När vi blickar in i nästa år för att peka ut trender, möjligheter och risker inför det kommande året, är det alltid svårt. Men som i år? Jag undrar det. På något sätt är det som om man inte vill slita sig från 2011 och börja blicka framåt.

Allt har på något sätt bara accelererat. Jordbävningen i Japan, tsunamin och den efterföljande kärnkraftskatastrofen. Globaliseringen och digitaliseringen som slog till med full kraft där vi inte längre trodde att ens de krafterna nådde, och skapade den arabiska våren. De dramatiska förhandlingarna kring det amerikanska budgettaket, som slutade med ett sänkt kreditbetyg för USA och efterföljande börsras.

Sociala oroligheter i Grekland till följd av en havererad nationell ekonomi.

Dominoeffekten genom land efter land i södra Europa, en kris som i skrivande stund plötsligt hotar att riva isär inte bara EMU utan också hela det urstarka fredsprojektet EU.

Börsoro, börsras, börskris i spåren av den politiska valhäntheten i att hantera den europeiska krisen. Synbart friska företag kan leverera vilka rekordvinster som helst. Spelar ingen roll. Frustrerade vd:ar får ändå se kurserna dyka. Och det har gått så fruktansvärt fort.

Det gör också att sanningar från i går inte gäller i dag. Nu pratar vi om det nya normala: en diskussion om lägre förväntningar, lägre tillväxt och lägre avkastningar. Men det gör också att läget 2012, milt talat, är osäkert. När hela världen söker sig bort från risk, men ingen längre vet vad som är riktig risk är så är det upplagt för nya dramatiska svängningar. Men naturligtvis också nya möjligheter.

Vi kallar det som nu ser dagens ljus en konservativ kapitalism. Sunt och behövligt – men också något som kan beskrivas ur ett annat perspektiv. Att de som har pengar är ovilliga att låna ut dem till dem som behöver dem för att växa, utvecklas, ta nästa steg. Komma ikapp.

Till sist: den som till äventyrs inte förstått omfattningen av den påverkan som globaliseringen haft på vår verklighet lär få ett jobbigt 2012. Förutsättningarna för våra investeringar, våra arbeten, våra liv sätts inte på hemmaplan, utifrån våra prestationer. De sätts under 2012 i hög utsträckning i politiska mötesrum i Bryssel, Washington och Peking.

Här på VA kommer vi att dra en del slutsatser av det. Under 2012 kan du vänta dig ett ännu mer globalt perspektiv på vår journalistik.

Jag tror att det är där någonstans vår förmåga att hantera de förändringar som nu pågår avgörs. Att vi klarar att höja blicken och se den stora bilden, de långa trenderna, behovet av att skapa spelregler och överenskommelser för en hållbart uthållig värld, som är totalt nätverkad, transparent, global och blixtsnabb digital.

Att vi klarar att ta ansvaret att inte bara diskutera symtomen och åtgärderna som krävs för att hantera det akuta. Det kommer att kräva både risktagande. Och moral.