Kooperativen utvecklar kapitalismen

Kooperativ med och ”utan fasta väggar” vinner mark i dagens nätverksbaserade samhälle. Den 160 år gamla affärsmodellen är högaktuell, omsätter över tusen miljarder dollar och är bra för planetens ekonomiska och sociala utveckling. Det var budskapet på en paneldebatt som arrangerades i London av mediegruppen the Guardian, i samband med FN:s lansering av Kooperationens år.

I typisk brittisk anda inledde Charles Leadbeater, en auktoritet inom innovation och företagande, med ett filosofiskt resonemang. Den darwinistiska synen på människan, och därmed samhället, som självisk och konkurrensstyrd är förlegad, menade han. Tecken på det är vetenskapens nyvunna intresse för människans kooperativa natur och företagens beroende av öppen innovation. Dessutom blir materiellt värde allt tuffare att generera och är samtidigt mindre attraktivt för (morgon)dagens konsumeter. Eftersom kooperativet bygger på principer om delat ansvar, gemensamma intressen och inte minst samarbete, konstaterade Leadbeater att företagsformen ligger i tiden. Han sammanfattade därmed essensen i debatten.

Tankarna backas upp av statistik som visar att kooperativen ökade sin samlade omsättning med 4,4 procent 2010, att jämföra med 1,3 procent för den brittiska ekonomin som helhet. En trend som syns på flera håll i världen, enligt siffror från Co-ops UK. I Sverige växer till exempel kooperativen (ekonomiska föreningar som är den vanligaste kooperativa företagsformen) dubbelt så fort som aktiebolag och enskilda firmor, och bryter ny mark i branscher som vindkraft och IT .

Men för att få ordentligt genomslag måste kooperativet ut i rampljuset. Enligt Pauline Green, ordförande i International Co-operative Alliace , är FN:s ambition under 2012 att uppmärksamma företagsformen som ett alternativt sätt att göra affärer. Hon påpekar samtidigt att det aldrig kommer att finnas kooperativa ”multisar” som Nike eller Walmart. Styrka ligger istället i möjligheten att binda samman många små aktörer som i sin tur kan samarbeta med stora, som asiatiska risodlare med internationella livsmedelsbolag.

När FN planerade för året hade de förmodligen inte räknat med den ekonomiska nedgången, men timingen är ”lyckad” eftersom den kooperativa strukturen passar särskilt bra i tuffa tider. Det menar Ed Mayo, generalsekreterare på Co-ops UK. Fokus på medlemmarna innebär att nytta värderas högre än profit, samtidigt som fler människor får ta del av vinsten. En annan fördel är att den "lilla" människan i form av småbarnsmamman från förorten, kan påverka med annat än plånboken och till och med sitta i styrelsen. Det händer knappast på ett vanligt storföretag, menar han.

Moderatorns argument att "tuffa tider gör oss mer egoistiska, snarare än samarbetsvilliga", får inte fäste i panelen. Inte heller resonemanget om relationen, snarare än motsättningen, mellan konkurrens och samarbete. Framgångsrika företag, vare sig de är kooperativa eller inte, kännetecknas ofta av en samarbetskultur och marknadens konkurrensregler gäller ju för alla.

Få i publiken tvivlar på att samverkan och delat ägandeskap ligger i tiden. Företag kan tjäna på att verka i en mer kooperativ anda, oberoende av vilken företagsform de tillhör. Som Leadbeater lyfter fram har bilföretag börjat experimentera med affärsmodeller för andelsägande och uthyrning. Andra exempel är operativsystemet LINUX, som uppstod i samarbete baserat på gemensamma behov, och filmstudion Pixar. När det gemensammas bästa står för ögonen har kooperativen möjligheten att utveckla kapitalismen.

- Innovation är i grunden en kollaborativ aktivitet. Titta på Pixar, kreativa människor som förenas kring en gemensam sak, och det är så företag kommer att fungera de kommande årtiondena, avslutar Leadbeater.