Svenska miljonärer är på väg hem. Foton: Istockphoto. Montage: Anna Flemmert
Det är dags att göra upp med uppfattningen att förmögna svenskar flyr landet. Faktum är att invandrarna väller in över landets gränser och då talar vi inte om asylsökande flyktingar – utan om rika utlandsboende svenskar som nu återvänder till Sverige. Samtidigt minskar utvandringen till skatteparadisen dramatiskt.
VA:s sammanställning baserad på statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att invandringen från skatteparadis ökat med över 35 procent senaste sex åren. Invandringen från så kallade skatteplaneringsländer, det vill säga länder som företagare eller förmögna utvandrar till i syfte att slippa svensk skatt på exempelvis kapitalinkomster, har ökat stadigt de senaste åren. Johan Thim, som är samordnare på Skatteverket, bekräftar trenden.
”Många återvänder efter ett antal år, en del som utvandrat i skatteplaneringssyfte för att till exempel sälja aktier skattefritt har kort tid därefter återvänt när försäljningen är genomförd. Detta kan vara en förklaring till varför invandringen av förmögna svenskar rent generellt ökat”, säger han till VA.
Inflödet av kapital från tidigare utlandsboende svenskar märks hos kapitalförvaltare och private bankers.
”I och med att förmögenhetsskatten försvann har Sverige blivit ett skatteparadis”, säger Maria Ahnmark, chef för private banking på Handelsbanken i Stockholm, och fortsätter:
”Att man inte har kvar gåvo-, arvs- och förmögenhetsskatt är ju klart en fördel när man ska flytta hem och ta med sig kapitalet.”
Andreas Uller på HQ Bank ser ett ökat inflödet av kapital från utlandssvenskar.
Även mindre aktörer märker av hemvändartrycket, här Andreas Uller, chef för private banking på HQ Bank.
”Det är spritt från vilka länder de kommer”, säger Andreas Uller och tillägger att det är många olika typer av kunder som vänt sig till banken.
”Det är inte strikt ålderbundet utan handlar om kunder som har ett behov av att placera sitt kapital, dock är det med betoning på något äldre personer. Inte många unga har hunnit bygga upp en förmögenhet som behöver förvaltas.”
På Skatteverket följer man utvecklingen noga. Johan Thim på utlandsskattekontoret i Malmö, är den som nationellt samordnar kontrollen av utlandsflyttare.
”Erfarenhetsmässigt är det så att en hel del kapitalstarka 40- och 50-talister är relativt rörliga och flyttar gärna till länder som exempelvis Österrike, Frankrike, Spanien och Thailand”, säger Johan Thim.
Regelverket är sådant att svenskar som hos Skatteverket registreras som utvandrare är under fem år skyldiga att redovisa att de faktiskt lämnat Sverige som hemvist. Bevisbördan ligger hos den enskilde, vilket också är en av förklaringarna till att de följs så noga av handläggarna på Skatteverket.
Om det vid en granskning visar sig att de visst är hemmahörande i landet kan de komma att beskattas som boende i Sverige. Av den anledningen stannar utflyttarna, inte sällan på inrådan av skatterådgivare, utomlands i åtminstone två tre år.
Nu verkar dock trenden vara bruten – invandrarna är fler än antalet utvandrare. Bara under 2008 skedde det en radikal ökning vad gäller nettoinvandringen från skatteplaneringsländer, jämfört med året innan.
Från ökända skatteparadiset Schweiz ökade antalet hemflyttande svenskar med 21 procent under 2008 jämfört med året innan. Återvändande svenskar från Österrike, som länge endast beskattat värdeskapande som gjorts inom landets gränser, ökade med 18 procent under 2008. Och från Storbritannien, vilket inkluderar brittiska kanalöar, ökade invandringen med 14 procent i fjol jämfört med 2007, visar VA:s genomgång.
I statistiken som Skatteverket använder som underlag märks att de som återvänder är entreprenörer, delägare i små- och medelstora bolag och kapitalplacerare.
”De har flyttat ut av någon anledning, kanske av skatteplaneringsskäl. När de sedan återvänder efter en kort utlandsvistelse märks att det inte har varit tal om någon riktig emigrering”, säger Johan Thim och fortsätter:
”Många är 40-talister som, misstänker jag, inte vill tillbringa resten av livet utomlands utan vill tillbaka. Sedan finns de som verkligen emigrerat, som bott 30 år i Spanien men som vill spendera sina sista år i Sverige.”
Även om Storbritannien är det land varifrån de flesta förmögna svenskar återvänt har det på senare tid skett en ökning från andra länder, framgår av underlaget som analysgruppen på Utlandsskattekontoret i Malmö tagit fram.
”Vi ser även ökad invandring från Spanien, Thailand och Frankrike”, konstaterar Johan Thim.
I reda tal rör det sig om drygt 4000 förmögna svenskar som utvandrade mellan 2002 och 2006. Begreppet ”förmögen” syftar till personer som tidigare bosatt i Sverige redovisat tillgångar värda över en miljon kronor. I medeltal tog utvandrarna med sig tillgångar runt 10 miljoner kronor – men då inkluderas inte tillgångar i bolag eller utomlands vilket gör att merparten av tillgångarna inte upptas. Totalt rör det sig om cirka 10 miljarder kronor, uppskattar Skatteverket.
