Veckans affärer nummer 21 Prenumerera Läs Online
Veckans affärer nummer 21
Prenumerera
Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4 Prenumerera Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4
Nyheter Flera ekonomer befarar att regeringen har blivit för sparsam, efter att den inför höstbudgeten stoppar inkomstskattesänkningar för 17 miljarder kronor. Besparingarna kan få en åtstramande effekt, varnar ekonomerna.
Nyheter Regeringen har nu preciserat reformutrymmet för nästa år till 12,8 miljarder kronor. Det kan finnas anledning att vara mer försiktig än så på grund av riskerna för en ny internationell nedgång. Det säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i Finanspolitiska rådet, till Nyhetsbyrån Direkt. "Jag tycker att det är lite i överkant på grund av riskerna för att det kan bli ett kraftigt konjunkturbakslag internationellt, som lite längre fram slår på Sverige och minskar den sysselsättningsnivå vi varaktigt kan upprätthålla. Jag skulle vara lite mer försiktig", säger han. Han säger dock att det rör sig om begränsade belopp och att bedömningarna är mycket svåra att göra. Lars Calmfors noterar vidare att svensk ekonomi utvecklas mycket starkt för tillfället, vilket "gör det svårt att se något behov av ytterligare stimulanser nu" utifrån det kortsiktiga svenska konjunkturläget. "Vi i Finanspolitiska rådet skrev i vår rapport i våras att man borde ha mer av tillfälliga konjunkturstimulanser. Argumentet för det har försvagats i och med att det är sådan skjuts i den svenska konjunkturen just nu. Jag tror inte att jag i dag skulle vilja plussa på med mer av tillfälliga konjunkturåtgärder", säger han. Lars Calmfors påpekar att läget i ekonomin är mycket svårtolkat, med en svensk ekonomi som återhämtar sig starkt i kombination med signaler från omvärlden om en inbromsning. "Man måste vara beredd på överraskningar", säger han. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin gör att det inte går att utesluta kommande problem med flaskhalsar. "Flaskhalsproblem hänger inte alltid ihop med nivån på resursutnyttjandet, utan hur fort det förändras. Det kan finnas en hastighetsrestriktion. Man kan se vissa sådana risker, inte just nu, men längre fram. Så i det osäkra läge som råder finns risker både för ett kraftigt konjunkturbakslag längre fram och för en uppgång som kan gå alltför snabbt", säger Lars Calmfors. Direkt
Nyheter På grund av den stora osäkerheten om den ekonomiska krisens långsiktiga effekter bör inga ytterligare utfästelser om permanenta ofinansierade reformer göras. Men de starka offentliga finanserna i Sverige ger viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet. Det skriver Finanspolitiska rådet, FPR, i ett pressmeddelande i samband med att de på måndagen presenterade rapporten "Svensk finanspolitik". Rådet skriver att det finns stora risker för bakslag i konjunkturen på grund av hög skuldsättning i omvärlden. Enligt rapporten har EU:s räddningspaket hanterat den akuta krissituationen, men de grundläggande offentligfinansiella problemen består i Europa. "Det finns ännu större anledning att oroa sig för budgetunderskotten i USA, Storbritannien och Japan. Risken är överhängande att också de kan utlösa reaktioner på finansmarknaderna. För att undvika det krävs kraftiga finanspolitiska åtstramningar. I båda fallen påverkas den internationella konjunkturutvecklingen negativt", skriver rapportförfattarna. Osäkerheten om krisens effekter på lång sikt innebär att inga ytterligare permanenta ofinansierade reformer nu bör utlovas. Däremot ger de starka offentliga finanserna i Sverige viss stabiliseringspolitisk handlingsfrihet. "Det är ett politiskt val om man vill använda handlingsutrymmet för fortsatta tillfälliga stimulansåtgärder eller snabbt återställa buffertarna inför