Veckans affärer nummer 21 Prenumerera Läs Online
Veckans affärer nummer 21
Prenumerera
Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4 Prenumerera Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4
Nyheter Nytt initiativ ska locka skåningarna tillbaka till Köpenhamn. Nästa vecka startar två danska hotell i samarbete med en busslinje och gränshandelsbolaget Flaskexpressen ett samarbete som ger svenskarna billigare hotellnätter och gratis hemtransport av alkohol.
Nyheter Förhoppningarna om att få till ett bindande globalt klimatavtal har försämrats. Här är knäckfrågorna som måste lösas.
Nyheter Ska utvecklingsländerna ha rätt att gratis använda miljöteknik som företag har patent på? Det var en av frågorna som lämnades olöst efter Köpenhamnsmötet. Men redan idag kan utvecklingsländerna kopiera miljöteknik, menar patenträttsexperten.Marianne Levin är professor i civilrätt på Stockholms universitet. Enligt henne är många av dagens klimatvänliga tekniker gamla och inte lägre patentskyddade. U-länderna är dessutom ingen marknad som företagen bryr sig om att söka patent på. ”Företag patenterar oftast uppfinningar i de länder där de anser att de har konkurrenter. Det betyder att u-länderna inte är särskilt intressanta att patentera i om man inte har väldigt mycket pengar. Det gör att miljöteknik inte kommer att vara patenterad i u-länderna och alltså kan den tekniken användas.” Trots att det redan i dag är tillåtet för många u-länder att kopiera miljöteknik görs inte det i någon större utsträckning. Orsaken är inte bara att det saknas pengar. Den tekniska nivån i länderna är ofta för låg att kunna tillgodogöra nya tekniska landvinningar, enligt Marianne Levin. Att släppa patenträttigheterna fria är dock ingen lösning tycker hon. Och det är ingen tillfällighet att patentfrågan som lämnades olöst efter Köpenhamnsmötet. Frågan är komplex inte minst på grund av att det är svårt att dra gränsen för vad som verkligen är en miljöteknisk uppfinning. ”När du patenterar något patenterar du en teknisk idé. Det står inte någonstans att det här är en klimatvänlig uppfinning.” Ett exempel är energisnåla batterier som kan användas både inom miljöteknik och vid mobiltelefoniutveckling. En regel som innebär att all teknik som kan användas för klimatvänliga ändamål plötsligt skulle vara fri är något som Marianne Levin motsätter sig. ”Som jag ser det är det självklart att överföringen av teknik till u-länder ska underlättas, men de immateriella rättigheterna måste samtidigt respekteras. Det gäller särskilt på ett område där det kan förväntas uppstå behov av teknisk innovativ utveckling. Vem vill annars satsa på ny teknik?” Tobias Selin, som är patentingenjör på Patentverket, är inne på samma spår. Han har svårt att se hur ett system skulle fungera där företagen inte hade rätt till patent för sina uppfinningar. ”På väldigt många områden krävs det stora investeringar för att ta fram ny teknik. Om företagen inte hade rätt till tekniken när de var klara med den vet jag inte varför de överhuvudtaget skulle sätta igång och uppfinna något”, säger Tobias Selin. Han tar fordonsindustrin i Sverige som ett exempel på vikten av att ha ett fungerande patentsystem. ”Tillverkare av tunga fordon, som Volvo och Scania, lämnar in många patentansökningar och har många patent. Och det kan man ju inte påstå har hämmat tillverkningen av tunga fordon i Sverige.” Marianne Levin tror inte heller att de länder som skrek högst under Köpenhamnsförhandlingarna är de som är i störst behov av stöd. ”Det land som framför allt har krävt att tekniköverföringen ska vara gratis är ett land som vi idag inte skulle säga är ett u-land nämligen Kina. Bakom deras agerande ligger helt andra, handelspolitiska, intressen.”
