Veckans affärer nummer 21 Prenumerera Läs Online
Veckans affärer nummer 21
Prenumerera
Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4 Prenumerera Läs Online
VA Hållbarhetnummer 4
Nyheter Regeringen har på torsdagen beslutat att förlänga det statliga garantiprogrammet för bankernas medelfristiga upplåning till och med den 30 april 2010, till oförändrade villkor.
Nyheter Bank of America betalar 425 miljoner dollar till den amerikanska regeringen för att slippa garantiprogrammet, som tillkom för att täcka förlusterna vid förvärvet av Merrill Lynch.
Nyheter Ericsson-chefen Carl-Henric Svanberg vs Mats Odell i Globaliseringsrådet gav magert resultat. VA:s Cecilia Aronsson har därför inte överdrivet höga förväntningar på finansmarknadsministers nya kommitté tillsammans med Handelsbankens vd Pär Boman. Utifrån sett finns inget att klandra hos den nyinrättade Finansmarknadskommittén, där finansmarknadsminister Mats Odell knutit till sig Handelsbankens vd Pär Boman, Stockholmsbörsens vd Erik Thedéen, Ifs vd Torbjörn Magnusson och Stockholms Stads finansborgarråd Sten Nordin. Uppdraget är något så hedervärt som att skapa rätt förutsättningar för en stark svensk finanssektor som undviker äventyrligt risktagande efter krisen. Ett vackert initiativ på ytan. Men risken är stor att kommittén själv missar riskerna. En falsk trygghetskänsla uppstår ur det konsensusorienterade samkvämet i kommittén. I presentationen av kommittén skriver Mats Odell att vi redan nu kan konstatera att det svenska systemet har klarat finanskrisens inledande prövning bättre än andra, och att det beror på statens kraftfulla åtgärder. Utgångspunkten tycks vara att läget inte är så allvarligt. De inbjudna kommittéledamöterna kan bara nicka ja till skrivelsen. Ledamöternas oskrivna uppdrag är att ge legitimitet till statens åtgärder med garantiprogrammet och stabilitetsfonden. Nytänkandet om hur Sverige kan bli ännu bättre uteblir. Det är inte en slump att Handelsbanken, som är den enda storbanken som inte gått med i garantiprogrammet, är den bank som blivit företrädare i kommittén. Regeringen plockar prestigefulla konsensuspoäng. Dialogen mellan politik och näringsliv är avgörande för framgång i ekonomin, men det är viktigt att dialogen inte slipas ned till tandlös samstämmighet. Konstruktiva debatter frodas tyvärr inte i politiskt korrekta kommittéer. Det vittnar Globaliseringsrådet om på ett skrämmande sätt. Globaliseringsrådet sammanför precis som Finansmarknadskommittén företrädare från regeringen och näringslivet. När nu slutrapporten läggs fram beskriver parterna själva den som "mesig och tandlös". Gruppen har inte kunnat enas om några avgörande beslut om arbetsrätt och skatter, så de avgörande besluten saknas i slutdokumentet. Dessutom visar närvaroprotokollet att medlemmarna missat vart och vartannat möte. Ministrarna Carl Bildt, Maud Olofsson, Mats Odell och Sven Otto Littorin medverkade inte ens på hälften av mötena. Ericssons vd Carl-Henric Svanberg kom bara till 5 av 21 möten. SEB:s ordförande Marcus Wallenberg kom bara till 10 av 21 möten. Engagemanget i kommitténs arbete är skralt i praktiken. Trots det har både ministrar och näringslivsföreträdare fått giltig närvaro i debatten om de för Sverige så viktiga framtidsfrågorna. Mötena mellan näringsliv och politik borde lära av Fotbollsallsvenskan. Där slår de olika lagens företrädare huvudena ihop under hårda matcher. Konkurrensen är skarp och bara den bästa insatsen vinner. På samma sätt borde näringslivets och politikernas lag behålla sina olika lagtröjor på och bjuda varandra motstånd i kampen för att utse vinnande beslut för finanssektorn efter krisen.
