Leif Östling skrädde som vanligt inte orden. Skolan är ett haveri. Lärarna är för okunniga. Och han är lika orolig som medborgare i Sverige som vd för Scania.

Nu är Leif Östling inte en man som tvekar att lufta sina åsikter offentligt, men till och med för honom var det här framträdandet på seminariet i juni, ovanligt hårdfört.

Företagsledare brukar tveka om att delta i samhällsdiskussion, med hänvisning till att det inte är affärsstrategiskt. Politikerna sköter samhället så fixar vi businessen utifrån de regler som finns, resonerar man.
Jag brukar i de här spalterna argumentera för att det inte är en korrekt analys av verkligheten hösten 2011, men låt oss lämna den diskussionen åt sidan så länge och konstatera att avhållsamheten från engagemang i samhällsfrågor har ett stort undantag: skolpolitiken.

Inget kan få en företagsledare eller ägare i svenska storföretag att så fullständigt gå i taket som en diskussion om kvaliteten på den svenska skolan.

År efter år har man varnat för att brist på grundläggande kunskaper i framför allt matematik och naturvetenskapliga ämnen är ett långsiktigt hot mot tillväxt, innovation och förmåga att konkurrera med nya utmanare från tillväxtländer som Kina och Indien.

När VA och ÅF för femte året delar ut Svenska Innovationspriset på onsdag och samtidigt dedikerar ett nummer åt fokus på det svenska innovationsklimatet, riktar vi sökarljuset just mot den svenska skolan.

I en stor granskning går VA:s innovationsexpert Torbjörn Carlbom igenom haveriet i den svenska skolan ur näringslivets perspektiv i torsdagens nummer av Veckans Affärer. Och det är en skakande bild han målar. En bild där kunskapsnivåerna ligger långt under konkurrerande länder och successivt har halkat efter de senaste decennierna, en skola där bristande status på läraryrket systematiskt urholkat rekryteringen och kunskapsnivåerna hos lärarkåren.

Nu tar näringslivet allt mer saken i egna händer. I skuggan av diskussionen om riskkapitalägda vinstmaximerande friskolor driver bolag som Scania, Volvo och Skanska egna gymnasium. Investor är stor investerare i Kunskapsskolan. Och kopplingarna mellan högskolor och storföretagen blir allt tätare i jakt på de bästa ingenjörstalangerna.
”Sverige kan inte konkurrera med lönekostnader. Det kräver väl fungerande utbildning”, konstaterar Investors vd Börje Ekholm i reportaget.

Jan-Eric Sundgren, Chalmers förra rektor, som numera sitter i Volvos koncernledning med ansvar för samhällskontakter skissar en ny syn på utbildningssystemet från näringslivet:

”Volvos framgång bygger på dess människor och vår viktigaste leverantör är utbildningssystemet. Alla andra leverantörer synar vi extremt noga, men vi har inte agerat på det sättet mot utbildningssystemet”, säger han.
Jag är övertygad om att den ökade pressen är bra. Skolan är på något sätt en ful ankunge i den svenska modellen, något som kramas ihjäl från alla håll. Förväntningarna är enorma, men spretiga.

Att näringslivet samlar och höjer sin röst i den debatten är nödvändigt.
Sedan är det naturligtvis så att vi inte ska skapa en skola vars huvudsyfte är att leverera arbetskraft åt svenska storbolag. En stor del av ansvaret vilar på storföretagen själva, att skapa attraktiva varumärken och arbetsplatser, för att inte tala om arbetsuppgifter, och att marknadsföra detta ordentligt.

För vi ser generationer av arbetstagare nu välla ut på arbetsmarknaden, matade med en helt annan förväntan på yrkeslivet som ett ställe där individens talang tas om hand och utvecklas, och en bild av sig själva som aktiva och upplysta konsumenter av arbetsgivare.
Den förväntan måste svenska storföretag möta. Man lär aldrig kunna skrämma en student att bli ingenjör bara för att Volvo annars blir överkört av en armé av välutbildade kineser.

I morgon onsdag debatterar bland annat Marcus Wallenberg och Jan Björklund den här frågan på VA:s stora Innovationsseminarium, från klockan 13.

Missa inte bevakningen här på sajten, och anmäl dig om du vill på den här länken.