Nyheter En av frågorna som lämnades olösta efter Köpenhamnskonferensen var den om utvecklingsländernas rätt använda patenterad miljöteknik. Som va.se tidigare rapporterat går det redan i dag för utvecklingsländerna att kopiera den miljövänliga tekniken. Något som bland annat beror att förtagen inte bryr sig om att söka patent i utvecklingsländerna. Men Carl Schlyter, europaparlamentariker för Miljöpartiet, tycker inte att det är ett argument som håller. Han menar att rätten för u-länderna att använda patenterad teknik måste ses ur ett större perspektiv. Eftersom utvecklingsländerna varken har pengar eller kompetens att få igång en egen produktion spelar det ingen roll att de har rätt att kopiera uppfinningarna. ”Länder som inte har produktionskapacitet måste importera. Väljer de att importera måste de betala patentavgifter i det land de köper ifrån. Det gör att de inte har råd att köpa tekniken.” Han menar att företagens rätt att tjäna pengar måste ställas mot behovet av att lösa klimatfrågan. ”Är företagens principiella rätt till patent viktigare än klimatet och människornas liv? Eller kan man tänka sig att, när det gäller jordens fattigaste människor, att inte tjäna några pengar?” Att fria miljöpatent skulle leda till att företagen drar sig för att investera i nya miljöinnovationer är inte heller ett argument som han ger mycket för. Eftersom företagen inte tjänar några pengar på utvecklingsländerna i dag går de inte heller miste om några intäktsmöjligheter om patenten släpps fria, menar han. ”Om de här länderna fick tillstånd att köpa miljöteknik utan licensavgifter eller väldigt låga sådana skulle företagen i alla fall tjäna några kronor på det och landet skulle få tillgång till tekniken.” Ett annat problem som har lyfts fram är att det är svårt att avgöra vad som är en miljövänlig uppfinning eftersom miljövänliga tekniker ofta går att använda till mycket annat också. Här tycker Carl Schlyter att man ska se till produktens användningsområde. ”Även om teknikerna är de samma går det att skilja mellan produkterna. Visst, det går säkert att hitta något fall där det uppstår en konflikt, men då får man se till vad som är målet med produkten.”
Nyheter Priserna på utsläppsrätter i EU föll kraftigt under måndagens handel. Som mest rasade priset med åtta procent ned till 12 euro och 40 cent per ton koldioxid, vilket var den lägsta nivån under de senaste sex månaderna.
Nyheter Trettio ledande länder i världen enades natten till lördag om ett urvattnat, icke-bindande klimatavtal. Överenskommelsen på FN:s klimatmöte innehöll inga nya bud om utsläppsminskningar från något land, framför allt inte från USA och Kina. Det ena efter det andra målet fick strykas ur texten under förhandlingarna. "Vi ska vara ärliga. Det här är inte en perfekt överenskommelse. Den löser inte klimathotet och når inte 2-gradersmålet", sade Fredrik Reinfeldt vid en presskonferens efter mötet. Ambitionerna bland länderna var mycket olika med stora kulturskillnader. "Men det är ett första försök bland 193 länder att skapa någon sorts struktur mot klimathotet. Det finns också positiva element", fortsatte han. Han nämnde att klimatavtalet sätter som mål att genomföra åtgärder för att hålla temperaturökningen i världen under 2 grader. Före den 1 februari ska i-länder rapportera sina mål för utsläppsminskningar till 2020. U-länder ska rapportera sina åtgärdsprogram. Ländernas löften om olika åtgärder kommer att registreras. Vidare finns löften om snabbstartspengar 2010-2012 till stöd för klimatåtgärder i världens fattigaste länder. Under treårsperioden lovade EU 10,6 miljarder dollar, Japan 11 miljarder dollar och USA gav ett nytt beskedet