Nyheter Kundförluster för Volvo och SEB kommer att pressa kursernaDet är en intensiv morgon i finansstockholm. Tre av börsens största bolag Teliasonera, SEB och Volvo har rapporterat innan börsens öppning. Alla tre aktierna lär inleda fredagens nedåt. Teliasonera sänker sin omsättningsprognos och svajar på målet om rörelsemarginalen och det kommer inte aktiemarknaden att gilla. Volvo kom med en rapport vars förlust var 1 miljard kronor större än väntat, 4,5 jämfört med 3,5 miljarder kronor. Kassaflödet är riktigt uselt, -15 miljarder kronor och därtill så rakar kundförlusterna i höjden. Lastbilskoncernen reserverar närmare 800 miljoner kronor i kundrelaterade förluster. Det är en tredjedel av de kreditförluster som banken SEB rapporterar för samma kvartal som en jämförelse, trots att SEB:s utlåning är 20 gånger större än Volvos. Sett till att Leif Johansson på Volvo även drar ned utsikterna för den europeiska lastbilmarknaden där han nu räknar med att det åtminstone halveras jämfört med fjolåret så är det upplagt för en dyster dag för Volvos aktieägare. SEB kom med en rapport som vid en första anblick inte är så dålig. Resultatet föll med 25 procent till 1,8 miljarder kronor. Men det är frågan om det räcker för att hålla kursen uppe idag. En stor del av vinsterna kommer nämligen från finansiella transaktioner precis som i fallet för Swedbank igår. Dessutom kommer aktiemarknaden tolka nyheten att SEB ansöker om att ingå i statens garantiprogram negativt. Det ses som en signal att det är värre tider att vänta för banken i framför allt Baltikum men även Sverige.
Nyheter Regeringen har nu bestämt hur avgiften till stabilitetsfonden för banksektorn ska beräknas. Tyvärr slår beslutet helt fel, eftersom det missgynnar stabila banker och ger förtäckta subventioner till Swedbank, den svagaste kandidaten i Sveriges bankklass. Handelsbanken, som har lägst riskprofil bland storbankerna och nyligen tätade sin balansräkning helt utan hjälp från staten, straffas för sina goda meriter och får betala en högre avgift till stabilitetsfonden än Swedbank. Egentligen borde det vara precis tvärtom. Det är positivt för stabiliteten i det svenska banksystemet att staten sjösätter en stabilitetsfond som de närmaste 15 åren ska växa till 150 miljarder kronor, redo att parera finansiella kriser. Fonden ska delvis finansieras av en obligatorisk stabilitetsavgift för alla svenska banker. Så långt allting gott. Men beräkningen av stabilitetsavgiften slår helt fel. Avgiften sätts till "0,036 procent av vissa delar av institutets förpliktelser enligt fastställd balansräkning", enligt regeringens remiss till Lagrådet. I klarspråk innebär det att banken betalar en årsavgift på 0,036 procent av sina totala lån till svenska kunder den sista december. En bank med stor utlåning på hemmaplan får betala en högre avgift, medan en bank som har lånat ut mycket pengar utomlands gynnas med en lägre avgift. Swedbank "belönas" för sina stora osäkra krediter i Baltikum med en lägre avgift. Regeringen premierar högt risktagande utomlands och straffar banker som väljer en säkrare strategi med stor utlåning på den tryggare svenska hemmamarknaden, vilket karaktäriserar Handelsbanken. Det är inte bara problematiskt ur risksynpunkt. Om en utländsk kund är lika kreditvärdig som en svensk, kommer det bli billigare för banken att prioritera den utländska kunden eftersom det är ett lån som inte ökar avgiften till stabilitetsfonden. I ett läge där det är svårare än på länge för svenska företag att få nödvändig finansiering blir förutsättningarna nu ännu tuffare. Det slår direkt mot företagen, återhämtningen för ekonomin och de livsavgörande jobben. Avgiften till stabilitetsfonden borde i stället beräknas med hänsyn till risknivån i respektive banks totala utlåning, i Sverige så väl som utomlands. Regeringens