Före utgången av femårsperioden som granskats hade nästan var tredje utvandrare återvänt till Sverige.
Det finns ännu färskare siffror som Veckans Affärer tagit fram hos Statistiska Centralbyrån, SCB. Genom samma metod som Skatteverket visar VA:s sammanställning att invandringen under de senaste två åren ökat än mer.
Från 2003 till 2008 ökade nettoinvandringen från Storbritannien med 37 procent; från Schweiz med 32 procent, från Österrike var ökningen 28 procent och svenskarna som flyttade från Luxemburg 2003-2008 ökade med 13 procent. Sammantaget har nettoinvandringen från skatteparadis på sex år ökat med 35 procent. Hur mycket kapital som följt med tillbaka till Sverige framgår inte, men att det är ansenliga summor framgår på annat håll.
I finansbranschen har inflödet av färskt kapital och kunder märkts av, bekräftar Tomas Kehrer. Han är regionchef för kapitalförvaltning och private banking på Handelsbanken i Stockholm, med inblick i verksamheten på 95 kontor.
”Många vill hem på äldre dagar, vi har ett annat skatteläge än vad vi hade för ett par år sedan och då söker man den här tryggheten i Sverige”, säger Tomas Kehrer och intygar att det rör det sig om hundratals nytillkomna kunderna i Stockholm bara under senaste året.
”Kunderna är främst intresserad av private banking och få hjälp med att landa rätt skattemässigt och med olika juridiska frågor.”
Andra som kommer i kontakt med utlandsboende svenskar är skattejurister. Claes Johansson, partner och chef för skatterådgivarna på Ernst & Young, beskriver ett visst stigande intresse sedan förmögenhetsskatten avskaffades.
”En ökning helt klart för hemvändarfrågorna. Men det är ingen dramatik”, säger Claes Johansson.
”Rådgivningen kan dessutom vara dubbelriktade, för de som vänder hem och de som väljer att inte flytta ut. När vi sitter i diskussioner med klienter som funderar på utflyttning märker jag definitivt en effekt. För många som kanske skulle ha varit en utflyttare för några år sedan innebär den slopade förmögenhetsskatten att de inte flyttar ut.”
Faktum är att sedan förmögenhetsskatten slopades framstår Sverige som ett attraktivt alternativ för skattebetalare som ska välja ett land att bosätta sig i. Även om kapitalbeskattningen – utdelningar från bolag eller avkastning från andra investeringar – är fortsatt hög jämfört med andra länder så finns det andra fördelar. Till exempel måste nedflyttare till Franska rivieran skatta för gåvor till barnbarn eller vid dödsfall beskattas arvet. I Sverige finns inte den typen av skatter längre. Bland skattejurister konstateras numera att ”Sverige är en utmärkt plats att dö på”.
”Utvecklingen i den svenska i bolagssektorn har närmat sig andra länder. Till exempel kan ett bolag som har ett svenskt dotterbolag sälja och använda vinsten till att investera i nästa projekt helt skattefritt. Före 2003 fanns inte den möjligheten. Det betyder att entreprenörer kan bygga upp, sälja och satsa på något nytt – vilket ofta är fallet med entreprenörer”, säger Claes Johansson.
Däremot menar han att beslutet inte bara hänger på olika procentsatser.
”Att flytta ut eller om man varit borta ett tag och funderar på att flytta hem, finns det många aspekter som måste vägas in. Det är ett stort steg att ta och det är en större fråga än att betala 20 procent eller 10 procent skatt någonstans”, säger Claes Johansson.
Vilka är det som väljer att flytta hem?
”Typkunden är ofta i övre medelåldern, börjar närma sig pension, kanske har barnbarn i Sverige - så det börjar komma in andra aspekten i avvägningen att flytta hem. Medan de som tar ställning att inte flytta ut ofta är entreprenörer”, säger Claes Johansson.
De skattejurister som Veckans Affärer talat med bekräftar bilden av att många som utvandrat av skatteskäl är oroade över de politiska kraven på uppluckrad banksekretess. Senast i samband med G20-mötet i april förklarades att ”banksekretessens era är över”, och att mötet var början på slutet för skatteparadisen.
Många spanar nu på länder längre bort, Asien eller Sydamerika, men de flesta väljer ändå att vända hem till Sverige.
”På detta område har det skett en dramatisk förändring, om du bara backar tillbaka ett år hur man pratade om skatteparadis. I dag är det ett mycket större fokus på frågan”, säger Ernst & Youngs Claes Johansson.
Skatteflyktingarna
► Utflyttare mer än 10 år
De riktiga emigranterna som bott i Spanien, Frankrike och England inte sällan i tjugo år eller mer. Nu när de närmar sig pensionsåldern väljer de att flytta hem. Utgör en stor del av återvändarna.
► Skatteflyktingar 2–3 år
Delägare som flyttar för att göra en exit i utlandet. Flyttade till Danmark och Schweiz under mitten av 2000-talet. Föremål för noga bevakning hos Skatteverket.
► Bankkonto i skatteparadis
De som de facto inte lämnat Sverige men vill dra nytta av andra länders strikta banksekretess. Genom att skattepliktiga inkomster sätts in på bankkonton i skatteparadis undgås beskattning. Olagligt och rekommenderas inte av skattejurister.
Källa: Skatteverket, skattejurister.