om 3,6 miljarder dollar på mötet. Från 2013 till 2020 ska sedan stöd till klimatåtgärder i fattiga länder ökas till 100 miljarder dollar årligen. Men många ambitioner skalades bort. Ordförandelandet Danmark försökte få in mål för i-länders minskningar till 2020 i olika utkast till avtal. Likaså stoppade Kina ett mål om att världen måste minska utsläppen med 50 procent till 2050, trots att det är nödvändigt för att klara 2-gradersmålet. Kina stoppade även ett mål på 80 procents minskning till 2050 eftersom Kina tror sig vara i-land då. Kina, Indien, Brasilien med flera motsatte sig också ett juridiskt bindande avtal. Kina och USA har lurpassat på varandra vad gäller utsläppsminskningar. På klimatmötet rörde ingen av dem på det området. Däremot lyckades de två komma överens om transparensen kring att mäta kinesiska åtaganden. Fredrik Reinfeldt beklagade sig över att många länder inte har fokuserat på utsläppsminskningar under klimatmötet utan har diskuterat procedurfrågor och orättvisor i världen. Direkt
Nyheter USA går med på att bidra till klimatfonden på 100 miljarder dollar till världens fattigaste länder. Det sade utrikesminister Hillary Clinton vid en presskonferens vid FN:s klimatmöte på torsdagen. Finansiering av klimatåtgärder är ett huvudkrav från fattiga u-länderna. Vidare gick ordföranden, danske statsministern Lars Løkke Rasmussen, med på att dela upp klimatavtalet i två delar, dels en förlängning av det bindande Kyotoprotokollet för i-länder och dels en konvention för u-länder. Hillary Clinton sade också att USA kommer att bidra till snabbstartspengarna 2010-2012. I förra veckan lovade EU 2,4 miljarder euro per år. Hon underströk att USA:s åtaganden bara gäller om Kinas åtaganden blir transparenta och kontrollerbara. Stödet till klimatåtgärder i de fattigaste länderna från rika länder kommer att trappas upp successivt till att bli 100 miljarder dollar per år 2020. EU har tidigare sagt sig villig att bidra sin "rättmätiga andel". Miljöminister Andreas Carlgren sade att EU kan leva med en uppdelning av uppgörelsen i två avtal. Förhandlingar pågick under torsdagseftermiddagen i två kontaktgrupper. Återrapportering väntades i början av kvällen, sade FN:s klimatförhandlare Yvo de Boer. Direkt
Nyheter Höga förväntningar ökar pressen på Köpenhamnsmötet, skriver VA:s Tove Carlén.
Nyheter Paneldiskussion med Maria Wetterstrand, miljöpartiet , Johan Rockström, professor och chef för Stockholm Environment Institute och Stockholm Recilience Centre, Ola Alterå, statssekreterare näringslivsdepartementet och Anders Turesson, Sveriges chefsförhandlare i internationella klimatfrågor. Från VA:s seminarium Årets Gröna Kapitalism, Stockholms Stadshus 10 november 2009.
Nyheter KNÄCKFRÅGORNA I KÖPENHAMN – hur påverkar ett nytt klimatavtal näringslivet? Anders Turesson, Sveriges chefsförhandlare i internationella klimatfrågor, förklarar läget inför det kommande toppmötet på klimatområdet. Från VA:s seminarium Årets Gröna Kapitalism, Stockholms Stadshus 10 november 2009.
Kommentar Hälsovårdsbolaget Feelgood presenterade nyligen sin starkaste kvartalsrapport någonsin - och gav vd Per Sunnemark sparken. "Låt oss bara hoppas att efterträdaren vet vad han gör", skriver VA Börs Jill Bederoff. 1 kommentarer
Eurokrisen Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson ser en 50-procentig risk att Grekland lämnar eurosamarbetet till följd av den politiska turbulensen. ”Man måste vara beredd på det värsta scenariot”, säger hon.
Greklandskrisen Om Alexis Tsipras vänsterparti vinner grekiska valet befaras ett börsras. Oavsett valutgången tyder mycket på att vi kommer ha en helt annorlunda euro om fem år.
