalt! Äger just nu en större summa pengar (för rmig) efter att ha lämnat BRF för en hyresrätt i Stockholm. Är dock orolig att det snart skall braka loss med hyperinflation. Chansen liten men det är den också att jag kan få ihop 2 milj. en gång till.. Vad skall jag göra för att mina pengar skall behålla sitt värde (suktar inte efter värdeökning) även om hyperinflationen kommer? Banksparande: Nej tack, Skatt och låga räntor Aktier : Ja, men vilka klarar en hyperinflation ? Finns det något annat alternativ? Vad säger ekonomiska historien när det har hänt förut som i Ungern och Tyskland? Pekka Kääntä: Hej Chris och grattis till miljonerna. Om jag vore rädd för hyperinflation så skulle jag satsa på realränteobligationer. Hör med din bank. Kula: Hej.Hur kommer räntan fram över att slå på börsen Pekka Kääntä: Det är givetvis svårt att veta men vi kan väl konstatera att räntorna i alla fall inte kan bli så mycket lägre utan snarare tror väl de flesta att räntorna på sikt ska uppåt. Det gäller både centralbanksräntor och lite längre marknadsräntor. Allt annat lika så borde det vara en återhållande faktor för börsen. Johan: Utifrån ett makroperspektiv, vilka branscher tror du blir bäst att satsa på på börsen nästa år? Pekka Kääntä: Har inte full koll på hur värderingarna ser ut på enskilda branscher men utifrån mitt scenario så ligger konsumtionstunga branscher bra till liksom branscher/företag med stor exponering mot Asien. Brynolf: Vilket ansvar har Riksbanken för de fantasipriser som finns på bostadsmarknaden, och som nu kommer att fortsätta med förödande konsekvenser för de som måste ha en bostad? Pekka Kääntä: Hej Brynolf, är inte säker på att dagens bostadspriser är att betrakta som fantasipriser även om det kan finnas en viss övervärdering på sina håll. Men visst har Riksbankens räntepolitik varit en starkt bidragande orsak till av bopriserna återhämtat sig. Till deras försvar ska dock sägas att det var en önskvärd effekt av de låga räntorna och att det bland annat bidragit till att konsumtionen i Sverige utvecklats väl. Bella: Hej Pekka, var det ett ok drag att binda boränterna i somras på 1. 3 och 5 år? Min arbetsgivare erbjuder förmånligt bostadslån med förmånsbeskattning. Betalar lite mer skatt nu men väldigt låga räntor. Pekka Kääntä: Hej, det låter som att du fick bra villkor så det kan ha varit en bra tidpunkt att binda. På marginalen kanske du skulle du kanske ha tjänat lite mer vid någon annan tid men det rör sig om ganska små vinster. Patrik: Vilken bank är bäst för privata sparpengar? Och vilken typ av konto ska man välja? Pekka Kääntä: Hej Patrik, tyvärr har jag ganska lite koll på detta. Det är mer en fråga för mer hushållsinriktade ekonomer. Men jag tror att det generellt är ganska små skillnader mellan bankerna men att det lönar sig att förhandla. Stefan: Hur många år tror du det dröjer innan man kan räkna med riktigt bra drag på arbetsmarknaden igen? Pekka Kääntä: Hej, Riktigt bra drag kan det nog dröja några år innan vi får men redan under nästa år får vi se en vändning till det bättre på arbetsmarknaden. Riksbankens prognos på sysselsättningsutvecklingen under 2010 är kanske det som förvånar mig mest i dagens prognos. Att sysselsättningen skulle fortsätta att minska i snabb takt under nästa år tycker jag inte det finns fog för att hävda sett till hur indikatorerna på arbetsmarknaden utvecklats under hösten. Tror att de är ute och cyklar där. Thomas: Vilket konjunkturscenario tror du på? V, W, U, L eller någon annan bokstavsform? Pekka Kääntä: Hej, är väl mest inne på att det blir ett globalt W med ett bakslag den dagen som finanspolitiken i flera stora länder måste börja stramas åt. Sen får vi se när det kommer. Tror att 2011 blir svagare än 2010 men förhoppningsvis undviker vi en regelrätt recession. Olle: Vilken är den bästa granskande ekonomijournalisten i Sverige? Och vad tycker du om att människor litar på aktieanalytiker som senare visar sig ha gravt fel? Pekka Kääntä: Det är svårt att recensera kollegor men jag ska inte fega ur helt. Några journalister som jag alltid läser är Ulf Petersson på Veckans Affärer, Per Lindvall på E24 och Gunnar Örn på Dagens Industri. De har ofta intressanta infallsvinklar. Olle: Vad tycker du om bonussystemet i Sverige? rätt eller fel? Och varför? Pekka Kääntä: Hej, jag är inte säker på de rörliga lönernas förträfflighet men i vissa branscher kan det säkert vara motiverat. Men underlaget för att beräkna och ge ut bonusar måste ses på lång sikt, minst 3 år tycker jag. Och jag tycker