framtiden", säger rådets ordförande Lars Calmfors, i en kommentar. Han säger att om man vill göra finanspolitiken mer expansiv 2011 ligger en förlängning av de tillfälliga statsbidragen till kommunerna närmast till hands. Men en risk är att bidragen då uppfattas som permanenta. Därför måste regeringen påskynda arbetet på ett regelsystem för att utjämna kommunernas inkomster över konjunkturen. Rapporten ger både ris och ros åt regeringens sysselsättningspolitik. Jobbskatteavdraget är sannolikt en effektiv metod att öka sysselsättningen på sikt, men regeringen borde förklara bättre hur det fungerar. Enligt rapporten har sjukförsäkringsreformerna angripit ett svårt problem men har genomförts på ett förhastat sätt, och inom arbetsmarknadspolitiken har jobbsökaraktiviteter och coachning använts för mycket i lågkonjunkturen, medan arbetsmarknadsutbildningen har blivit alltför liten. Det finns, enligt finanspolitiska rådet, en risk att reguljär utbildning har överexpanderat därför att den har använts som försörjning för arbetslösa. När det gäller pensionerna anser de att sysselsättningsskäl kan motivera att arbetsinkomster beskattas lägre än pensioner, men för att motverka oönskade fördelningseffekter kan riktade skattesänkningar användas för att kompensera de pensionärer som inte fått del av jobbskatteavdraget under sin yrkesverksamma tid. Sådana skattesänkningar bör i så fall ses som en övergångslösning och successivt fasas ut. Rådet anser visare att det finns starkare samhällsekonomiska effektivitetsargument för ett permanent RUT-avdrag än för ett permanent ROT-avdrag och därför bör ROT-avdraget omprövas när konjunkturen vänder uppåt. Vidare skriver de att det finns omfattande stöd i forskningen för att lägre a-kassa leder till högre sysselsättning, men att hur detta ska balanseras mot behovet av ett gott försäkringsskydd är en politisk fråga. Kunskapen om vilket skydd som kompletterande avtals- och fackliga arbetslöshetsförsäkringar ger är liten. En enkätundersökning som Finanspolitiska rådet låtit göra tyder på att förvånansvärt få arbetslösa har ersättning från dessa kompletterande försäkringar. Direkt
Nyheter Det nuvarande överskottsmålet på 1 procent av BNP bör tills vidare behållas. Det bör lagfästas att det ska finnas ett sådant mål. Målet bör dock benämnas saldomål och inte överskottsmål. Målets nivå bör inte anges i lag. Det skriver Finanspolitiska rådet i ett remissyttrande till regeringen på onsdagen. Finanspolitiska rådet välkomnar finansdepartementets utvärdering och förslaget att lagfästa målet i budgetlagen Det gällande överskottsmålet fastställdes ursprungligen utan att några mer ingående överväganden bakom det redovisades. Det är därför välkommet att finansdepartementet nu gjort en omfattande utvärdering av målet. "I finansdepartementets rapport dras slutsatsen att nuvarande överskottsmål på en procent av BNP tills vidare bör behållas. Vi delar den uppfattningen. Även om det ursprungliga enprocentsmålet var grovt tillyxat, är det inte uppenbart att en annan nivå på målet skulle vara att föredra. Det kan tvärtom innebära en stor trovärdighetsvinst om Sverige i nuvarande läge, med stora statsfinansiella problem i många länder, kan hålla fast vid det tidigare målet", skriver Finanspolitiska rådet. "Det på lång sikt viktigaste är förmodligen själva existensen av ett rimligt saldomål, som kan utgöra en motvikt mot alltför kortsiktiga överväganden i finanspolitiken, snarare än målets exakta nivå.", säger rådets ordförande Lars Calmfors i en kommentar. Direkt