argument för att inte göra den professionella, till synes självklara, beräkningen är att det inte hanns med. Det är tragiskt med tanke på de allvarliga konsekvenserna. Tidigast 2011 kan en riskjusterad avgift vara på plats. Avgiften till stabilitetsfonden blir också lägre för de banker, läs Swedbank, som gått med i det frivilliga garantiprogrammet. Swedbank är den enda av de fyra storbankerna som nappat på erbjudandet att ta del av statens garanti för lån på upp till fem år. Om banken inte lyckas betala sina långivare rycker staten in och täcker upp för åtagandena. Handelsbanken, Nordea och SEB anser sig hittills inte behöva det stödhjulet från staten, trots att regeringen nyligen utökade garantin från lån på tre år till lån på upp till fem år. Handelsbanken håller balansen alldeles utmärkt på egna hjul. Under första kvartalet tog banken in hybridkapital om 2,7 miljarder kronor som får räknas in i det egna kapitalet, och gav ut företagsobligationer på 13,5 miljarder kronor med fem års löptid. Att Handelsbanken klarar att finansiera sig själva på lång sikt gör det tryggare att vara kund, anställd och aktieägare i banken. Handelsbanken borde premieras för sin finansiella styrka, men regeringens guldstjärna går i stället till Swedbank som får lägre avgift till stabilitetsfonden på grund av sin svaga finansiella ställning som tvingat in dem i garantiprogrammet. Det skulle vara tvärtom, om den ekonomiska logiken fått råda. Här härskar i stället finansmarknadsminister Mats Odells kamp för sin egen prestige. Att bara Swedbank har anslutit sig till garantiprogrammet är en prestigeförlust för ministern. Om inte fler banker går med framstår det dessutom som att regeringen har skräddarsytt en räddningsplan för Swedbank och med statliga pengar snedvrider konkurrensen på finansmarknaden. Lockbetet med avdrag på avgiften till stabilitetsfonden är ett desperat försök att få fler banker att gå med i garantiprogrammet. Självständiga Handelsbanken har blivit en belastning för finansmarknadsministern, på samma sätt som en lärare får problem med elever som räknar alla uppgifter rätt och måste vänta. Men om duktiga elever inte får beröm kommer hela klassen att sjunka.
Nyheter Nordea får som första bank ta del av statens kapitaltillskottsprogram. Det bekräftar nu bankens informationschef.
Nyheter Regeringen har beslutat att förlänga det statliga garantiprogrammet för bankernas medelfristiga upplåning till den 31 oktober 2009. Enligt Finansinspektionens generaldirektör drar alla banker nytta av garantin.
Nyheter Statens stabilitetsåtgärder har varit viktiga både för finanssektorn och allmänheten. Bankernas upplåningskostnader har sjunkit och därmed har utlåningsräntor till både hushåll och företag kunnat sänkas. Det skriver Finansinspektionen i en rapport om stabilitetsåtgärderna på tisdagen. Bankerna har sänkt bolåneräntorna i större utsträckning än interbankräntan i direkt samband med de senaste månadernas reporäntebeslut. Däremot har de sänkt bolåneräntorna mindre än interbankräntan perioden mellan reporäntebesluten, skriver Finansinspektionen. Masih Yazdi, analytiker på Finansinspektionen som ansvarar för rapporten, konstaterade vid en pressträff att marginalen mellan den genomsnittliga bolåneräntan med tre månaders löptid och Stibor med samma löptid ökade från 1,02 procent den 8 oktober till 1,16 procent den 13 mars, men just i samband med räntebeskeden har bankerna sänkt räntan mer än nedgången i Stiborräntan. "Förklaringen kan vara att det är större uppmärksamhet på hur bankerna agerar i samband med räntebeslut än däremellan", sade Masih Yazdi. Utlåningsmarginalerna till företag har ökat än mer än de till hushåll. Detta beror sannolikt främst på högre kreditrisk i denna utlåning och därmed ett större kapitalkrav. Det högre kapitalkravet från marknaden har bankerna