nog att det finns anledning att se över bonussystemen i bankerna, framför allt som de får så stort direkt och indirekt stöd av staten. peter Z: Hur mycket kommer 5-åriga bostadslån gå ner till. Pekka Kääntä: Jag tror att de är ganska nära sin botten nu. En 5-årig bostadsobligation ger en ränta på cirka 3,3 procent och det måste betraktas som mycket lågt. Bush: Hej Pekka-Ge oss ditt recept och de åtgärder du tycker man behöver göra för att ta sig ur dagens ekonomiska situation? Frågor att ta hänsyn till är miljö, tillväxt, skulderna, fördelningspolitik, ansvarsfrågor som sammantaget skapar svåra dilemman.. Hinner vi inte med alla frågeställningar i dagens chatt så hoppas jag att vi kan ta det på din utmärkta blogg. Pekka Kääntä: Hej, det var en komplicerad fråga som jag nog måste få fundera på ett tag. Vi tar den på bloggen. Berth Arljung: Hej Vilken aktie kan man köpa idag ? Pekka Kääntä: Hej, har tyvärr alldeles för dålig koll på enskilda aktier för att tordas svara. Jag rekommenderar dig att läsa Veckans Affärers tips. De brukar vara bra. Petra: Vad tror du kommer hända med Saab? Lägger man ned? Pekka Kääntä: Hej Petra, min gissning är nog så god som någon annans men visst ser det pyrt ut för SAAB. Tror tyvärr att SAAB försvinner inom några år. moderator: Nu är det 10 minuter kvar av chatten. Dags att ställa sista frågan till Pekka! Barbro: Vad tror du om den svenska kronan och dess värde de närmaste åren? Borde vi gå över till Euron? Pekka Kääntä: Jag tror att den svenska kronan kommer att stärkas rätt rejält det närmaste året. Starkare tillväxt och att Riksbanken trots allt kommer att behöva höja räntorna talar för detta. Jag har ju alltid varit något av en euroskeptiker och ser inga skäl för att Sverige ska hasta med att inför euron, framför allt nu när vi ser allt större slitningar inom eurosamarbetet. Grekland är inte det enda landet med stora ekonomiska problem så det är nog klokt att avvakta. På lång sikt tror jag dock att vi kommer att gå med förutsatt att eurosamarbetet överlever. Tomas: "Yes we can!" RB håller nollränta bara för att man kan. Med nuvarande låga kapacitetsutnyttjande & inflation samt arbetslöshet är det förstås bra. Frågan är var gränsen för stimulerande effekten går. Antagligen är räntan fortfarande stimulerande vid ca. 3%. Men egentligen är allt under detta en ren subvention till banksysemet samt medför ökade risker för obalanser i ekonomin som helhet. Det är inte rimligt att folk kastar sig ur räntebärande på jakt efter avkastning genom risk. Efter att riksbankerna världen över har missbedömt banksystemets förmåga till självreglering, gör man nu om misstaget med hushållen. Vid låg inflation är det snarare rationellt att hålla ränta, medan risktagande hör mer till ett inflationistiskt förlopp. Hushållen gör nu tvärtom och utgör ju faktiskt den enskilt största faktorn i tillväxtekonomierna. Därmed borde det för RB vara huvudmålet att reglera hushållens beteende och inte industrin som ändå inte verkar kunna ta del av det excepionellt låga ränteläget i alla fall. Pekka Kääntä: Hej Thomas, tack för inlägget. Håller med om stora delar av ditt resonemang och hade nog hoppats att Riksbanken gjort en annan bedömning. En höjning av räntan från exceptionellt låga 0,25 procent hade nog varit nyttigt sett i ett lite längre och bredare perspektiv. Det finns ju inget skäl att ha panikränta längre. Men Riksbanken är tyvärr lite senfärdiga och trångsynta som vanligt under Ingves tid. Petra: Hur stor skillnad kommer det att vara mellan reporäntan och bankrantan? Pekka Kääntä: Det beror ju på vilken bankränta som åsyftas. Men när det gäller lån så har bankerna idag något för höga marginaler på bolånen sett till risken och när det gäller annan bankutlåning så är det väl närmast så att man skörtar upp kunderna. Barbro: Vad anser du om beskattning på uppskovet när man säljer sin permanentbostad. Man får ju inte mycket för pengarna längre om man vill bo bekvämare efter pensionen och inte i sitt stora hus. Man har ju inte råd att lägga till pengar så man får dra ner på standard och utrymme, är det rättvist? Vi har ju betalat dyra fastighetsskatter i alla år och nu detta!! Pekka Kääntä: Jag tycker nog att det är rimligt att man beskattar uppskovet. Det är ju ändå en vinst som har gjorts.
Nyheter Positiva signaler för världsekonomin, visst, men nya faror dyker upp: växande skuldbördor, deflation på kort sikt, inflation på lång sikt och risk för protektionism. Festen kan bli kort om inte G20-länderna agerar snabbt och enat.
