Här är hela listan
På VA:s lista över landets 500 största bolag hittar vi tre utlandsägda bolag bara bland de tio största: Astrazeneca på plats nummer 2, ABB på nr 3 och Volvo Personvagnar på nr 9.
Debatten har tidigare gått het om vad den ökande internationaliseringen, som tog fart på 90-talet, kan betyda för landets ekonomi. Men Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, som forskar i ämnet och noga har följt utvecklingen, kan slå hål farhågorna.
De utlandsägda bolagen har inte sparkat ut de anställda eller dragit ned på verksamheten. Lönerna har ökat snarare än minskat, speciellt för dem i chefsställning. Bolagen är inte heller mer benägna att slå igen anläggningar och förlägga produktion utomlands jämfört med sina lokala nationella konkurrenter.
”Jag tror att det är så enkelt att de har investerat i Sverige för att de tycker att det finns något som tilltalar dem här, de tycker att det är en bra miljö för dem att verka i. Om man tagit ett aktivt beslut att vara i Sverige så tenderar man också att stanna i Sverige”, säger Fredrik Sjöholm.
Enligt honom finns det en konkret anledning till att multinationella företag etablerar sig i Sverige, vilket knappast kan sägas om de svenska som kan tänkas finnas här på grund av någon form av historiska tillfälligheter.
Allt fler företag har fått en utländsk ägare och därigenom arbetar allt fler privatanställda i själva verket för ett utländskt internationellt bolag. Enligt siffror från Tillväxtanalys arbetade ungefär 5 procent av landets privatanställda på ett internationellt företag i början av 1980-talet.
Ett decennium senare hade den siffran fördubblats till knappt 10 procent för att under 1990-talet återigen fördubblas och i dagsläget stabilisera sig kring 22-23 procent.
De flesta utlandsägda företagen är dock inte stora koncerner utan 88 procent är små bolag med färre än 50 anställda, enligt rapporten ”Utländska företag” från Tillväxtanalys.
De stora bolagen med fler än 250 anställda utgör endast 3 procent av bolagen, men sysselsätter å andra sidan två tredjedelar av alla svenskar som arbetar inom ett utländskt företag. De flesta utländska företag har sin hemvist i Norge, följt av Danmark, Storbritannien och USA. Flest anställda har dock amerikanska och brittiska företag.
Ägarkoncentrationen skiljer sig mellan branscherna. Högst andel anställda i utländska företag finner vi i läkemedelsindustrin och den kemiska industrin, med 79 respektive 73 procent. Även dessa siffror från Tillväxtanalys rapport.
”För Sverige gäller det att erbjuda ett bra företagarklimat och bra förutsättningar för att verka, annars placeras verksamheten någon annanstans. Så är det. Men vi ska inte måla fan på väggen, utan notera att vi har haft ett starkt inflöde av företag i Sverige sedan början av 90-talet och det har gynnat oss. Det har ökat produktiviteten, höjt lönerna och vi ser inte några negativa sysselsättningseffekter”, säger Fredrik Sjöholm.
Så gjorde vi VA500-listan:
Via en webbenkät har Veckans Affärer tagit in uppgifter från företagen. I vissa fall har data hämtats från andra källor som år sredovisningar, Bolagsverket och Affärsdata.
För svenska bolag avser siffrorna koncernen, medan utlandsägda bolag i möjligaste mån redovisar de svenska dotterbolagens omsättning. De ekonomiska uppgifterna avser räkenskapsåret 2010, undantaget företag med brutet räkenskapsår. I dessa fall redovisas det senast tillgängliga bokslutet. Bolag som av någon anledning inte lämnat upp gifter om omsättning har blivit föremål för VA:s uppskattning.
Nyckeltal
Omsättning: Exklusive moms och varuskatter. För banker, finansbolag och fondkommissionärer läggs räntenetto samman med provisionsnetto, nettoresultat efter finansiella transaktioner och övriga intäkter. För försäkringsbolag adderas liv- och sakpremier.
Tillväxt: Procentuell omsättningsförändring mellan 2009 och 2010.
Resultat: Efter finansnetto. För banker, finansbolag, fondkommissionärer och försäkringsbolag redovisas rörelseresultatet.
Vinstmarginal: Resultat efter finansnetto i procent av den totala omsättningen.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansnetto i procent av genomsnittligt totalt kapital.
Branschkoder
BE Bygg och entreprenad
BF Bank, finans och försäkring
BT Läkemedel/bioteknik
EV Energi, värme och vatten
FB Fastigheter
GI Grafisk industri
HA Handel
HS Hälso- och sjukvård
IM Investment
IT IT och telekom
KG Konglomerat
KI Kemisk industri
KN Konsulter
LM Livsmedel
MD Medier
OB Olja
RD Rederi
RK Riskkapital
RS Resor
SK Skog
SM Stål, metall och gruvor
TJ Tjänster
TP Transport
VI Verkstadsindustri
ÖI Övrig industri