tillgodosett och kommer efter första kvartalet 2009 att ha cirka 128 miljarder kronor mer i kapital jämfört med för ett år sedan. Bankerna utanför garantiprogrammet kan i allt större utsträckning undvika den ökade kostnaden för likviditet som uppstått genom att förkorta löptiden på sin finansiering. Enligt FI:s bedömning skapas detta utrymme delvis genom bankernas möjlighet att utnyttja garantiprogrammet om de skulle behöva. Därmed har bankerna utanför garantiprogrammet indirekt dragit nytta av programmets fördelar utan att betala för dem. Om bankerna istället skulle välja att förlänga sin löptid på upplåningen, exempelvis genom att använda sig av det statliga garantiprogrammet, kan deras finansiering bli dyrare. Om bankerna skulle eftersträva samma vinstnivåer som i dag skulle det resultera i högre utlåningsräntor till allmänheten. Ökningstakten i bankernas utlåning till företag och hushåll har minskat de senaste månaderna. Detta beror sannolikt på en mindre efterfrågan från företag och hushåll i kombination med bankernas minskade vilja och möjlighet på grund av större kreditrisk i utlåningen samt högre kapitalbehov. "Historien visar också att utlåningstillväxten till företag under lågkonjunkturer varit låg och i vissa perioder negativ", skriver Finansinspektionen. Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson konstaterade vid en pressträff att statens roll för finanssektorn nu är mycket viktig. "Finanssektorn är helt beroende av statens åtgärder, utlåningsräntorna hade varit högre utlåningen hade varit lägre utan stabilitetsåtgärderna", sade han. Den kortare löptiden på bankernas finansiering innebär allt annat lika en högre refinansieringsrisk, men Finansinspektionens bedömning är att detta inte är något påtagligt problem så länge garantiprogrammet finns på plats. "Så länge det finns där så ser vi inte att det är något problem, men vi diskuterar med bankerna i löpande dialog", sade Martin Andersson Sista dagen för anmälan till programmet är den sista april, men det pågår diskussioner inom EU om att förlänga anmälningstiden. Beträffande frågan om att alla banker drar nytta av garantiprogrammet medan endast Swedbank och ett par mindre finansinstitut är med och betalar för det konstaterar Martin Andersson att det är en fråga som ligger utanför Finansinspektionens uppdrag. "Det är en politisk fråga, men jag vet ju att man har varit angelägna från politiskt håll att alla skulle vara med", sade han. Indirekt innebär garantiprogrammet en "allmän garanti" som endast ett fåtal institut är med och betalar för, men den innebär inte heller någon direkt kostnad för staten såvida inte programmet skulle utnyttjas i en sådan grad att statens egen upplåning skulle fördyras. Martin Andersson bedömer vidare att Riksbankens likviditetsstöd till bankerna är "väldigt viktigt". Vetskapen om att Riksbanken erbjuder likviditet är en viktig faktor bakom att bankerna har kunnat förkorta löptiderna på finansieringen och därmed sänka kostnaderna i ett läge när de normala marknaderna ännu inte fungerar normalt. Direkt
Nyheter Statliga bolåneföretaget SBAB:s styrelse har fattat beslut om att ansöka om deltagande om statens garantiprogram för finanssektorn. Ansökan skickades i dag in till Riksgälden.
Storbankerna Kreditvärderingsinstitutet Moody's har sänkt det långfristiga kreditbetyget för Handelsbanken och Nordea med ett steg. För SEB och Swedbank upprepas tidigare betyg.
Greklandskrisen Om Alexis Tsipras vänsterparti vinner grekiska valet befaras ett börsras. Oavsett valutgången tyder mycket på att vi kommer ha en helt annorlunda euro om fem år.
Lundin Petroleum Medan kritiken rasar mot Lundin har kursutvecklingen för bolaget under de senaste tio åren brädat börsraketen Apple. Aktieägarna har fått se en ökning av sina investerade pengar som saknar motstycke.