Nyheter Den avvaktande börsöppningen i Stockholm har förbytts i en rejäl uppgång strax efter lunch. I skrivande stund summerar lyftet på OMX 30 till 2 procent till nya indexnoteringen 876. Nu håller vi andan inför eftermiddagens amerikanska makrosiffror i form av producentprisindex samt husbyggstarter för juli månad. De kommer klockan 15.30. Den senare statistiken har vänt uppåt under våren och i juni steg antalet nybyggen med 3,6 procent sekventiellt. Det är framförallt byggandet av enfamiljshus som skjutit fart med hela 14 procent jämfört med maj månad. I eftermiddag väntas det totala antalet byggstarter i juli månad landa på 605 000 stycken, att jämföra med 582 000 i juni. Utfallet kommer att avgöra hur börsdagen slutar såväl i New York som i Stockholm.
Kommentar Hälsovårdsbolaget Feelgood presenterade nyligen sin starkaste kvartalsrapport någonsin - och gav vd Per Sunnemark sparken. "Låt oss hoppas att efterträdaren vet vad han gör", skriver VA Börs Jill Bederoff. 1 kommentarer
Eurokrisen Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson ser en 50-procentig risk att Grekland lämnar eurosamarbetet till följd av den politiska turbulensen. ”Man måste vara beredd på det värsta scenariot”, säger hon.
Greklandskrisen Om Alexis Tsipras vänsterparti vinner grekiska valet befaras ett börsras. Oavsett valutgången tyder mycket på att vi kommer ha en helt annorlunda euro om fem år.
Lundin Petroleum Medan kritiken rasar mot Lundin har kursutvecklingen för bolaget under de senaste tio åren brädat börsraketen Apple. Aktieägarna har fått se en ökning av sina investerade pengar som saknar motstycke.
Guld Gruvbolaget Nordic Mines problem med en sinande kassa fick bolaget att annonsera ytterligare en nyemission i veckan. Men detta är inte bolagets enda problem.
Storbankerna Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt det långfristiga kreditbetyget för Handelsbanken och Nordea med ett steg. För SEB och Swedbank upprepas tidigare betyg.
Kreditsänkningen Handelsbankens chefekonom Jan Häggström tar Moody’s sänkning av kreditbetyget med ro: ”Kreditinstituten bekräftar bara det marknaden vet”, säger han.
Teknisk analys Dollarn och euron noterade eller bröt viktiga nivåer under torsdagen. Det rör rör sig inte i samstämmighet med börserna och det är inte är ett bra tecken för aktiemarknaden, skriver VA Börs Love Samson.
Flygkrisen Men 222 nyinköpta bränslesnåla plan utmanar Norwegian på allvar den blödande flygjätten SAS. "Vi är helt enkelt mycket mer effektiva", säger vd Björn Kjos i en VA-intervju. 1 kommentarer
Aktietips Planen och malmkvaliteten skapar köpläge i en av de största svenska industriinvesteringarna på senare år. Det menar VA Börs Johan Widmark.
Ordföranden i skatteutskottet (M): S-förslaget om fördubblad värnskatt innebär marginalskatt kring 62-63 procent i Sverige och ett hot mot jobben.
Ordföranden i försvarsutskottet (S): Ska ett nytt försvarsbeslut kunna fattas under 2014 måste försvarsberedningen börja arbeta nu.
VD för Botrygg AB: Regeringens fokus på ett antal strukturformer för bostadsmarknaden är bra. Men nu måste bostadsbyggandet öka.
Gunnar Axén (M): Socialdemokraternas sysselsättningsmål gynnar inte Sverige, jobben eller den enskilde.
Hållbarhet Testa Veckans Affärers nya magasin om hållbara affärer och investeringar.
B2B Conversations Här är Veckans Affärers, Resumés och Hilanders vitbok kring kreativitet och tillväxt.
Information om inloggning och Mina portföljer hittar du här.
Nya Affärer granskning avslöjar stora skillnader mellan bästa och sämsta hotellkort.
Erik Wetter på Handelshögskolan i Stockholm forskar om förhandling och delar här med sina bästa knep.
Entreprenörer Nu står en ny bolagsgeneration och stampar i exportfarstun. VA listar de 50 kaxigaste bolagen.
Aktietips VA Börs tipsar om två intressanta gruvbolag. Dessutom har de hittat ett miljöinriktat teknikbolag som där det råder köpläge.
Chatt Köpa till sillen och sälja till kräftorna eller Sell in May and stay away? I veckans chatt kan man hitta svaret. 2 kommentarer
Aktieanalys Aktierna kan bli en bra affär, enligt VA Börs. Åtminstone för dem som kommer in på noteringskursen. 1 kommentarer
Supertrender Den mobila explosionen i luren blivit vardagslivets nya nav. Här hittar du fler supertrender inom företagandet.
Export Dags att nominera till VA:s och SEK:s exportpris Årets Erövrare. Förra året vann Bolon – vilka vinner i år?
Fyndaktier eller portföljsänken. Här är senaste köp- och säljtipsen från VA Börs.
Hela listan Susanna Campbell, vd på Ratos, är näringslivets mäktigaste kvinna 2012. Här är 124 andra mäktiga kvinnor. 11 kommentarer
Supertalanger Listan toppades av diplomaten Lisa Emelia Svensson. 20 kommentarer