Nyheter Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för Finanspolitiska rådet. Foto: ScanpixRegeringens arbetsmarknadspolitik är utformad för en helt annan situation och när ekonomin nu viker och den konjunkturella arbetslösheten stiger tvingas regeringen att improvisera fram nya åtgärder. Regeringen riskerar nu att satsa för lite på arbetsmarknadsutbildningar och det finns en risk för att de aktiveringsinsatser som görs inom ramen för olika garantier i praktiken inte är särskilt aktiva eller meningsfulla. Det sade Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande för Finanspolitiska rådet, vid ett seminarium på fredagen. "Det är först nu som alliansregeringens arbetsmarknadspolitik prövas på allvar. Problemen med den är att den utformades för en helt annan situation - högkonjunktur med kvarvarande arbetslöshet. Nu ska politiken möta helt andra problem - en snabb ökning av den konjunkturella arbetslösheten. Precis som i början av 1990-talet improviserar man då fram åtgärder", sade han. En risk som Lars Calmfors ser med regeringens arbetsmarknadspolitik är att det i praktiken är ganska lite aktiva insatser i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för unga. Finanspolitiska rådet har tillsammans med Arbetsförmedlingen försökt skaffa sig en bild av vad människor i garantierna gör och resultatet visar att de är "väldigt låga andelar" som i praktiken fått ta del av de aktiva insatserna. "Det är väldigt få som får del av de här förstärkta insatserna. Det är en väldigt stor risk att många aktiviteter i jobb- och utvecklingsgarantin inte kommer att vara så meningsfulla", sade Lars Calmfors. Han tillade att det är rimligt att inrikta insatserna på dem som står längst från arbetsmarknaden, men att ett problem är att det krävs en viss tid i garantin för att få ta del av de aktiva insatserna. "Det är naturligtvis slöseri att inte sätta in insatserna tidigare", sade Lars Calmfors och tillade att det vore bra om "problemfall" kunde identifieras tidigare så att insatserna snabbt kan nå de som verkligen behöver dem. En annan risk i regeringens politik är att arbetsmarknadsutbildningarna dragits ned för mycket. "Vi ska inte tillbaka till de extrema nivåerna vi hade i början på 90-talet, men jag kan inte komma fram till någon annan synpunkt än att det har dragits ned alldeles för mycket på arbetsmarknadspolitiken", sade han. Visserligen avskräcker erfarenheterna från den kraftigt utökade arbetsmarknadsutbildningen i början av 1990-talet, men förutsättningarna är i dag mycket bättre, enligt Lars Calmfors. Bland annat genom att utbildningarna inte längre används för kvalificering för a-kassa och att volymerna nu är avsevärt lägre till att börja med. Exempel på hur regeringen nu "improviserar" fram förändringar av politiken är enligt Lars Calmfors satsningarna på utökad coachningsverksamhet och de regionala varselsamordnarna. "Vad är regionala varselsamordnare för någonting? Det är inte uppenbart för mig hur genomtänkt det är", sade han. Han sade även att det finns anledning att fundera över om intensifierad coachning hjälper särskilt mycket i en situation med hög konjunkturell arbetslöshet där det inte finns så många arbeten att söka. "Man kan ställa sig frågan om man inte slösar bort en del resurser på den här intensifierade coachningen. Det finns en risk att man hamnar i aktiviteter utan så mycket meningsfullt innehåll", sade Lars Calmfors. Direkt
Kommentar Hälsovårdsbolaget Feelgood presenterade nyligen sin starkaste kvartalsrapport någonsin - och gav vd Per Sunnemark sparken. "Låt oss hoppas att efterträdaren vet vad han gör", skriver VA Börs Jill Bederoff. 1 kommentarer
Eurokrisen Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson ser en 50-procentig risk att Grekland lämnar eurosamarbetet till följd av den politiska turbulensen. ”Man måste vara beredd på det värsta scenariot”, säger hon.
Greklandskrisen Om Alexis Tsipras vänsterparti vinner grekiska valet befaras ett börsras. Oavsett valutgången tyder mycket på att vi kommer ha en helt annorlunda euro om fem år.