Teknisk analys Dollarn och euron noterade eller bröt viktiga nivåer under torsdagen. Det rör rör sig inte i samstämmighet med börserna och det är inte är ett bra tecken för aktiemarknaden, skriver VA Börs Love Samson.
Teliahärvan Nu drar finansmarknadsminister Peter Norman åt tumskruvarna i vårens heta debatt i CSR-frågan. Efter turbulensen kring Telia Sonera kräver han att de statliga bolagen ska intensifiera sitt hållbarhetsarbete.
Ryssland Den svängiga aktiemarknaden i Ryssland sjunker som en sten. Oljeprisets utveckling och valets efterdyningar har inte varit goda förutsättningar. Värderingarna är nu nere på bottennivå.
Flygkrisen Men 222 nyinköpta bränslesnåla plan utmanar Norwegian på allvar den blödande flygjätten SAS. "Vi är helt enkelt mycket mer effektiva", säger vd Björn Kjos i en VA-intervju. 1 kommentarer
Aktieanalys Kursutvecklingen för det miljövänliga och konjunkturokänsliga teknikbolaget har inte lyft. Därför råder det köpläge nu enligt VA Börs.
Aktietips Planen och malmkvaliteten skapar köpläge i en av de största svenska industriinvesteringarna på senare år. Det menar VA Börs Johan Widmark.
Aktieanalys Det lilla gruva är lönsam och i drift sedan länge. Dessutom är bolaget skuldfritt. Det får VA Börs att trycka på köpknappen och rekommendera att hoppa på aktien.
CSR Andelen chefer i globala företag som kan tänka sig att betala mutor för att vinna eller behålla affärer ökar stort. Vissa kan också tänka sig att förvränga resultatredovisningen, skriver vår systertidning Nya Affärer.
Prenumeranter Ett fåtal exemplar av senaste numret av VA har fått ett tryckerifel. Här kan du läsa hur du ska göra.
Ordföranden i skatteutskottet (M): S-förslaget om fördubblad värnskatt innebär marginalskatt kring 62-63 procent i Sverige och ett hot mot jobben.
Ordföranden i försvarsutskottet (S): Ska ett nytt försvarsbeslut kunna fattas under 2014 måste försvarsberedningen börja arbeta nu.
VD för Botrygg AB: Regeringens fokus på ett antal strukturformer för bostadsmarknaden är bra. Men nu måste bostadsbyggandet öka.
Gunnar Axén (M): Socialdemokraternas sysselsättningsmål gynnar inte Sverige, jobben eller den enskilde.
Hållbarhet Testa Veckans Affärers nya magasin om hållbara affärer och investeringar.
B2B Conversations Här är Veckans Affärers, Resumés och Hilanders vitbok kring kreativitet och tillväxt.
Information om inloggning och Mina portföljer hittar du här.
Nya Affärer granskning avslöjar stora skillnader mellan bästa och sämsta hotellkort.
Erik Wetter på Handelshögskolan i Stockholm forskar om förhandling och delar här med sina bästa knep.
Entreprenörer Nu står en ny bolagsgeneration och stampar i exportfarstun. VA listar de 50 kaxigaste bolagen.
Chatt Köpa till sillen och sälja till kräftorna eller Sell in May and stay away? I veckans chatt kan man hitta svaret. 2 kommentarer
Aktieanalys Aktierna kan bli en bra affär, enligt VA Börs. Åtminstone för dem som kommer in på noteringskursen. 1 kommentarer
Supertrender Den mobila explosionen i luren blivit vardagslivets nya nav. Här hittar du fler supertrender inom företagandet.
Export Dags att nominera till VA:s och SEK:s exportpris Årets Erövrare. Förra året vann Bolon – vilka vinner i år?
Fyndaktier eller portföljsänken. Här är senaste köp- och säljtipsen från VA Börs.
Hela listan Susanna Campbell, vd på Ratos, är näringslivets mäktigaste kvinna 2012. Här är 124 andra mäktiga kvinnor. 11 kommentarer
Supertalanger Listan toppades av diplomaten Lisa Emelia Svensson. 20 kommentarer