Lundin Petroleum Medan kritiken rasar mot Lundin har kursutvecklingen för bolaget under de senaste tio åren brädat börsraketen Apple. Aktieägarna har fått se en ökning av sina investerade pengar som saknar motstycke.
Guld Gruvbolaget Nordic Mines problem med en sinande kassa fick bolaget att annonsera ytterligare en nyemission i veckan. Men detta är inte bolagets enda problem.
Storbankerna Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt det långfristiga kreditbetyget för Handelsbanken och Nordea med ett steg. För SEB och Swedbank upprepas tidigare betyg.
Kreditsänkningen Handelsbankens chefekonom Jan Häggström tar Moody’s sänkning av kreditbetyget med ro: ”Kreditinstituten bekräftar bara det marknaden vet”, säger han.
Teknisk analys Dollarn och euron noterade eller bröt viktiga nivåer under torsdagen. Det rör rör sig inte i samstämmighet med börserna och det är inte är ett bra tecken för aktiemarknaden, skriver VA Börs Love Samson.
Flygkrisen Men 222 nyinköpta bränslesnåla plan utmanar Norwegian på allvar den blödande flygjätten SAS. "Vi är helt enkelt mycket mer effektiva", säger vd Björn Kjos i en VA-intervju. 1 kommentarer
Aktietips Planen och malmkvaliteten skapar köpläge i en av de största svenska industriinvesteringarna på senare år. Det menar VA Börs Johan Widmark.
Prenumeranter Ett fåtal exemplar av senaste numret av VA har fått ett tryckerifel. Här kan du läsa hur du ska göra.
Ordföranden i skatteutskottet (M): S-förslaget om fördubblad värnskatt innebär marginalskatt kring 62-63 procent i Sverige och ett hot mot jobben.
Ordföranden i försvarsutskottet (S): Ska ett nytt försvarsbeslut kunna fattas under 2014 måste försvarsberedningen börja arbeta nu.
VD för Botrygg AB: Regeringens fokus på ett antal strukturformer för bostadsmarknaden är bra. Men nu måste bostadsbyggandet öka.
Gunnar Axén (M): Socialdemokraternas sysselsättningsmål gynnar inte Sverige, jobben eller den enskilde.
Hållbarhet Testa Veckans Affärers nya magasin om hållbara affärer och investeringar.
B2B Conversations Här är Veckans Affärers, Resumés och Hilanders vitbok kring kreativitet och tillväxt.
Information om inloggning och Mina portföljer hittar du här.
Nya Affärer granskning avslöjar stora skillnader mellan bästa och sämsta hotellkort.
Erik Wetter på Handelshögskolan i Stockholm forskar om förhandling och delar här med sina bästa knep.
Entreprenörer Nu står en ny bolagsgeneration och stampar i exportfarstun. VA listar de 50 kaxigaste bolagen.
Chatt Köpa till sillen och sälja till kräftorna eller Sell in May and stay away? I veckans chatt kan man hitta svaret. 2 kommentarer
Aktieanalys Aktierna kan bli en bra affär, enligt VA Börs. Åtminstone för dem som kommer in på noteringskursen. 1 kommentarer
Supertrender Den mobila explosionen i luren blivit vardagslivets nya nav. Här hittar du fler supertrender inom företagandet.
Export Dags att nominera till VA:s och SEK:s exportpris Årets Erövrare. Förra året vann Bolon – vilka vinner i år?
Fyndaktier eller portföljsänken. Här är senaste köp- och säljtipsen från VA Börs.
Hela listan Susanna Campbell, vd på Ratos, är näringslivets mäktigaste kvinna 2012. Här är 124 andra mäktiga kvinnor. 11 kommentarer
Supertalanger Listan toppades av diplomaten Lisa Emelia Svensson. 20 kommentarer