Lundin Petroleum Medan kritiken rasar mot Lundin har kursutvecklingen för bolaget under de senaste tio åren brädat börsraketen Apple. Aktieägarna har fått se en ökning av sina investerade pengar som saknar motstycke.
Guld Gruvbolaget Nordic Mines problem med en sinande kassa fick bolaget att annonsera ytterligare en nyemission i veckan. Men detta är inte bolagets enda problem.
Storbankerna Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt det långfristiga kreditbetyget för Handelsbanken och Nordea med ett steg. För SEB och Swedbank upprepas tidigare betyg.
Kreditsänkningen Handelsbankens chefekonom Jan Häggström tar Moody’s sänkning av kreditbetyget med ro: ”Kreditinstituten bekräftar bara det marknaden vet”, säger han.
Teknisk analys Dollarn och euron noterade eller bröt viktiga nivåer under torsdagen. Det rör rör sig inte i samstämmighet med börserna och det är inte är ett bra tecken för aktiemarknaden, skriver VA Börs Love Samson.
Flygkrisen Men 222 nyinköpta bränslesnåla plan utmanar Norwegian på allvar den blödande flygjätten SAS. "Vi är helt enkelt mycket mer effektiva", säger vd Björn Kjos i en VA-intervju. 1 kommentarer
Aktietips Planen och malmkvaliteten skapar köpläge i en av de största svenska industriinvesteringarna på senare år. Det menar VA Börs Johan Widmark.
Ordföranden i skatteutskottet (M): S-förslaget om fördubblad värnskatt innebär marginalskatt kring 62-63 procent i Sverige och ett hot mot jobben.
Ordföranden i försvarsutskottet (S): Ska ett nytt försvarsbeslut kunna fattas under 2014 måste försvarsberedningen börja arbeta nu.
VD för Botrygg AB: Regeringens fokus på ett antal strukturformer för bostadsmarknaden är bra. Men nu måste bostadsbyggandet öka.
Gunnar Axén (M): Socialdemokraternas sysselsättningsmål gynnar inte Sverige, jobben eller den enskilde.
Hållbarhet Testa Veckans Affärers nya magasin om hållbara affärer och investeringar.
B2B Conversations Här är Veckans Affärers, Resumés och Hilanders vitbok kring kreativitet och tillväxt.
Information om inloggning och Mina portföljer hittar du här.
Nya Affärer granskning avslöjar stora skillnader mellan bästa och sämsta hotellkort.
Erik Wetter på Handelshögskolan i Stockholm forskar om förhandling och delar här med sina bästa knep.
Entreprenörer Nu står en ny bolagsgeneration och stampar i exportfarstun. VA listar de 50 kaxigaste bolagen.
Aktietips VA Börs tipsar om två intressanta gruvbolag. Dessutom har de hittat ett miljöinriktat teknikbolag som där det råder köpläge.
Chatt Köpa till sillen och sälja till kräftorna eller Sell in May and stay away? I veckans chatt kan man hitta svaret. 2 kommentarer
Aktieanalys Aktierna kan bli en bra affär, enligt VA Börs. Åtminstone för dem som kommer in på noteringskursen. 1 kommentarer
Supertrender Den mobila explosionen i luren blivit vardagslivets nya nav. Här hittar du fler supertrender inom företagandet.
Export Dags att nominera till VA:s och SEK:s exportpris Årets Erövrare. Förra året vann Bolon – vilka vinner i år?
Fyndaktier eller portföljsänken. Här är senaste köp- och säljtipsen från VA Börs.
Hela listan Susanna Campbell, vd på Ratos, är näringslivets mäktigaste kvinna 2012. Här är 124 andra mäktiga kvinnor. 11 kommentarer
Supertalanger Listan toppades av diplomaten Lisa Emelia Svensson. 20 kommentarer